De rödgrönas nya förmögenhetsskatt är tänkt att inkasseras på taxerade förmögenheter från 2 miljoner kronor för singelbeskattade och 4 miljoner för sambeskattade. ”Taket” på denna skatt är tänkt att vara på 5 respektive 10 miljoner kronor (eller högst en viss procentandel av inkomsten) per år. Förslaget liknar den skatt som avskaffades av den borgerliga regeringen. Den nya förmögenhetsskatten ska införas den 1 januari 2012, men först ska den utredas. Skatten är tänkt att heta ”skatt på förmögna”.
Åtskilliga studier har visat att tidigare förmögenhetsskatter har drivit mycket kapital ut ur landet, kapital som kunde ha gått till inhemska investeringar i företag och arbetstillfällen. Dessutom är de byråkratiska omkostnaderna att ta in (eller försöka undgå) skatten höga. Väldigt få länder i världen har en förmögenhetsskatt. Aktiespararna säger nej till förmögenhetsskatt.
Den rödgröna oppositionen menar att de välbärgade gynnats mest av regeringens politik de senaste åren, och att en ny förmögenhetsskatt bara är en del i ett helt skattepaket. Förmögenhetsskatten är tänkt att ”bara” inkassera ungefär två tredjedelar så mycket pengar till statskassan som den tidigare skatten.
Sverige är tvåa i världen
En av de främsta orsakerna till att Aktiespararna bildades i mitten av 1960-talet var att ett antal näringslivsengagerade människor ansåg att den svenska aktiebeskattningen var orimligt hög.
Förbundet har sedan 1995 årligen utformat och räknat fram ett totalskattetryck på investerare, innefattande skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster (tidigare kallat reavinster) och förmögenhetsskatt. Sammantaget visade 2009 års skatteundersökning att den svenska aktiebeskattningen fortfarande ligger högt över genomsnitten för OECD-länderna och EU. Om Sverige fick värdet 100 i totalskatteindex hamnade genomsnittet i OECD på 40 och inom EU på 36. Det svenska aktieskattetrycket är alltså klart över det dubbla gentemot det som i medeltal råder i vår omvärld.
Så länge Sverige hade förmögenhetsskatt var vårt lands position som etta i denna föga hedrande sammanställning ohotad. Nu har emellertid Norge tagit över ”värstingligan”. Alla de nordiska länderna låg för övrigt sämst till i sammanställningen – Danmark var trea och Finland fyra.
Aktiesparande riktas inte bara mot stora och välkonsoliderade bolag utan utgör också en viktig bas för nya företags kapitalförsörjning och möjlighet att växa och utvecklas. Ändå diskrimineras enskilt aktiesparande. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga reavinstskatten i EU cirka 7 procent, medan skatten på korta innehav på högst tre månader är 13 procent. Motsvarande siffror i Sverige är 30 procent.
Förbundskongressens resolution från den 16 april i år ställdes bland annat kravet på politikerna att skatten på reavinster och utdelningar måste halveras. Aktiespararna vill att politikerna tar sin del av ansvaret genom att skapa förutsättningar för ett sparande som inte diskrimineras i förhållande till vår omvärld.
Omröstningen är avslutad [Webbfrågan: De rödgröna partierna (S+V+MP) vill återinföra förmögenhetsskatten. Är det bra?]
84,3 procent av dem som röstade på webbfrågan (3–10 maj) röstade nej till förmögenhetsskatten – en symbolskatt som driver kapital från Sverige. Endast 7,9 procent vill se att förmögenhetsskatten återinförs, för de förmögna anses ha gynnats mycket den senaste mandatperioden. 7,8 procent är tveksamma, andra skatter borde justeras i stället för att minska ”klyftorna”. Totalt 1 609 svar registrerades i omröstningen, vilket är rekord.
Relaterad länk
”Förmögenhetsskatt kan återinföras”
(Aktiespararna, 2010-04-28)