Peter Norman föreslår att bankernas så kallade kärnprimärkapital ska motsvara minst 10 procent av deras riskvägda tillgångar 2013. Två år senare vill han att nivån är höjd till 12 procent, vilket är 5 procentenheter högre än vad de kommande Basel III-reglerna stadgar.
Ovanpå de nya hårdare kraven kan det även hamna en extra buffert för att klara av att möta konjunkturcyklar, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.
Finansinspektionen motiverar de högre kraven på svenska banker, jämfört med de internationella reglerna för andra banker, med att de är mycket stora i förhållande till den svenska ekonomin. En kris för det svenska banksystemet skulle därmed få stora konsekvenser för hela den svenska ekonomin.
Finansinspektionen (FI) har inte tänkt sig att bankernas kunder ska få betala de högre kapitalkraven. Mer pengar i bankernas kassor ger mindre riskfyllda banker och därmed bör aktieägarna ställa lägre avkastningskrav, lyder resonemanget från FI.
Ytterligare ett skäl är att marknaderna i dagsläget utgår från staten och skattebetalarna ska rädda bankerna. Att dessutom storbankerna har en stor gränsöverskridande verksamhet och samtidigt är mycket beroende av finansiering i utländsk valuta gör dem extra känsliga.
Som systemviktiga banker räknas Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.
Handelsbanken har inga problem att leva upp till regeringens förslag när det gäller kärnprimärkapital kontra riskvägda tillgångar, enligt bankens presschef Bengt Carlsson.
I slutet av tredje kvartalet hade Swedbank 15,1 procent i kärnprimärkapital.
SEB:s kärnprimärkapitalrelation låg på 13,9 procent i slutet av tredje kvartalet, enligt senaste rapporten.
Den senaste delårsrapporten visar att Nordea hade en kärnprimärkapitalrelation på elva procent i slutet av tredje kvartalet, exklusive övergångsregler. Därmed är Nordea enda storbanken som i dag ligger under tolv procent, rapporterar Reuters.
Är det rätt att kapitalkraven höjs på svenska storbanker?
Omröstningen är avslutad.
Källa DN.