Små aktieägare i publika bolag skyddas genom stränga regler, eftersom lagstiftaren anser att de är en särskilt skyddsvärd grupp. Skillnaden i förhållande till privata bolag är i vissa avseenden milsvid. Medan aktieägare i publika bolag är skyddade riskerar, vid motsvarande händelser, aktieägare i privata bolag att hamna i mycket otrevliga situationer.
Aktieägare i Guideline Oil fick nyligen en lektion i hur minoriteten kan köras över genom att majoriteten använder sig av ett privat bolag. Det bakomliggande syftet var att skapa ägarspridning i ett bolag, Botnia Exploration, i vilket en av Guidelines styrelseledamöter och därtill bolagets VD är djupt insyltade. Mer än 10 procent av Guidelines aktieägare motsatte sig att bolaget skulle involvera sig i Botnia, och beslutet krävde, på grund av jäv, 90 procents majoritet. Men genom att dela ut aktierna i ett nybildat privat dotterbolag till Guidelines aktieägare och låta beslutet om att genom en riktad emission apportera in Botnia i detta privata bolag kunde regeln om 90 procents majoritet kringgås. I det privata bolaget krävdes nämligen bara 2/3 majoritet. För denna kreativa tvåstegslösning betalade Guidelines aktieägare advokatfirman mer än 100 000 kronor.
Skillnaden mellan privata och publika bolag märks extra tydligt när riktade emissioner ska genomföras, som i fallet Botnia. Bolag, oavsett om de är privata eller publika, önskar ibland avvika från aktieägarnas företrädesrätt vid emissioner. Emissioner utan företrädesrätt kan missbrukas och skada bolagets minoritetsägare förmögenhetsmässigt. Sätts till exempel emissionskursen alltför lågt i förhållande till de nya aktiernas marknadsvärde innebär emissionen en överföring av förmögenhet till de nya aktieägarna.
Om emissionen riktas till personer som själva haft möjlighet att påverka villkoren är risken påtaglig för att övriga aktieägare missgynnas. För att minimera denna risk har lagstiftaren därför sagt att ett extra starkt majoritetskrav på 90 procent av de avgivna samt företrädda rösterna på stämman ska gälla för att ett beslut om riktad emission i ett publikt bolag ska gå igenom. För ett privat bolag, däremot, sätts majoritetskravet till endast 2/3 majoritet.
Många aktieägare drömmer om att hitta sandkornet som förvandlas till en diamant. För att få så bra utväxling som möjligt på sin investering går de in som ägare i ett bolag redan under tiden detta är privat. Det finns många exempel på små privata bolag som vänder sig till en krets om maximalt 200 investerare för att få in kapital. Aktieägare i dessa bolag tror lätt att bolaget är publikt, eller att aktieägare i privata bolag har samma skydd som ägare av publika företag. Privat eller publikt kan inte sällan uppfattas som en oviktig fråga, inte minst i fall där bolaget bedyrar att det inom en snar framtid ska bli ett publikt bolag och ansluta sig till Euroclear. Det är lätt att man blir vilseledd, för ingen gör poäng av att lyfta fram att bolaget inte är publikt och att skyddsreglerna inte är desamma.
De särskilda skyddsreglerna i Aktiebolagslagen gäller i bolag med en bred aktieägarkrets, som publika bolag. Men även ägare i bolag med liten aktieägarkrets, vanligtvis privata bolag, kan behöva skyddsregler. Eftersom lagen inte ger stöd måste ägare i privata bolag vara observanta på skillnaden mellan privata och publika bolag och inte sätta likhetstecken mellan deras skyddsregler. Annars riskerar de att förlora stora värden! Det händer alltför ofta att privata bolag tar in småsparare som ägare, med förevändningen att aktiekapitalet snart ska höjas och att bolaget snart ska bli publikt. Men innan detta sker kan huvudägarna se till att gynna sig själva genom riktade emissioner.
De stora ägarna känner väl till skillnaden mellan privat och publikt och kan konsten att utnyttja detta för egen vinning. Om du är bland de första småägarna i ett privat bolag måste du vara extra försiktig! Även om det är lockande att få chansen att vara ”först på plan” och gå in tidigt i ett bolag som senare ska bli publikt och noteras får man som aktieägare inte förledas tro att Aktiebolagslagens minoritetsskydd är detsamma för alla bolag. Det gäller att man är vaksam, inte minst i dessa tider då kreativitet är ledordet hos advokatbyråerna.
PRIVATA OCH PUBLIKA BOLAG
I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag. Endast publika bolag får sprida sina aktier till en allmänhet på fler än 200 personer, notera aktier på en svensk eller utländsk aktiebörs eller någon annan organiserad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor i aktiekapital samt beteckningen (publ.) efter firmanamnet. Ett privat aktiebolag kan ha ett aktiekapital på 100 000 kronor.
Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare med mera. I ett publikt bolag får, till exempel, styrelsens ordförande och VD inte vara samma person.