Webbfrågan: Skulle du låna ut egna pengar till Grekland?

Den 3 juni rapporterades det att EU, Internationella Valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken (ECB) har godkänt nästa låneutbetalning till Grekland på över 6 miljarder euro. Grekland väntas minska sitt budgetunderskott med ungefär motsvarande belopp under 2001, bland annat genom att privatiseringar ska skyndas på. Men detta kräver att en majoritet av politikerna i parlamentet blir överrens (långsiktigt).

Den akuta skuldkrisen i EU/eurozonen blev uppenbar när Grekland i maj 2010 fick ett lån från EU och IMF på 110 miljarder euro, motsvarande runt 900 miljarder kronor. Meningen var att lånet skulle kompletteras med lån från den privata kapitalmarknaden, men enligt det har inte skett. Grekland har en statsskuld på cirka 350 miljarder euro (eller drygt 140 procent av bruttonationalprodukten, BNP), och landet har även skräpbetyg på kreditmarknaden. Det saknas totalt drygt 44 miljarder euro, varav merparten måste skrapas ihop till 2012 om inte betalningar ska ställas in.

Den 2 juni varnade ECB-chefen Jean-Claude Trichet att euroländer som inte sköter sin ekonomi kan komma att förlora rätten att bestämma över en del av sin egen ekonomi. Han presenterade förslaget om att det borde skapas ett centralt finansministerium, som ska kunna ingripa för att påverka ett enskilt eurolands ekonomiska politik. Å andra sidan kritiseras EU och dess ledare för att tidigare inte ha agerat med kraft när flera länder redovisade stora underskott och skulder.

I Grekland, som kom med i eurosamarbetet med falsk bokföring, förs nu diskussioner om att landet håller på att förlora sin självständighet. Det talas till och med att landet inte bör betala tillbaka det första stora lånet eftersom ”politikerna fört folket bakom ljuset”.

Varför är det då så viktigt att hjälpa/rädda Grekland, som bara representerar några få procent av EU:s totala ekonomi? Om en faller så faller alla brukar det heta (en dominoeffekt). Om Grekland ställer in sina betalningar, eller får stora delar av skulderna avskrivna, kommer med största sannolikhet även Irland och Portugal stå näst på tur. Om även Spanien därefter tvingas be om nödlån blir det nog ”hela havet stormar”, både på finansmarknaden och i valutasamarbetet.

Det spekuleras om att euron riskerar att kollapsa på grund av skuldkrisen och ökade politiska slitningar inom valutasamarbetet. En kollaps (återinförandet av de tidigare valutorna) skulle förmodligen innebära införandet av kapitalrestriktioner för att hindra finanspolitiskt kaos. Kapitalrestriktioner riskerar att sänka den ekonomiska tillväxten.

Avskaffandet av en centralstyrd ränte- och penningpolitik skulle kräva förändringar i EU:s fördrag, och därmed även en hel del nya folkomröstningar. Den politiska prestige som har plöjts ned i europrojektet innebär nog att det politiska toppskiktet i euroländerna försöker med alla möjliga medel att undvika en upplösning av euron.

En möjlighet är ju att bara ett eller några få länder, som Grekland, lämnar (sparkas ut) och att valutaunionen fortlever. Ytterligare en utgång skulle vara att de euroländer som går bäst (”de rikaste”) bildar en ny valutaunion. Dessa två scenarier skulle förmodligen innebära att den nya valutan skulle stiga en hel del i värde, jämfört med dagens eurokurs, och detta skulle kunna påverka Tysklands exportindustri negativt på kort sikt. Tyskland är i dag dragloket i Europas ekonomi. Å andra sidan är det lättare att föra en gemensam ränte- och valutapolitik ju färre länder som är med (lättare att sätta ”rätt” styrränta utifrån den genomsnittliga inflationstakten i de olika länderna).

Om Grekland lämnade eurozonen skulle detta också påverka den europeiska banksektorn mycket negativt eftersom landet skulle skriva av sina lån (förklara sig statsbankrutt). Det är alltså mer troligt att kraven på Grekland att reformera sin ekonomi höjs ännu mer och att mer pengar lånas ut, eller att återbetalningstiden förlängs (räntenivåer sänks).

SVT Rapport den 3 juni om Greklandskrisen

Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Skulle du vara beredd att låna ut lite egna pengar till skuldsatta euroländer i kris?)
63,6 procent av dem som röstade på webbfrågan (6–13 juni) anser att det skulle vara att slänga pengarna i sjön – att låna ut till krisande euroländer. Bättre att i stället köpa varor och tjänster i/från dessa länder. 28,8 procent är osäkra. De skulle bara låna ut egna pengar till skuldsatta euroländer om räntan är mycket hög och om svenska staten garanterar lånesumman om något land skulle förklaras statsbankrutt. 4,1 procent skulle vara beredd att låna ut pengar, för om inte euroländerna får mer hjälp riskerar krisen att fördjupas och då skadas svensk ekonomi. 3,5 procent svarade kanske, vet inte. Totalt 604 svar registrerades i omröstningen.

Relaterade länkar
”Om euron kollapsar – Tvingar fram våg av devalveringar”
(DN, 2011-06-04)
”Om euron kollapsar – Konflikterna mellan länderna ökar”
(DN, 2011-06-04)
”Grönt ljus för grekiskt sparpaket”
(DI, 2011-06-03)
”Grekland riskerar förlora sin självständighet”
(SR Ekot, 2011-06-03)
 

Kommentarer

1. Åke Salomon2011-06-07 10.37

   Vi har inte varit på utlandssemester på flera år men skall i år på 14 dagar till Grekland,
   och det ger ju lite hjälp, rekommenderar det till er alla i år istället för utomeuropiska.

2. Larojo2011-06-07 13.04

   Euron – orsaken till flera länders dåliga ekonomi.
   Redan 2003 hotades euron av att flera av ”de stora”, Frankrike, Tyskland och Italien inte under flera år hade klarat av 3 % kravet, Stabiliseringspaktens villkor – grunden för eurons stabilitet. Enligt denna skulle stater med inflation utan kontroll drabbas av mycket stora böter. Inte en enda stat har hittills blivit bötfälld, och få stater har klarat kravet.
   Här finns också förklaringen till att bl.a. Grekland, Spanien och Portugal nu är i behov av jättestora nödlån – Man har helt enkelt levt vida över sina tillgångar. Dessa länders olika regeringar har under de gångna åren lovat sina medborgare ”guld och gröna skogar”, i desperat vilja över att få sitta kvar vid makten. Dessa regeringar skull ha dragit i ”nödbromsen” för många år sedan. Det stora problemet nu, är att man saknar mod och förmåga att förklara för sina medborgare att landet allt för länge levt över sina tillgångar. Därför ser vi nu demonstrationer över hela Europa – och fler länder lär inom en snar framtid få ställa sig i lånekön.
   Det har under de gångna århundranden funnits flera gemensamma valutor i Europa. Alla har haft en sak gemensamt, de har försvunnit – gått i konkurs.
   

3. henricn2011-06-07 13.04

   Alternativet hög ränta och garanti är inte realistiskt. För med garanti följer en lägre ränta. Så det får bli ett "nej" i stället. Att stödja genom handel är ju egentligen det bästa, fast inte alltid det snabbaste.
   

4. aket2011-06-10 11.55

   Som -begreppetnu blivit måste det vara "enough is enough". Klara regler saknas och det går mot kaos och anarki i Grekland, där demokratibegreppet en gång startade. Ett nytt ramverk måste uppfinnas, där vi solidariskt med grekerna plockar fram delar till den väg vimåste gå. Deras naturresurser använder vi ju när det är dåligt väder hemma. Kanske Sverige och andra starka i norr kan utöka sina turistansträngningar över åren, företag och institutioner kan förlägga industri, konferenser, kontor, filmstudios, etc. Fantasi och god vilja kan göra underverk och kostar inte.