SEB vill få igenom olika förslag om nya incitamentsprogram på fredagens stämma. Programmen omfattar främst ersättning till så kallade nyckelpersoner och ledande befattningshavare, och ger dessa möjligheten att köpa billigare aktier i banken. Ett av programmen saknar övre gräns för hur mycket de berörda cheferna kan tjäna.
Aktiespararna kommer att rösta emot programmet om inte ett tak införs för den individuella maxersättningen. Günther Mårder påpekar även att SEB:s aktie handlas mycket lågt. Vid en återhämtning kan det leda till att vinsten för de som omfattas blir mycket stor.
– Det finns ett tak för kostnaden och den är känd för aktieägarna, men för den enskilde kan vinsten bli – i teorin – hur stor som helst. Det här vänder sig Aktiespararna emot. Det samlade paketets möjliga utfall har inget tak, säger Günther Mårder, till Dagens Nyheter (DN) den 6 mars
SEB-aktien har gått ned väldigt mycket på grund av finanskrisen. När det vänder kan aktien stiga mycket snabbt och högt.
– Att introducera ett program på botten av aktiekursen kan bli väldigt lönsamt för deltagarna, säger Günther Mårder till DN.
På fredagens stämma kommer Aktiespararna att kräva att ett tak sätts. Ingen deltagare ska få en utdelning i programmen som överstiger 30 procent av den fasta årslönen.
– Det kommer ändå att ge miljoner till ledande befattningshavare. Hur mycket hårdare kommer de att arbeta för ytterligare en miljon, frågar sig Mårder.
SEB uppger en övre gräns för hur mycket hela incitamentsprogrammet kan komma att kosta banken och den "maximala teoretiska årliga kostnaden" uppgår till 102 miljoner kronor.
– Det här kan skapa imageproblem. Det är en förtroendefråga när ledande befattningshavare kan få ut skyhöga rörliga ersättningar i framtiden, om det visar sig att vi ser en vändning på marknaden … Bonus i deras definition har varit årliga utbetalningar utifrån uppställda kriterier. Det här är inte årliga utbetalningar, det är ett löpande program som bygger på att man sparar i aktien och får matchande aktier och får tilldelning av aktier vilket definieras som något annat enligt dem. Men det handlar fortfarande om ersättningar, och en rörlig ersättning som kan bli väldigt hög, säger Günther Mårder till SR Ekot.
Nyemissionen
Teckningskursen i SEB:s nyemission på 15 miljarder kronor hamnade på 10 kronor per aktie, vilket var långt under stängningskursen dagen före tillkännagivandet.
Den låga teckningskursen innebär en mycket stor utspädning av ägarandelen för de befintliga aktieägare som väljer att inte vara med i nyemissionen. Antalet aktier i SEB kommer mer än trefaldigas. Teckningskursen ger en rabatt på hela 67 procent jämfört med tisdagens (3/3) stängningskurs (31 kronor).
– Rabatten är anmärkningsvärt kraftig och det är nog nödvändigt för att SEB ska lyckas få in det här kapitalet från befintliga aktieägare. Marknaden är extremt skakig. Det var bara en vecka sedan SEB stod i 40 kronor. Vi kommer definitivt göra vår stämma hörd på stämman. I det här extraordinära läget finns det många frågor vi vill ha svar på, sade Günther Mårder till SvD, sade Günther Mårder till SvD den 4 mars.
Villkoren i emissionen är att varje gammal aktie ger 11 teckningsrätter. För 5 teckningsrätter får innehavaren köpa en ny aktie, och en aktieägare som äger 10 aktier får alltså totalt 110 teckningsrätter. För rätterna kan ägaren köpa 22 nya aktier (110 dividerat med 5) för 10 kronor/aktie.
Teckningsrätterna motsvarar cirka 4 procent av aktievärdet, vilket kan vara ganska mycket pengar om man har många aktier – och speciellt för de aktieägare som inte gör något. Vill eller kan man inte delta i nyemissionen kan det därför vara klokt att sälja rätterna, men detta måste ofta anmälas.
SEB:s aktie steg cirka 10 procent på en i övrigt stigande börs när teckningskursen blev känd. Aktien handlades kring 34 kronor den 4 mars.
Günther Mårder är kritisk till att villkoren för nyemissionen kommer så pass sent som den gör. Dessutom är teckningsperioden anmärkningsvärt kort, bara 11 dagar och bara en dag mer än vad lagen kräver. Teckningsperioden för Swedbanks nyemission på drygt 12 miljarder kronor i slutet av 2008 var betydligt längre.
Kallelse och återköp
Aktiespararna är även kritiskt till att det har inte utgått någon skriftlig kallelse till var och en av SEB:s aktieägare inför stämman. Dessutom finns det frågetecken kring styrelsens förslag om att återköp av egna aktier ska kunna ske för ett par olika ändamål, som att ”skapa förutsättningar för att hantera bankens kapitalstruktur”.
Mer om bankerna
SEB:s nyemission på 15 miljarder kronor stärker bankens kapitalbas och gör SEB bättre rustad för att bland annat klara krisen i Baltikum, där SEB har en stor utlåning. Det spekuleras om att de baltiska länderna kan komma att tvingas devalvera sina valutor. Bland annat den svenska riksbanken har lånat ut miljarder till Baltikum i ett försök att bevara ländernas fasta växelkurspolitik.
Utöver SEB:s och Swedbanks nyemissioner planerar även delstatliga Nordea att göra en nyemission på cirka 26 miljarder kronor. Finans- och kreditoron med bankerna i centrum har också medfört att debatten om börsbolagens belöningssystem och utdelningspolitik samt styrelseledamöters arvoden har intensifierats.
Enligt medier har SEB-ledningen in i det längsta försökt undvika att staten går in som garant i en emission, bland annat eftersom staten som ägare skulle kunna sätta press på sänkta bonusar och ersättningar. SEB har också upprepande gånger hävdat att banken är solid och att någon nyemission inte behövs. Aktiekursen har dock rasat, och storägaren Investor har tryckt på för en nyemission.
Dessutom föreslår SEB:s styrelse inför stämman att aktieutdelningen, i fjol 6,50 kronor per aktie, slopas. Kapitalbasen stärks därmed totalt med cirka 19,5 miljarder kronor. När för övrigt Investor presenterade sitt bokslut för 2008 den 20 januari bad VD:n Börje Ekholm styrelserna i investment- och maktbolagets portföljbolag om att vara återhållsamma med utdelningarna för att säkra den finansiella styrkan.
Webbfrågan: Saknar bankstyrelserna riskkunnande?
Oron över storbankernas ekonomiska ställning har ökat i takt med att finanskrisens tagit fart, och nyemissionerna är alltså åter i fokus. De svenska storbankernas ökade kreditförluster har lett till att deras aktiekurser har gått ned mycket kraftigt. Utöver den globala kreditoron och konjunkturnedgången ligger bland annat många höga lån till riskkapitalbolag, stor riskexponering i Baltikum och/eller åtaganden i så kallade strukturerade produkter med dålig säkerhet bakom storbankernas förtroendekris. Bland annat Aktiespararna har ifrågasatt bankstyrelsernas riskhantering. Förbundet har uppmanat valberedningarna i alla de fyra svenska storbankerna att se över det finansiella kunnandet i bankstyrelserna.
44,4 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (2–9 februari) är tveksamma till kritiken mot storbankernas styrelsers riskhantering och -kunnande, för banksfären skiljer sig nog inte från andra branscher. Alla leker ”följa John”. 44,0 procent tycker att kritiken är befogad, för det anses sitta mest generalister och industriledare i styrelserna. 11,6 procent anser inte att kritiken är befogad, för ingen kunde riktigt förutspå kraften i den globala nedgången.
Relaterade länkar
”Hård kritik mot nya SEB-bonusar"
(SR Ekot, 2009-03-06)
”Spararprotest mot SEB-bonus”
(DN, 2009-03-06)
”Varmkorvsnivå på SEB”
(SvD, 2009-03-04)
"Volvo backar om ersättningar"
(Aktiespararna, 2009-03-04)
”Västbanker lever farligt i Baltikum”
(E24, 2009-02-28)
”Alla leker följa John”
(Aktiespararna, 2009-02-10)
”Bonusekonomin är över”
(Aktiespararna, 2009-02-05)