Välkommen till Aktiespararna!
Sverige står inför stora prövningar. Inte bara finanskrisen sätter press på ekonomin; även förändringar i den demografiska strukturen påverkar. Det svenska sparandet, framför allt aktiesparandet, har länge misshandlats i form av högt skattetryck. Kapitalbeskattningen måste ses över för att Sverige inte ska avvika från de övriga EU-länderna. Enskilt sparande måste främjas.
Tillgången på riskkapital är en avgörande framgångsfaktor för både näringslivet och samhället i stort. Det är nödvändigt för den svenska välfärdens framtid att näringslivets behov av riskvilligt kapital tillfredsställs. Utan riskkapital kan näringslivet inte investera, utvecklas och anställa fler medarbetare. En viktig förutsättning är en stabil och konkurrenskraftig beskattning av riskkapital. Den svenska aktiebeskattningen kan därmed inte vara högre än genomsnittet inom EU. Men den svenska aktieägarskatten är i dag den högsta inom EU. Inget annat EU-land beskattar det privata aktieägandet lika hårt. De flesta länder gynnar långsiktiga sparare med lägre skattesatser. Med ett svenskt skattetryck som är nästan tre gånger högre än genomsnittet inom EU måste skattetrycket sänkas till samma nivå som de övriga medlemsländerna. Det måste bli lönsamt att spara!
Att svenska aktieägare beskattas hårdare än övriga EU-medborgare drabbar inte bara dem själva utan hela samhället. Under de tio senaste åren har både utländskt ägande och handel med svenska aktier ökat. Samtidigt har svenska sparare i ökad utsträckning placerat sitt kapital utomlands. Både den tekniska utvecklingen, som gjort det enklare att handla via ett utländskt värdepappersföretag, och den ökade -internationaliseringen ställer nya krav på den svenska aktiebeskattningen.
I dag överstiger nivån på den svenska aktiebeskattningen genomsnittet för EU, samtidigt som den tekniska utvecklingen gjort det lättare för privatpersoner att flytta sitt aktiesparande till länder med lägre kapitalvinstbeskattning. Sverige är inte längre isolerat. Det finns i dag inga säkra uppgifter på hur stort det oredovisade kapitalet utomlands är, men en del bedömer att det är över 1 000 miljarder kronor. Detta riskkapital har gått de svenska företagen förbi. Genom att utländska placerare har restriktioner som kan omöjliggöra placeringar i andra bolag än börsbolag har det ökade utländska ägandet inte kommit alla bolag till godo.
Samtidigt som det svenska aktiesparandet tryckts tillbaka av skattetrycket har den generella välfärden, där samhället erbjuder trygghet både under och efter förvärvslivet, minskat incitamentet för folk att skapa ett eget sparande. Många svenskar saknar i dag ett eget sparande.
Denna ordning kan få olyckliga följder, nu när Sverige står inför stora förändringar i den demografiska strukturen. När samhällets åldersstruktur förändras kommer sparandet i ekonomin att behöva anpassas för att vi ska klara den ökade försörjningsbördan, samtidigt som sparandets överföring från individ till samhälle återgår. Framöver kommer den enskilde individen att få ett allt större ansvar för det som i dag är reglerat via socialförsäkringssystemet. För att kunna möta framtidens krav måste det enskilda sparandet främjas genom en konkurrenskraftig aktieägarbeskattning.
Den borgerliga alliansregeringen verkar inse faran för den svenska välfärden och riskkapitalmarknaden när den i sin budgetproposition i höstas föreslog att bolagsskatten vid årsskiftet ska sänkas till 26,3 procent, samtidigt som beskattningen av sparandet ska ses över. Naturligtvis måste den svenska bolagsskatten sänkas till en konkurrenskraftig internationell nivå, men samtidigt är det viktigt att man inte går in och plottrar i olika delar av skattesystemet. I stället behövs en reform av hela skattesystemet, en reform som främjar arbete, företagande och investeringar.
Frågan blir då: Vilken skatt ska Sverige sänka och till vilken nivå? Det finns många svar. Aktiespararna har alltid krävt att dubbelbeskattningen på aktieutdelningar i mottagarledet avskaffas och att kapitalvinstskatten sänks till maximalt 10 procent. En sak är i alla fall klar: Sverige kan inte beskatta företag och investerare hårdare än genomsnittet inom EU, speciellt inte när de finansiella marknaderna blir allt mer integrerade.
Ditt namn Din e-postadress
Kompisens namn Kompisens e-postadress
Tack för din rekommendation!
Du måste logga in för att rekommendera.
Du kan bara rekommendera en artikel en gång.
Erngisle2009-01-15 14.36
NRG2009-01-15 21.57
Alla Artiklar