Aktier slår visst obligationer
på lång sikt

– Du kan alltid efter en stor nedgång peka ut en svängig marknad som mindre bra för investerare och sparare. Men att, som Svenska Dagbladet, i ett stort uppslag vilseleda hundratusentals läsare, och tillika sparare, med felaktig information är minst sagt upprörande. Att rättelsen sedan knappt var noterbar gör saken inte bättre, säger Günther Mårder, tf VD för Aktiespararna.

I SvD:s exempel (2009-01-11) sattes 10 000 kronor in vid fyra olika tillfällen (2005, 2003, 1998 och 1988) samt i tre olika sparformer, nämligen aktier, banksparande och Riksgäldens obligationer. Enligt beräkningarna har statsobligationspengarna på tre av de fyra kontona växt mest (börsen har haft bättre avkastning på 5 år): 

Avkastning (i procent) sedan:	2005	2003	1998	1988
Aktier	–25	+23	+31	+251
Bankkonto	+8	+10	+19	+144
Statsobligationer	+8	+22	+45	+311

Fel i beräkning
Artikeln påstår att statsobligationer inte bara varit bättre sparform på kort- och medellång sikt utan även på lång sikt, och använder investeringsåret 1988 som ett bevis på detta. Efter 1988 har vi i Sverige bland annat upplevt två finanskriser och en IT-krasch, som påverkat börsen kraftigt.

Ett stort problem med artikeln/undersökningen är att det står att utdelningar inkluderats för beräkning av aktieavkastningen även från 1988. Men detta är fel. I själva verket är utdelningarna exkluderade, vilket innebär att aktier skulle ha varit den bästa sparformen, inte statsobligationer.

Fondbolagens Förening har gjort beräkningar där utdelningar inkluderats och kommit fram till att de 10 000 kronorna investerade i aktier 1988 skulle 20 år senare ha varit värda cirka 56 700 kronor, alltså en uppgång med hela 467 procent:

Avkastning (i procent) sedan:	1988
Aktier	+467
Statsobligationer	+311

Obligationer hos Riksgälden är ett riskfritt sparande om man borträknar snabba skiftningar för ränteläget under obligationens löptid.

Ränta-på-ränta-effekten
En direktavkastning på 3–4 procent per år och ränta-på-ränta-effekten ger ett kraftigt genomslag i ett långsiktigt aktiesparande. Läs mer om detta här.

”Rättelse”
I en kort rättelse den 13 januari skriver SvD i tidningen (även på webben) bland annat att avkastningsberäkningen på Stockholmsbörsen sedan 1988 var felaktig. Tidningen skriver att det, enligt Nasdaq OMX, inte finns någon statistik på indexutveckling så långt tillbaka, men att avkastningen blir betydligt större än de 251 procent, som angavs i artikeln.

Regelbundet sparande ger lägre risk
Visst talas det i artikeln om riskspridning mellan olika investeringsslag, men Aktiespararnas ordförande Hans Tson Söderström, även om han poängterar risker med aktier, betonar att spararna ska följa förbundets gyllene regler, och speciellt råden om att spara regelbundet samt att hålla sig välinformerad och inte följa råd okritiskt.

Med till exempel ett månadssparande i aktier och aktiefonder är du inte lika beroende av upp- och nedgångar i aktiemarknaden eftersom du sprider ut dina köptillfällen med tiden.

– Men visst har vi ett trist årtionde bakom oss. Men om det är någon tröst så har det ju hänt förr. Under hela 1970-talet stod börsen i praktiken stilla, medan 1980-talet och 1990-talet var två extremt bra decennier. Men vem vet, det är kanske ett gigantiskt köpläge just nu. Privat ligger jag definitivt inte på säljsidan, säger Hans Tson Söderström.

Han menar att många småsparare tyvärr ofta går in vid fel tillfälle. När kvällstidningarna är fulla av aktietips ska spararna, enligt Söderström, vara extremt försiktiga. Men när läget tycks vara mycket dåligt kanske man däremot ska fundera på att investera.

Relaterade länkar
Aktiespararna Gyllene regler

”Tio förlorade börsår”
(SvD Näringsliv, 2009-01-11)
”Spargrisen vinner över börsen”
(E24, 2009-01-11)
”Låt räntan göra jobbet”
(Aktiespararen, 2008-08-14)