Under 2009 hade var fjärde person i styrelserna och ledningsgrupperna för Sveriges 35 största börsbolag en utländsk bakgrund, men ingen av dem var invandrare. Amerikanerna var den största gruppen ”ickesvenskar”, och i övrigt var det få utomeuropéer.
I slutet av 2009 var ungefär 20 procent av styrelseledamöterna i börsbolagen kvinnor. Med årets nytillskott ser andelen kvinnor i styrelserna emellertid ut att lyfta till en toppnivå på nära 26 procent. 2003 var andelen nere på endast 13,5 procent.
Det förs en debatt om Sverige ska följa Norge och införa en könskvoteringslag för bolagsstyrelser. En debatt om att lagstifta om kvotering kopplat till etnisk bakgrund, ålder eller kanske sexuell läggning verkar dock inte föras. Sedan finns det studier som indikerar att kvinnor är mer benägna att anställa kvinnor och att invandrare ofta anställer invandrare.
Enligt en nyligen gjord undersökning av Novus opinion anser 63 procent av de tillfrågade svenskarna att det är fel att man genom lagstiftning inför kvotering av kvinnor och män till börsbolagens styrelser. Detta är en ökning med nio procentenheter sedan motsvarande mätning i maj i fjol.
Många debattörer menar att om bolagens valberedningar för fram till exempel fler invandrare och svenskar med utländsk bakgrund till styrelserna leder detta i längden till bättre lönsamhet. Ledningar som känner till de viktiga kundgruppernas behov och marknadernas efterfrågan anses bättre kunna följa/skapa trender.
Webbfrågan: Tar bolagens valberedningar för liten hänsyn till mångfaldsfrågor när de söker lämpliga styrelsekandidater?
52 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (29 mars–5 april) anser inte det – frågor om jämställdhet och mångfald är inget som valberedningar ska ägna sig åt.
30 procent tycker däremot att valberedningar tar för liten hänsyn till mångfaldsfrågor, och det anses sitta för många vita (inrikes födda/svenska), äldre män i styrelserna.
18 procent svarar kanske, men det är viktigt att politikerna påpekar problemet med styrelsernas i många fall homogena sammansättningar.
Totalt 145 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om hur det är att deklarera aktieaffärer) hittar du här.
Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”Är det inte kompetensen som räknas längre?”
• ”Kvotering finns väl redan i dag? Män kvoterar väl in män konstant? … För att strukturer existerar överallt inte bara inom finansvärlden? Jag är ung och vill arbeta med utvecklande, inspirerande arbeten men som det ser ut i dag kommer jag nog få vänta cirka 100 år.”
Läsarna ratar Q3-modellen
80 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 4 och 11 januari i år ansåg då att valberedningarna självklart ska väljas av aktieägarna på bolagsstämman, och först efter att nominerade kandidater presenterats. 15 procent visste inte, för olika bolag har olika nätverks- och ägarförutsättningar. Endast 5 procent tyckte att börsbolagens valberedningar bör väljas som i dag i de flesta bolagen, att de största ägarna under tredje kvartalet (Q3) gör upp sinsemellan om platserna. Aktiespararna menar att stämmomodellen ökar fokus på valberedningens arbete och sammansättning.
Inte dags för kvotering
69 procent dem som röstade på webbfrågan mellan den 18 och 25 maj 2009 ansåg då inte att det var dags för kvotering, för könstillhörighet ansågs inte ha betydelse – erfarenhet och kompetens är avgörande. 23 procent tyckte däremot att det var dags för kvotering, för valberedningarna gör inget bra jobb – det kryllar av kompetenta kvinnor. 8 procent ansåg att det kanske var dags för kvotering – politikerna kunde ju alltid hota med det, vilket nog får en snabb effekt.
Relaterade länkar
”Stämmomodellen förordas”
(Aktiespararna, 2010-01-12)
”Skamligt att komma med kvoteringsförslag”
(Aktiespararna, 2009-05-26)