Webbfrågan: Är det rätt att höja utdelningen i spartider?

Sedan hösten 2008 har elva stora börsnoterade verkstadsbolag minskat sin personalstyrka med nästan 50 000 personer världen över, och av dessa berördes cirka 11 000 i Sverige, enligt Dagens Nyheter (DN). Detta kan sättas i relation till att börsens största industribolag sammanlagt kommer att dela ut cirka 17 miljarder kronor till aktieägarna i år.

Utdelningshöjning trots besparingar
Ett exempel är IT- och telejätten Ericsson, vars resultat före skatt (exklusive engångsposter) för fjärde kvartalet 2009 landade på 6,7 miljarder kronor, mot 8,7 miljarder för motsvarande kvartal 2008. Kvartalsomsättningen sjönk med 8,7 miljarder till 58,3 miljarder kronor. Det justerade kassaflödet var emellertid 13,6 miljarder kronor jämfört med 7,9 miljarder kronor ett år tidigare. Bolaget ska göra ytterligare besparingar och nyligen blev det känt att fabriken i Gävle läggs ned.

Ericssons styrelse föreslår att vårens bolagsstämma ska säga ja till en höjning av utdelningen till 2 kronor per aktie – upp med 15 öre. Det blir 400 miljoner kronor mer än i fjol eller en total utdelning på cirka 6,4 miljarder kronor. Den nytillträdde VD:n, Hans Vestberg, menar att bolaget stärkt sin finansiella position rätt bra under de senaste åren, och att det är en bra bit kvar till utdelningsnivån under 2005–2006.

Aktiespararnas Åsa Wesshagen, analytiker och ansvarig för bolagsfrågor, deltog i SVT Aktuellt den 25 januari och diskuterade utdelningshöjningen tillsammans med Per Bardh, LO:s avtalssekreterare. Bardh är mycket kritisk till höjningen med tanke på Ericssons besparingar. Han anser att höjningen är provocerande.

Åsa Wesshagen höll inte med. Förbundet anser att en höjning är rimlig, för Ericsson måste vara en attraktiv placering för att kunna överleva långsiktigt.

– Ericsson behöver både arbetskraft och kapital. Har man för mycket av det ena eller det båda då blir bolaget olönsamt, och det är farligt långsiktigt i ett konkurrensperspektiv. Det här är en konkurrensfråga och en långsiktig överlevnadsfråga. Man måste kunna attrahera riskvilligt kapital, sade Wesshagen.

Hon påpekade att Ericsson sänkte utdelningen i fjol. Åsa Wesshagen sade även att det är en viktig signal långsiktigt – att Ericsson kan kompensera sina aktieägare. Utdelningen kan ses som ränta på ett lån som aktieägarna gett bolaget. Åsa påminde om att aktieägarna räddade bolaget 2002 (nyemission), och om man inte hade agerat då hade ingen över huvud taget arbetat på Ericsson i dag.

Det lyftes även fram att fackförbund faktiskt äger aktier i Ericsson. Per Bardh medgav att det är en knepig situation, men att fackförbund ska fortsätta att vara aktieägare för att trygga pensionerna på lång sikt. Åsa Wesshagen sade att arbetsmarknaden måste kunna hantera sådana här omställningar för enskilda individer – att det är en politisk fråga, som det ställs krav på när konkurrensen är så pass hård som den är.

Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Är det rätt att börsbolag höjer utdelningen i år trots att de samtidigt gör personalnedskärningar?)
59 procent av dem som röstade på webbfrågan (1–8 februari) anser att det är rätt, för omställningar måste alltid göras i olönsamma delar av verksamheten. Är kassan stor bör utdelningen höjas. 24 procent tycker inte att höjda utdelningar är rätt i år, för i kristider är det bättre att vara sparsam. Att tvingas göra emissioner eller upplåningar är kostsamt. 17 procent är tveksamma, och det finns risk för att det skickar ut fel signaler och skadar bolagets varumärke. Totalt 569 svar registrerades i omröstningen.

Relaterade källor
”Miljardutdelning – trots jobbkris”
(DN, 2010-01-29)

”Ericssons utdelning debatteras”
(Aktiespararna, 2010-01-25)