Det är snart riksdagsval igen i Sverige. Den senaste mandatperioden har främst präglats av finanskris och lågkonjunktur. Kan då investerare påverkas av valresultatet när de ska fatta köp- och/eller säljbeslut efter den 19 september? Generellt sett vill Alliansen ta bort och/eller sänka olika skatter medan De rödgröna vill återinföra och/eller höja skatter. Men Stockholmsbörsen kanske styrs i högre grad av andra faktorer än inhemsk finanspolitik?
Förra riksdagsvalet i Sverige hölls söndagen den 17 september 2006, och de nuvarande regeringspartierna (M+FP+C+KD) segrade med bara drygt 2 procentenheter före den nuvarande oppositionen (S+V+MP), eller drygt 48,2 mot knappt 46,1 procent. Övriga partier fick sammanlagt nästan 5,7 procent, men inget av dessa hamnade i riksdagen. Den 18 september 2006 steg Stockholmbörsen (OMXS PI-index) med cirka 0,7 procent, jämfört med slutkursen den 15 september, men dagarna efter gick börsen både ned och upp en del. Å andra sidan hade Alliansen haft ledningen i flera opinionsmätningar under augusti och september, och börsen steg med cirka 10 procent mellan den 1 augusti och 15 september.
I valet den 15 september 2002 fick de rödgröna partierna (S+V+MP) en majoritet av rösterna, eller 52,7 procent, medan de borgerliga fick nöja sig med 43,7. Övriga partier fick sammanlagt 3 procent. Börsen gick ned med cirka 0,3 procent den 16 september. Men efter valet bildades det först inget regeringsunderlag på vänstersidan eftersom Folkpartiet inledde regeringssamtal med Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Enligt planen skulle en mittenregering bildas med passivt stöd av moderaterna. Samtidigt förhandlade Miljöpartiet med Socialdemokraterna om ett samarbete i samma stil som under 1998–2002. Den 27 september 2002 hoppade Centerpartiet av koalitionssamtalen, och den 1 oktober gjorde Socialdemokraterna upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om ett samarbete (S-regeringen satt kvar).
Mellan den 16 september och den 1 oktober 2002 sjönk börsen med cirka 11 procent. Den 2 oktober steg börsen igen med nästan 1,9 procent, för att sedan falla fem handelsdagar i rad innan det vände upp igen en hel del. Detta var emellertid i efterdyningarna av IT-kraschen år 2000 och terrorattacken i USA den 11 september 2001. Det ska nämnas att de rödgröna partierna ledde i opinionsmätningarna före valet 2002, och börsen hade varit inne i en nedåtgående trend sedan mars år 2000.
Inför årets val är det jämt mellan blocken. De rödgröna har haft en stor ledning i opinionsmätningarna under större delen av mandatperioden, men Alliansen tog över ledarpinnen i maj i år. När det var 30 dagar kvar till valdagen var övertaget för regeringspartierna ungefär 2–3 procentenheter i genomsnitt, men inte egen majoritet. Sverigedemokraterna låg på en vågmästarplats kring 4–5 procent. Övriga partier hade sammanlagt cirka 1–2 procent. I en Sifomätning den 22 augusti hade dock Alliansen utökat ledningen till nästan 8 procentenheter och hade egen majoritet, och Sverigedemokraterna var under 4-procentsspärren.
Henrik Degrér, allokeringsstrateg på Handelsbanken, sade till DI.se den 4 augusti att en oklar majoritet kan det ge ett litet hack nedåt på Stockholmsbörsen eftersom omvärlden kan bli lite orolig. Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, är inne på samma linje, även om riksdagsvalet normalt har liten eller ingen inverkan på börsen. Martin Guri, aktiestrateg på Nordea, tror inte att valet kommer att påverka börsen. Han tror att partierna kommer att ”hitta strategier för att desarmera Sverigedemokraternas vågmästarroll”.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Hur går Stockholmsbörsen den 20 september beroende på utfallet i riksdagsvalet den 19 september?)
Relaterade länkar
”Regeringen får egen majoritet”
(SvD, 2010-08-22)
”Sverigedemokrater kan skapa osäkerhet på börsen”
(DI, 2010-08-03)
”Riksdagsvalet i Sverige 2002”
(Wikipedia, 2010-08-19)
Valmyndigheten
(val.se, 2010-08-19)