I årets första rapport om den finansiella stabiliteten spår Sveriges riksbank att de svenska storbankernas kreditförluster ökar till totalt drygt 170 miljarder kronor under 2009 och 2010. Förra året spåddes dessa förluster bli cirka 70 miljarder kronor. Enligt Riksbanken har storbankerna tillräckligt med kapital för att möta ännu större förluster.
Omkring 40 procent av kreditförlusterna under 2009 och 2010 bedöms härröra till bankverksamheterna i Baltikum och övriga Östeuropa. De svenska storbankerna har lånat ut cirka 500 miljarder kronor i de baltiska länderna, och det är SEB och Swedbank som varit mest aktiva. SEB, Swedbank och Nordea har för övrigt, mer eller mindre frivilligt, gjort nyemissioner.
Baltikum upplever alltså en gigantisk kris, och ländernas bruttonationalprodukt (BNP) har rasat cirka 15–20 procent jämfört med förra året. Låne- och konsumtionsbubblan sprack för cirka två år sedan, men accelererade på allvar först under 2008. Stora nedskärningar i statsbudgetarna har varit nödvändiga (tvingats fram) och dessutom sjunker lönerna som en sten.
Devalvering i fokus
Lettland bedöms ha störst problem av de baltiska länderna. EU, med den svenska regeringen i spetsen, har bland annat deltagit i Internationella Valutafondens (IMF) lånepaket till Lettland, och miljarder har lånats ut med krav på att just stora nedskärningar ska göras samt att valutan fortfarande ska vara låst/fast mot euron. Låsningen är linje med ländernas strävan att ingå i eurosamarbetet. Lettlands regering har flera gånger betonat att devalvering inte är ett alternativ. Stora delar av valutareserven har gått åt till att stödköpa landets valuta laten. Den lettiska centralbanken använder sin valutareserv för att hålla laten inom en korridor på 0,6958–0,7098 lat per euro.
En devalvering riskerar att öka de svenska bankernas kreditförluster i regionen på kort sikt. Dessutom har hundratusentals balter lån i utländsk valuta. Nu höjs dock röster för att devalveringar i de baltiska länderna måste till för att länderna snabbare ska kunna tas sig ur krisen. Konkurrenskraften ökar med lägre valutakurs, förutsatt att inflationen inte skenar.
SVT-inslag den 6 juni
Den tidigare svenska riksbankchefen, Bengt Dennis, har i TV-intervju sagt att det inte längre går att undvika en devalvering i Lettland. Åsikten får sägas vara anmärkningsvärd eftersom han arbetar som rådgivare åt den lettiska regeringen. Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis har i ett uttalande sagt att Bengts Dennis’ åsikt inte är korrekt och ska betraktas som en personlig sådan.
Även Estlands och Litauens premiärministrar har sagt att en baltisk valutadevalvering inte finns på kartan. Nya nödvändiga krislån från IMF hägrar nämligen, men först måste nya besparingspaket klubbas igenom – och devalvering ”får inte göras”.
Krisåret 1992 försökte Sverige med Bengt Dennis i spetsen och med uppbackning av hela det politiska etablissemanget, som den borgerliga regeringen och vänstersinnade oppositionen, att bibehålla en fast kurs på den klart övervärderade svenska valutan. Resultatet slutade med en reporänta på 500 procent, en dränering av valutareserven och tusentals konkursade företag.
Kronan släpptes till slut fri och flyter än idag på valutamarknaden. Kronan har för övrigt tagit mycket stryk på grund av de svenska storbankernas stora kreditexponering i just Baltikum. Den svenska reporäntan är dock lägre än euroländernas ...
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: När devalverar eller låter något av de krisdrabbade baltiska länderna sin valuta flyta fritt?)
43 procent dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga (15–22 juni) tror inte att något av de baltiska länderna devalverar eller låter sin valuta flyta fritt. Länderna övergår så snart som möjligt till euron i stället. 22 procent tror dock att något av de baltiska länderna devalverar eller låter sin valuta flyta fritt under augusti eller september. 20 procent svarade juli och 10 procent tror i stället mellan oktober och december. Endast 5 procent tror att en första devalvering sker före den 1 juli. Totalt 205 svar registrerades.
Relaterade länkar
”Helt om av Lettlands centralbank”
(DI, 2009-06-15)
”Litauens premiärminister: Baltisk devalvering absolut omöjligt”
(DI, 2009-06-12)
"Devalveringsrisken är borta"
(DI, 2009-06-09)
”Sanningen är svår att hantera”
(Aktiespararna, 2009-06-02)
Vi välkomnar förslag på frågeställningar/ämnesområden till Webbfrågan, skicka ditt förslag till webbred@aktiespararna.se. Skriv ”Förslag till Webbfrågan” i ämnesraden i e-postmeddelandet.