Direkt till innehållet ?

Staten gjorde ”reptricket” igen
på Telia Soneras stämma

Redan när den preliminära röstlängden delades ut på Teliastämman stod det klart att staten ensam skulle kunna rösta igenom ett bonusstopp i Telia Sonera. Det stora frågetecknet som kvarstod var emellertid hur AP-fonderna skulle rösta. Den finländska statens representant, Kari Järvinen, ansåg att man borde ta reda på hur de 15 till 20 största aktieägarna ställde sig i ersättningsfrågan. Initiativet från den finländske staten backades upp av Aktiespararnas VD, Günther Mårder, som uppmanade institutionerna att motivera sitt sätt att rösta.

”Det här är en viktig debatt och det är värdefullt att ni institutioner bidrar med era synpunkter”, sade Mårder.

Flera institutioner ställde sig nu upp och meddelade att de stödde styrelsens förslag till riktlinjer för ledande befattningshavare, men AP-fonderna undvek att motivera sina ställningstaganden. När stämmoordförande Sven Unger vid omröstningen frågade en lång rad institutioner på vilket förslag de röstade, så svarade AP-fonderna till slut: ”styrelsens”.

När det stod klart att alla de närvarande stora institutionerna, tillsammans med finländska staten, stödde styrelsens förslag framstod situationen som extra prekär. Liksom i fjol kunde staten med mycket knapp majoritet, cirka 52 procent, rösta igenom sitt egna förslag. Om flera aktier hade varit närvarande på stämman hade det, vid en sannolik omröstning, varit de små aktieägarna som hade fällt avgörandet om statens eller styrelsens förslag skulle vinna.

Aktiespararna deklarerade att förbundet stod närmare styrelsen än staten i sin syn på ersättningar och röstade därefter. Statens förslag satte helt och fullt stopp för rörlig ersättning. I ett avseende sympatiserade dock Aktiespararna med statens förslag. Aktiespararna anser inte rörlig lön lämpar sig för VD och finanschef.

Kari Järvinen, Günther Mårder och Urban Karlström, statssekreterare och den svenska statens representant. Bild: Åsa Wesshagen, förbundets ansvarige för bolagsfrågor och bisittare på stämman.

Återköpsfrågan
Om den finländska och svenska staten stod i varsitt läger i ersättningsfrågan så stod de enade i frågan om Telias styrelse skulle få ett bemyndigande att återköpa aktier. Aktiespararna dömde ut förslaget mot bakgrund av att Telia beskrivit att det fanns många angelägna investeringar för Telia i en nära framtid. Genom att investera pengarna i verksamheten kan Telia skapa högre aktieägarvärden än genom att ägna sig åt att köpa den egna aktien, sammanfattade Günter Mårder.

Mårder konstaterade också att förslaget om att återköpa aktier på börsen riskerade få som resultat att antalet små aktieägare i Telia skulle minska dramatiskt. Eventuella återköps inverkan på det enskilda aktieägandet i Sverige och Finland föreföll inte bekymra vare sig den svenska eller finländska staten. Inte heller styrelsen hade förståelse för Aktiespararnas synpunkter kring återköpsförslaget.

Trots att Aktiespararna noga redogjorde för återköpets negativa effekter redan på fjolårets stämma återkom styrelsen med ett återköpsförslag identiskt med det som man lade i fjol. En relevant fråga att ställa i sammanhanget var förstås: Om nu återköpsförslaget är så bra att det presenteras och röstas igenom på stämma efter stämma, varför återköper då aldrig Telia några egna aktier?

Med en kallelse som innehöll en rad personförändringar, och ett statligt motförslag så var upptakten till Telias stämma dramatisk. Dramatik saknades inte heller vid stämmans avslut. Inledningsvis på stämman talade den avgående styrelseordföranden, Tom von Weymarn, sig varm för styrelsens förslagna ersättningsriktlinjer och i de sista skälvande minuterna av hans ordförandeskap i Telia försvarande han det långsiktiga ersättningsprogrammet.

Tillsammans med von Weymarn avgick också två andra styrelseledamöter som suttit i den hårt belastade ersättningskommittén (som sammanträtt inte mindre än 7 gånger under året), Caroline Sundewall och Lars G. Nordström. Dessa två ledamöter tackade von Weymarn särskilt. Svenska staten å sin sida valde att tacka von Weymarn å det allra djupaste. Visst märktes det att här fanns inslag av såväl professionell respekt som djupa meningsskiljaktigheter.

Tom von Weymarn lämnade ordförandeposten. Bild: Åsa Wesshagen.

Telia Soneras stämma lyckades inte med konststycket att förena olika åsiktsläger. Om samma fråga, som ställdes inför årets stämma, ställs inför nästa årsstämma: Kommer motståndarna till svenska statens ersättningslinje då ha samlat tillräckligt många aktieägare för att stjälpa staten?

Relaterade länkar
”Frågor inför Teliastämman”
(Aktiespararna, 2010-04-07)
”Staten gick på pumpen på Telias stämma”
(Aktiespararna, 2009-04-02)

 

 

Kommentarer

  1. Allan Emren2010-04-08 09.19

    Bra gjort Odell!
    Har man en företagsledning som gör ett bättre jobb ifall de får bonus, så betyder det att de normalt inte gör sitt bästa. Då har man anställt fel personer i ledningen. All ersättning till ledningen betalas av oss som är ägare.

    Att sedan Aktiespararna inte tycks inse den saken är minst sagt förvånande. Jag har genom åren blivit mer och mer tveksam till Aktiespararnas ageranden, och sedan ett par år börjat överväga att lämna föreningen. Det tycks ju inte precis vara mina intressen som bevakas.
    • Munchhausen2010-04-09 21.28

      Varför är folk så allergiska mot ordet bonus eller rörlig ersättning. Det relevanta som aktieägare är väl vilken ersättning styrelsen får. Enligt din logik Allan, om vi drar den långt, är det bättre att person X får 10 miljoner i fast lön än om denna får 5 miljoner i fast lön och 1 miljon i bonus. Jag vill hellre flagga för en kostnadsmedvetenhet som helt har försvunnit i denna hätska debatt.
      • Allan Emren2010-04-10 09.24

        Munchhausen, jag håller med dig om att kostnadsmedvetandet är det viktigaste. Det är orimligt att aktieägarna skall stå för enorma ersättningar till ledningen - fasta eller rörliga. Även jag tyckte rörliga ersättningar var bra ända tills jag såg studier publicerade, vilka visade att bolag med rörliga erättningar generellt utvecklades sämre än bolag med fasta ersättningar.

        Så min mening är att om ledningen vill ha ersättningar efter hur det går, så får de gå till börsen och köpa aktier i bolaget.