Enligt Skatteverket deklareras mer än hälften av alla aktieaffärer felaktigt. En stor bidragande orsak till detta är det allt populärare sättet för börsbolag att via så kallade inlösenaktier skifta ut extra pengar, utöver den ordinarie utdelningen, till sina ägare. Bolaget delar då upp sin aktie i en ordinarie och en obligatorisk inlösenaktie, den senare löses med automatik in till ett förutbestämt pris.
Inlösenaktien får ett värde, till exempel 11,2 procent av inköpsbeloppet. Denna summa tas sedan upp som ingångsvärde vid deklarationen, vilket gör att aktieägaren slipper betala den 30-procentiga skatten på hela det utdelade beloppet.
Det finns en stor nackdel med detta sätt. För även om aktieägaren inte sålt en enda aktie under året måste denne deklarera den obligatoriska ”försäljningen” av inlösenaktien – och dessutom hålla reda på de olika procentsatser som gäller för fördelningen av ingångsvärdet på den ursprungliga, kvarvarande, aktien och den inlösta. Den som köpt aktier successivt, för att sprida riskerna över tiden, får stora problem när det blir dags att deklarera den affär som man faktiskt inte själv valt att göra.
Endast 9 procent av dem som röstade på webbfrågan (18–25 mars) tycker att börsbolagen ska använda inlösenaktier när de skiftar ut pengar som inte anses nödvändiga i rörelsen. Många småsparare verkar alltså tycka att det extra deklarationsjobb, som inlösenaktier innebär, inte är värt de kronor de tjänar på den lägre utdelningsskatten – dessutom med tanke på att det blir högre reavinstskatt den dag de säljer den ursprungliga aktien, eftersom de då får dra av bara en viss procentsats (i exemplet ovan 88,8 procent) och inte hela inköpspriset.
Kommentarer skrivna av två läsare, och i anknytning till webbfrågan:
”Ett bra påpekande att systemet med inlösenaktier ger deklarationsproblem.”
”Jag vet inte riktigt vad problemet är när det gäller deklarationen men det kan bero på att jag kanske har haft tur så här långt? … Jag föredrar inlösen även om jag på intet vis har något emot direktavkastning.”
Hela 46 procent av dem som röstade på webbfrågan tycker att börsbolagen ska använda sig av traditionell aktieutdelning, och detta trots den 30-procentiga utdelningsskatten. En läsare skriver:
”Jag tycker att traditionell utdelning är det rätta sättet för bolagen att skifta ut pengar till sina ägare. Man får då möjlighet att direkt välja till vad man vill använda pengarna samt att beskattningen är enklare att hantera både för den enskilde och för Skatteverket. Om Skatteverket har mindre jobb med att kontrollera att rätt skatter betalas in betyder ju det i förlängningen att statens utgifter minskar och skatten på sikt kan sänkas … Man kan ju sedan tycka att beskattningen av aktieutdelningar redan i nuläget är alldeles för hög, men det är ju en annan ’femma’.”
5 procent av dem som röstade tycker att överkapitaliserade börsbolag i stället ska göra återköp. Genom ett återköpsprogram signalerar bolagsledningen att aktierna är undervärderade och hoppas därmed att marknaden justerar det ”felaktiga” priset. En läsare skriver:
”… Systemet [läs inlösenaktier] gynnar kortsiktiga ägare. Det är bättre med en hög och jämn utdelning. Om företagen får in extra pengar är det bättre att man återköper aktier och makulerar. Det ger en långsiktig vinst för aktieägarna.”
40 procent av dem som röstade tycker inte att det spelar någon roll hur börsbolagen skiftar ut pengarna, det viktiga är att skattereglerna förenklas för att underlätta deklarationen och främja aktiesparandet. En läsare skriver:
”Ta bort utdelningsskatten eller sänk den väsentligt så vi slipper inlösenaktier …”
Totalt svarade 265 personer på webbfrågan.
Du kan besvara nästa webbfråga här.