EU:s ekonomikommissionär, finländaren Olli Rehn, sade den 12 april att räntan kommer att bli "omkring 5 procent" för treåriga lån, enligt vedertagen IMF-formel, med justeringar (IMF är förkortning för Internationella valutafonden). Låneräntan ska inte innehålla ”något element av subvention” och ska gälla för samtliga euroländers lån till Grekland, som fram till den 12 april ännu inte hade begärt nödlån.
Grekland har lånat upp krediter (sålt obligationer) på världens kapitalmarknader, men till en mycket hög ränta. Detta eftersom landets kreditbetyg sänkts kraftigt och långivarna vill ha en mycket hög ”riskpremie”. Exempelvis har ränteskillnaderna mellan tyska och grekiska statsobligationer varit stora under en lång tid.
Olli Rehn uppgav även att IMF:s andel av låneprogrammet skulle vara ungefär hälften av euroländernas bilaterala lån. Det skulle betyda att IMF:s andel skulle vara omkring 15 miljarder euro. IMF kommer att följa sin egen prissättningsformula.
Finansminister Anders Borg menar att Grekland nu visserligen garanteras lån från euroländerna och IMF men att landet ändå har en lång väg kvar. Borg tror att det kommer fler krav på det hårt skuldtyngda landet, som i förra veckan klubbade igenom ett nytt skattesystem i ett försök att tillföra staten mer pengar.
PIIGS-krisen skakar om marknaden
De så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) har skakat om värdepappersmarknaden de senaste månaderna. Dessa euroländer är mycket skuldsatta och underskotten växer snabbt efter att finanskrisen exploderat i slutet av 2008. Det är speciellt krisen i Grekland som ruskat om världens aktie- och kapitalmarknader.
Grekland har under några år (okänt hur många) manipulerat statistiken till EU över tillståndet i landets ekonomi. Landet är i stort sett bankrutt och behöver låna omkring 57 miljarder euro (eller cirka 550 miljarder kronor) bara i år, och många stora lån löper snart ut. Det har även rapporterats om att grekiska privatsparare tog ut cirka 10 miljarder euro ur landets banker bara under februari och mars.
Men varför blir marknaden så skärrad över att ett av EU:s minsta medlemsländer har en pressad ekonomi? Jo, krisen minskar trovärdigheten för EU- och eurosamarbetet. Analytiker och placerare är rädda för att den ekonomiska återhämtningen kommer att bromsas in om krisen sprider sig från Grekland till övriga PIIGS-länder.
Om ett euroland ”kollapsar” (tvingas överge euron) riskerar hela eurosamarbetet att få mycket stora trovärdighetsproblem, och i förlängningen hela EU-samarbetet. I dag ingår 16 av EU:s 27 medlemsländer i ränte- och valutasamarbetet (EMU:s tredje steg, och Sverige är med i två av tre steg).
Den svenska regeringen med statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg i spetsen ansåg tidigt att IMF borde kopplas in, men det verkade vara politiskt omöjligt till en början för euroländerna. Det anses nämligen av många EU-toppar vara förnedrande, eftersom den officiella bilden är att euron är en framgång och skapar stabilitet. Reinfeldt har också påpekat att det tidigare ekonomiska stödet till krisdrabbade Lettland kom från nordiska länder och IMF, inte euroländerna.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Är krisen över för eurosamarbetet i och med lånepaketet på 30 miljarder euro till Grekland?)
65,6 procent av dem som röstade på webbfrågan (19–26 april) tror inte eurokrisen är över, vi är bara i början av krisen. Snart måste fler euroländer få hjälp. 27,9 procent är tveksamma, för Grekland måste fortfarande bevisa att landet snabbt kan göra stora besparingar. 6,5 procent tror att krisen är över, nu kan det bara bli bättre. Paketet lugnar aktie- och kapitalmarknaden. Totalt 244 svar registrerades i omröstningen.
Relaterade källor
”EMU enas om standby-stöd till Grekland”
(DI, 2010-04-12)
”Borg: Fler krav väntar Grekland”
(DI, 2010-04-12)
”PIGS-länder skakar om marknaden”
(Aktiespararna, 2010-02-11)