Aktiespararna anser att Sverige i en konkurrensutsatt omvärld inte kan ha en sparandebeskattning som avviker så markant från EU-genomsnittet. Sparandeskatterna måste sänkas till en EU-nivå samtidigt som åtgärder måste vidtas för att öka det enskilda sparandet.
För att stimulera sparandet krävs en politisk reform som öppnar för Allemanskontot, som gör det möjligt att utan krångel och direkt beskattning köpa aktier i svenska företag.
– De diskriminerande skatterna på sparande äventyrar vårt lands konkurrenskraft. En rejäl reform måste till för att svenskar i vart fall ska kunna konkurrera på samma villkor som våra grannar i Europa, säger Günther Mårder, VD för Aktiespararna, i ett pressmeddelande.
I en debattartikel skriver Günther att Alliansregeringen (M, FP, C och KD) under de senaste åren gjort det allt mer lönsamt att arbeta, vilket anses vara bra. Sverige behöver nämligen ha en hög andel av befolkningen sysselsatt, men inga åtgärder har vidtagits för att främja sparandet och i förläggningen tillgången på svenskt riskkapital.
Günther Mårder påtalar även att den rödgröna alliansens statsministerkandidat Mona Sahlin (S) pratar om att återinföra förmögenhetsskatten och höja kapitalbeskattningen. Enligt Sahlin ska skattehöjningen ”värna välfärden” och ”minska klyftorna”, men Günther menar att skattehöjningen går stick i stäv mot trenden att flytta beskattningen från inkomster till konsumtion.
Den höga bolagsskatten i kombination med en hög beskattning av utdelningar på aktier hos aktieägaren ledet leder till att svensken betalar bland de högsta skatterna på utdelningar. Den totala dubbelbeskattningen (beskattningen på bolagsnivå och på aktieägarnivå) leder till ett skatteuttag på 50 procent för svensken, vilket ska jämföras med EU-genomsnittet på 30 procent.
Sverige beskattar kapitalvinster med 30 procent från första kronor och utan hänsyn till hur länge man har ägt aktierna eller fonderna. Många länder inom EU och OECD beskattar kapitalvinster beroende av spartiden. På sparande som är fem år eller äldre är den genomsnittliga skatten 7 procent i EU och 8 procent i OECD, medan skattesatsen på korta aktie- och fondinnehav på högst tre månader är 13 procent i EU respektive 12 procent inom OECD.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Behöver de svenska sparandeskatterna sänkas?)
75 procent av dem som röstade på webbfrågan (28 september–5 oktober) anser att sparandeskatterna behöver sänkas – Sveriges aktie- och fondskattetryck är på tok för högt över EU-snittet. 21 procent av dem som svarade tycker att skatterna kanske ska sänkas – i alla fall måste enskilt och långsiktigt ägande gynnas i högre grad. Endast 4 procent tycker inte att sparandeskatterna behöver sänkas. I dessa bistra tider, när statens underskott växer, behöver konsumtionen öka, inte sparandet. Totalt 725 svar registrerades i omröstningen.
Relaterade länkar
”Reformera sparandet nu”
(Aktiespararna, 2009-09-24)
”Borttagen skatt räddar Sverige från skamvrån”
(Aktiespararen, 2009-09-24)