Enligt Aktiespararna är det mest lämpligt att ledamöterna i valberedningen tillsätts enligt stämmomodellen, i vilken valberedningens ledamöter väljs genom personval direkt på årsstämman. I annat fall riskerar valberedningen att bli ett organ där varje ledamot i första hand bevakar och anser sig företräda en enskild aktieägares intressen.
I dag är den så kallade Q3-modellen (procedurmodellen) populärast. Namnet syftar på den tid på året, tredje kvartalet, då styrelseordföranden får i uppgift att be de största ägarna att utse deras specifika representanter till årsstämman.
Aktiespararna har uppmärksammat tydliga systemfel med Q3-modellen. Exempel: Representationen av och lojaliteten med de största ägarna har i flera fall fått gå före ledamöternas kompetens och integritet. När valberedningen utses av stämman är risken för samma problem inte lika stor, eftersom varje ledamot då väljs för sin personliga kapacitet för att fungera till och med nästkommande årsstämma.
Dessutom debatteras det friskt om kvinnorepresentationen i börsbolagens styrelser, och mycket kritik har riktats mot de mansdominerade valberedningarna. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser är i dag omkring 20 procent. 23 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 18 och 25 maj 2008 tyckte då att det var dags att kvotera in kvinnor i styrelserna för valberedningarna ansågs inte göra ett bra jobb. 8 procent ansåg att det kanske var dags för kvotering.
Andra menar att olika börsbolag har olika förutsättningar när det kommer till nätverk, resurser och ägarstrukturer, varför det är bra att olika bolag prövar olika modeller. Dessutom har de största ägarna en majoritet (oftast) av rösterna och då röstas de ursprungliga viljorna/åsikterna igenom på stämmorna i alla fall.
Webbfrågan: Hur/När bör börsbolagens valberedningar väljas?
80 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (4–11 januari) anser att valberedningarna självklart ska väljas av aktieägarna på bolagsstämman, och först efter att nominerade kandidater presenterats.
15 procent vet inte, för olika bolag har olika nätverks- och ägarförutsättningar. Endast 5 procent tycker däremot att börsbolagens valberedningar bör väljas som i dag i de flesta bolagen, att de största ägarna under tredje kvartalet (Q3-modellen) gör upp sinsemellan om platserna.
Totalt 186 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om en eventuell ny folkomröstning om euron) hittar du här.
Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”Jag tycker det är naivt att tro att de mindre aktieägarna får större inflytande om valberedningen väljs på stämman. I de flesta fall kommer de största ägarna att i alla fall göra upp i förväg om vem som ska väljas. Om man vill att valberedningen ska vara engagerad och sätta av tillräcklig tid för uppdraget är det en stor fördel om ledamöterna är aktieägare eller representerar aktieägare. Och ju tidigare valberedningen väljs, desto större är risken att de valda säljer sina aktier innan jobbet ska göras. Dessutom kan det tillkomma större aktieägare efter stämman, de får med Aktiespararnas förslag ingen möjlighet att ingå i valberedningen.”
• ”Ska det vara demokrati här i landet ska det även gälla på bolagsstämmor. Inte ens Wallenbergarna torde öppet kunna erkänna något annat. Eller?”
• ”… Stämman består ju inte av medlemmar utan i mycket av ’flyktiga’ aktieägare. Demokratisk procedur vore bra, men hur ..?”