Bonusar och utdelningar i fokus
i bankrapporter

Trots stora problem i Baltikum var SEB:s vinst under fjärde kvartalet 2009 bättre än väntat, vilket delvis beror på sänkta bonusar. En utdelning föreslås även. Nordeas bonusavsättningar fortsätter samtidigt som vinsten var lägre än väntat, men utdelningen ökar ...

Wallenbergkontrollerade SEB redovisar en rörelsevinst på 564 miljoner kronor för fjärde kvartalet, jämfört med vinsten på drygt 4 miljarder kronor motsvarande kvartal 2008. Väntat var en vinst kring 300 miljoner kronor. SEB:s styrelse föreslår en utdelning på 1 krona per aktie. Förra årets slopades utdelningen helt.

Att vinsten blir ungefär dubbelt så hög som väntat kan delvis förklaras med att de förväntade utbetalningarna av rörliga ersättningar (bonusar) sänks med två tredjedelar till som mest fem procent av lönekostnaderna.

– Aktiespararna har kritiserat storbankernas excesser och ersättningssystem de senaste åren. Förbundet välkomnar därför Swedbanks beslut om att stoppa merparten av bonusutbetalningarna för 2009. Bonusarna blir lätt en förtroendefråga som slår tillbaka på styrelsen och bolaget. Förhoppningsvis blir Swedbanks beslut ett startskott för att återta delar av det förtroende som banken förlorat under de senaste åren. Jag hoppas också innerligt att fler banker tar intryck av Swedbanks agerande i denna fråga, sade Günther Mårder, Aktiespararnas VD, den 27 januari.

I rapporten framgår också att SEB har kompenserat svenska fondandelsinnehavare med totalt 185 miljoner kronor under kvartalet ”till följd av bristfällig information om prissättningsmodell”. Mellan 2006 och 2009 använde banken så kallade ”swing prices” vid sin fondkurssättning, som var tänkt att skydda investerare från kostnader i samband med stora in- och utflöden i fonderna. Banken medger att fondandelsägarna inte informerats om detta, och därför kompenseras sparare som påverkats negativt.

Bankkoncernen Nordeas rörelsevinst under fjärde kvartalet blev 592 miljoner euro, eller cirka 6 miljarder kronor, för fjolårets sista kvartal. Väntat var en vinst på drygt 600 miljoner euro. Banken, som intensifierar kostnadsbesparingarna, har i förhållande till SEB och Swedbank inga större problem i Baltikum. Den för banken stora danska marknaden går dock ganska trögt.

Nordeas styrelse föreslår en utdelning på 0,25 euro per aktie, jämfört med 0,20 euro per aktie i fjol. Avsättningar till personalens prestationsrelaterade ersättningar (bonusar) var 34 miljoner euro, eller omkring 350 miljoner kronor, under fjärde kvartalet. För hela 2009 har Nordea avsatt 278 miljoner euro till bonusar, och detta är cirka 2,8 miljarder kronor. Därtill avsattes 106 miljoner euro, drygt en miljard kronor, under 2009 till bankens vinstandelsprogram.

Förlusttyngda Swedbank, som har också har stora problem i Baltikum och har gjort två nyemissioner, redovisade den 9 februari en förlust på nästan 10 miljarder kronor för 2009. Nettoförlusten under fjärde kvartalet landade kring 1,8 miljarder kronor, vilket var något sämre än väntat. Bankens ledning tror emellertid att banken kan uppvisa vinst i år.

I slutet av januari beslutade alltså Swedbanks ledning att stoppa bonusen för 2009, vilket välkomnades av Aktiespararna. Reaktionen i banken blev dock häftig. Analytiker och mäklare på Swedbank Markets (investmentbank) kontaktade direkt olika konkurrenter efter beskedet om bonusstoppet. Banken beslöt då att kompensera 30 personer på Swedbank Markets med en löneförhöjning på totalt 40 miljoner kronor. De anställda i den norska mäklarfirman First Securities, som Swedbank äger till 51, får dock dela på ett par hundra miljoner kronor i bonus. Övriga bonusförlorare i Swedbank kan dock inte förvänta sig några stora lönepåslag i år.

”Fast lön bör räcka”
67 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 9 och 16 mars 2009 tyckte då att bonus- eller incitamentsprogrammen ska slopas, en hög fast lön bör räcka. 25 procent av tyckte att ett rimligt tak på ett bonus- eller incitamentsprogram är högst 30 procent av den fasta lönen. 4 procent svarade 31–50 procent, 3 procent röstade på 71–100 procent och 1 procent tyckte att 51–70 procent är rimligt.

”Bonusfrågan var droppen”
62 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 16 och 23 mars 2009 uppgav då att deras förtroende för storbankerna hade minskat på grund av finansoron och debatten om chefsersättningar. Bonus- och lönefrågorna var dock droppen. 29 procent svarade också att deras förtroende för bankerna hade minskat, för dålig riskhantering har lett till nyemissioner och kapade aktiekurser. 6 procent röstade nej, för finanskraschen var svår att förutspå. 2 procent svarade också nej, för de högsta chefernas ersättningar sänks ju. 1 procent svarade kanske/vet inte.

”Rätt med höjd utdelning i spartider”
59 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 1 och 8 februari i år anser att det är rätt att börsbolag höjer utdelningen i år trots att de samtidigt gör personalnedskärningar, för omställningar måste alltid göras i olönsamma delar av verksamheten. Är kassan stor bör utdelningen höjas. 24 procent tycker inte att höjda utdelningar är rätt i år, för i kristider är det bättre att vara sparsam. Att tvingas göra emissioner eller upplåningar är kostsamt. 17 procent är tveksamma, och det finns risk för att det skickar ut fel signaler och skadar bolagets varumärke.