Grekland, som fuskade in sig i eurosamarbetet med fiktiv bokföring, har röstat igenom ännu ett sparpaket för att kunna få ta del av nya lån. Men allt fler lån kan inte rädda Grekland, och snart behövs ännu fler och större lån för att hålla landet flytande. Flertalet bedömare räknar med att landets skulder delvis skrivs av, men frågan är hur mycket den privata sektorn (inhemska och utländska banker) ska bidra med.
Enligt medierapporter vill de 17 länderna i eurozonen införa en skatt på bankaktier för att på det sättet få den privata sektorn att bidra till ”räddningen” av Grekland. Skatten ska omfatta även banker som inte är direkt involverade i landet.
Många är rädda för att om Grekland ställer in betalningarna så kan det skapa samma kaos som finanskrisen 2008/2009. Men om landet får skiva av delar sina lån kanske även andra hårt skuldsatta euroländer, som Belgien, Irland, Italien, Portugal och Spanien, också vill ha lättnader.
Om stora länder, som Italien och Spanien, skulle hamna i ett akut läge riskerar det bli hela havet stormar eftersom det idag inte finns tillräckliga ekonomiska medel att sätta in. Italien har dock nyligen röstat igenom ett sparpaket på knappt 500 miljarder kronor, men problemet är att landet inte har någon tillväxt att tala om och med den högsta skuldgraden inom eurozonen efter Grekland är problemen långt ifrån lösta.
Nu börjar till och med ledande politiker och ekonomer i flera euroländer tala om att det måste läggas fram en ”plan B”, det vill säga att ett eller flera euroländer får lämna eurosamarbete för att på så sätt kunna ”prisa in sig på marknaden igen” med en egen valuta (som kan devalveras eller handlas ned). Problemet då är att skulderna i utländsk valuta stiger.
Länder kan även förklara sig statsbankrutta, för att ”bli av med lånen”, men då blir det i stort sett omöjligt att ta nya utländska lån och hyperinflation kan uppstå eftersom den egna valutan riskerar att betraktas som ”värdelös”.
Sedan har politiker och byråkrater investerat väldigt mycket prestige i europrojektet, så man kommer att slåss med ”näbbar och klor” för att tvinga kvar alla länder i samarbetet. Det förs diskussioner om att uppföra en mer centralstyrd finanspolitik inom EU med direkt beskattning av EU-medborgarna. Detta är å andra sidan ett ”erkännande” att dagens gemensamma ränte- och penningpolitik inte fungerar för flera av euroländerna.
Diskussion om eurokrisen i SVT den 15 juli
Omröstningen är avslutad [Webbfrågan: Hur många euroländer har lämnat valutasamarbetet (eurozonen) inom 5 år?]
32,8 procent av dem som röstade på webbfrågan (18–25 juli) tror inte att något euroland överger den gemensamma valutan. 27,0 procent spår, däremot, att två till tre länder lämnar eurozonen. 18,7 procent tror att eurosamarbetet har kollapsat/upplösts helt inom fem år. 13,7 procent spår att endast ett land har lämnat eurozonen, medan 7,8 procent tror att fyra eller fler länder har övergett euron.