En positiv utveckling för svenskt näringsliv och samhället i stort förutsätter en väl fungerande aktiemarknad. Efter att ha inspirerats av den brittiska Cadburyrapporten var Aktiespararna först i Sverige när förbundet 1993 publicerade sin ägarstyrningspolicy, med bland annat krav på hur valberedningar väljs.
Valberedningen som bolagsstämmoorgan ska tillvarata samtliga aktieägares intressen, samtidigt som den är garant för en professionell och genomlysande beredning av styrelsevalet.
Därför är det, enligt Aktiespararna, mest lämpligt att ledamöterna i valberedningen tillsätts enligt stämmomodellen, i vilken valberedningens ledamöter väljs genom personval direkt på årsstämman. I annat fall riskerar valberedningen att bli ett organ där varje ledamot i första hand bevakar och anser sig företräda en enskild aktieägares intressen.
I dag är den så kallade Q3-modellen (procedurmodellen) populärast. Namnet syftar på den tid på året, tredje kvartalet, då styrelseordföranden får i uppgift att be de största ägarna att utse deras specifika representanter till årsstämman.
Aktiespararna har dock uppmärksammat tydliga systemfel med Q3-modellen. Exempel: Representationen av och lojaliteten med de största ägarna har i flera fall fått gå före ledamöternas kompetens och integritet. När valberedningen utses av stämman är risken för samma problem inte lika stor, eftersom varje ledamot då väljs för sin personliga kapacitet för att fungera till och med nästkommande årsstämma.
Dessutom debatteras det friskt om kvinnorepresentationen i börsbolagens styrelser, och mycket kritik har riktats mot de mansdominerade valberedningarna. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser är i dag omkring 20 procent, och om valberedningarna väljs öppet på stämmorna kanske (o)jämställdheten bättre synliggörs? 23 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 18 och 25 maj 2008 tyckte då att det var dags att kvotera in kvinnor i styrelserna för valberedningarna ansågs inte göra ett bra jobb. 8 procent ansåg att det kanske var dags för kvotering.
Andra menar att olika börsbolag har olika förutsättningar när det kommer till nätverk, resurser och ägarstrukturer, varför det är bra att olika bolag prövar olika modeller. Dessutom har de största ägarna en majoritet (oftast) av rösterna och då röstas oftast de ursprungliga viljorna/åsikterna igenom på stämmorna i alla fall.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Hur/När bör börsbolagens valberedningar väljas?)
80 procent av dem som röstade på webbfrågan (4–11 januari) anser att valberedningarna självklart ska väljas av aktieägarna på bolagsstämman, och först efter att nominerade kandidater presenterats. 15 procent vet inte, för olika bolag har olika nätverks- och ägarförutsättningar. Endast 5 procent tycker däremot att börsbolagens valberedningar bör väljas som i dag i de flesta bolagen, att de största ägarna under tredje kvartalet (Q3-modellen) gör upp sinsemellan om platserna. Totalt 186 svar registrerades i omröstningen.
Relaterade länkar
”Könskvotering debatteras igen”
(Aktiespararna, 2009-12-30)
”Skamligt att komma med kvoteringsförslag”
(Aktiespararna, 2009-05-26)
”Valberedning måste väljas på stämman”
(Aktiespararen, 2008-04-10)