Finans- och kreditkrisen samt den inledande lågkonjunkturen, som startade när bostadsbubblan på allvar sprack i USA under 2007 och 2008, fick världens börser på fall. Mellan toppen den 16 juli 2007 och den 21 november 2008 rasade Stockholmsbörsen (OMXS PI-index) med nästan 59 procent.
Efter olika signaler om att botten skulle vara nådd/passerad tog börsen därefter ett rejält språng uppåt. Mellan slutet av mars och mitten av oktober var uppgången nästan 50 procent. Flera av de svenska noterade bolag på börsen är väldigt exportberoende.
OMXS PI-index (december 2007 till oktober 2009)
Klicka på diagrammet för att förstora det.

Från evenemanget Stora börsdagen i Kungliga Tennishallen i Stockholm den 20 oktober rapporteras det att framträdande personer varnade för att börsen har stigit för mycket och för snabbt samt att bankernas kreditproblem inte är över. Ingrid Bonde, VD i pensionsjätten AMF, berättade exempelvis att hon när årets börsuppgång passerade 40 procent gick in till sina förvaltare och sade ”jag fattar ingenting”. Bonde anser att det har varit en snabb återhämtning, men att börsuppgången har varit så stor utan realekonomiskt stöd förvånar henne.
Under evenemanget sade sig Börje Ekholm, VD i Investor, vara tveksam till om den starka börsuppgången kan hålla i sig. Enligt DI sade Ekholm: "Att ropa faran över är väl tidigt. Vi dopar oss rätt friskt nu med rekordlåga räntor". Mats Andersson, VD i Fjärde AP-fonden, anser emellertid att det är tämligen naturligt att en kraftig återhämtning sker efter ett stort fall.
Normalt växer världsekonomin med cirka 2 procent per år, men i år spås tillväxten vara negativ – omkring minus 1 procent. De stora kris- och stimulanspaketen som flera länder har sjösatt görs i stor utsträckning med lånade pengar. Visserligen är räntorna i flera länder mycket låga, men i takt med att räntorna stiger kan räntekostnaderna komma att öka dramatiskt, vilket minskar konsumtionsutrymmet.
Budgetunderskotten i flera av de stora länderna beräknas att under 2010 uppgå till mellan 3 och 13 procent. Den samlade statsskulden i USA och Japan skenar – kan hamna på mellan 100 och 200 procent av bruttonationalprodukten nästa år. Det kan nämnas att Sveriges statsskuldsandel bedöms öka en del kommande åren, till knappt 40 procent. Nästa år spås Sveriges BNP-tillväxt hamna på cirka 1–2 procent.
Det ska också påpekas att några av de riktigt stora länderna, som Brasilien, Indien, Indonesien, Kina och Mexiko fortfarande spås få en förhållandevis mycket hög tillväxt 2010 – mellan 3 och 9 procent.
Omröstningen är avslutad (Mellan slutet av mars och mitten av oktober steg Stockholmsbörsen, OMXS PI-index, med cirka 50 procent. Har börsen gått upp för snabbt?)
43 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (26 oktober till 2 november) tror kanske att börsen har gått upp för snabbt, men recessionen i världsekonomin verkar i alla fall vara över. 30 procent anser inte att den senaste tidens börsuppgång varit för hastig, för nedgången 2008 var överdriven. Ökad efterfrågan i Asien och Latinamerika driver numera världsekonomin. 27 procent anser att börsen har gått upp för snabbt, för flera stora länders skuldberg kommer att dämpa tillväxten flera år framöver. Totalt 307 svar registrerades i omröstningen.
Relaterad länkar
Statistiska Centralbyrån
Riksgälden
”Kluven inställning till Riksbankens bedömningar”
(Aktiespararna, 2009-10-22)
"Börsen har stigit för snabbt"
(DI, 2009-10-21)
”Världens länder lånar sig ur krisen”
(DI, 2009-10-05)