Det var på tiden att förmögenhetsskatten avskaffades, men Sverige kan inte stanna där. Skattetrycket på aktier ligger fortsatt högt.
Jag kommer ofta i kontakt med småsparare som inte förstår varför deras gamla innehav ska beskattas lika hårt som korta innehav – speciellt inte eftersom en del av värdeökningen utgör inflation. På innehav över fem år beskattar inget annat land i EU kapitalvinster lika hårt som Sverige gör. Medan andra länder uppmuntrar långsiktiga ägare genom att beskatta sådana vinster lägre än kortsiktiga spekulationsvinster beskattar Sverige innehav på tio år lika hårt som innehav på en dag. Man kan fråga sig om det inte skulle vara bättre med lägre skatt för dem som är långsiktiga?
Ingen aktieägare kan ha missat att det på utdelningar dras 30 procents utdelningsskatt. Däremot tänker förmodligen inte så många på att de också indirekt betalar 28 procent i bolagsskatt. När Sverige i mitten av 1990-talet sänkte sin bolagsskatt till 28 procent låg vi verkligen i framkant. Men i takt med att EU fått flera medlemsländer med låg bolagsskatt har de övriga ”gamla” länderna tagit upp bollen och i sin tur sänkt sina bolagsskatter. Som exempel kan nämnas Grekland, som har sänkt sin bolagsskatt från 35 procent (1993) till 25 procent, och Irland, som sänkt sin från 40 procent (1993) till 12,5 procent. Genomsnittet inom EU ligger i dag på 24,5 procent, 3,5 procentenheter lägre än i Sverige.
Bland EU:s medlemsstater är det heller inte vanligt med dubbelbeskattning av aktieutdelningar; oftast görs undantag för låga utdelningsbelopp. Frankrike beskattar inte utdelningar under 1 525 euro (runt 14 500 kronor), och för den som är gift går gränsen vid 3 050 euro (nästan 29 000 kronor). Andra länder undantar utdelningar helt från beskattning eller beskattar dem ytterst lågt.
Inget annat land beskattar heller utdelningar i mottagarledet lika hårt som Sverige. Detta är en stor konkurrensnackdel för svenska investerare, eftersom de därmed måste sätta ett högre avkastningskrav på sina invester-ingar än vad utländska investerare behöver göra. Speciellt ofördelaktigt blir detta vid placeringar på den svenska aktiemarknaden. En utländsk investerare behöver oftast inte betala mer än svensk källskatt på utdelningar från ett svenskt bolag.
Den naturliga frågan blir då: Vilken skatt ska Sverige sänka, och till vilken nivå? Det finns många svar. Aktiespararna har alltid krävt ett avskaffande av dubbelbeskattningen i mottagarledet samt sänkt kapitalvinstskatt till maximalt 10 procent. En sak är i alla fall klar – Sverige kan inte beskatta företag och investerare hårdare än vad genomsnittet inom EU gör. Det är naivt att tro att de andra EU-länderna kommer att höja sina bolagsskatter eller skatter på utdelningar och kapitalvinster. Det blir nog Sverige som får böja sig.
Finansminister Anders Borg sade i Almedalen i somras att bolagsskatten bör kunna sänkas med 2–5 procentenheter under de närmaste åren. En sänkning skulle då finansieras med hårdare regler för så kallade räntesnurror, det vill säga komplicerade ekonomiska transaktioner inom koncerner.
Frågan är om detta är en framkomlig väg, speciellt eftersom förslaget upprörde USA:s nationella utrikeshandelsråd, NFTC (National Foreign Trade Council), så mycket att ett personligt brev skrevs till både Anders Borg och statssekreterare Ingemar Hansson i vilket rådet anmodade Sverige att inte införa skatteförslaget, som ”dramatiskt” minskar avdragsmöjligheterna för räntor.
Naturligtvis måste den svenska bolagsskatten komma ned till en konkurrenskraftig nivå, men USA:s svar visar med klar tydlighet att man inte kan gå in och plottra lite här och där i skattesystemet. I stället behövs en reform av hela skattesystemet, en reform som främjar arbete, företagande och inve-steringar. Det måste bli ett slut på det här småpetandet!
Anna Jansson, jurist hos Aktiespararna.
Relaterad länk
"Aktieskatterna måste sänkas"
(Aktiespararna, 2008-08-14)