ETF:er, Exchange Traded Funds, har haft framgång i flera länder, som Tyskland och USA, och ökar nu snabbt i popularitet även i Sverige. I dagsläget finns det omkring 55 börshandlade fonder från fem fondbolag på de nordiska börserna. Totalt världen över finns det cirka 2 200 fonder, vilka ofta är möjliga att handla även för svenskar via nätmäklare.
Fondbolaget XACT var först ut i Sverige med att erbjuda EFT:er. I Sverige har omsättningen i ETF:er verkligen rusat i höjden, från 1,8 miljarder år 2001 till 210 miljarder år 2009. I USA står börshandlade fonder i dag för cirka 30–40 procent av aktiehandeln.
Att spara i ETF:er kan beskrivas som en korsning mellan aktie- och fondandelsägande, där man har aktiens likviditet att snabbt kunna köpa/sälja och en fonds riskspridning. En börshandlad fond är ett värdepapper som innehåller en korg av värdepapper.
Börshandlade fonder har flera fördelar: Handeln fungerar på samma sätt som vanlig aktiehandel (kan gå snabbt in på eller ut från marknaden) och investerare har möjlighet att köpa eller sälja för mindre belopp. Fonderna ger exponering mot (skuggar) till exempel index, börsens sektorer och råvaror. Man kan alltså undvika bolagsrisker. Därtill finns möjligheter till hävstångseffekter för riskvilliga placerare.
De mest kända ETF:erna i Sverige är nog XACT Bull och XACT Bear, och dessa indexfonder har dessutom hävstång. Xact Bull går upp cirka 1,5 procent om börsen stiger 1 procent, samtidigt som fonden går ned med omkring 1,5 procent om börsen faller 1 procent. Xact Bear är motsatsen till Xact Bull och har en negativ hävstång på 1,5 gånger.
Ett investerat kapital i en ETF kan fördubblas när börsen/index stiger med 10 procent och om portföljen belånas maximalt, till runt 10 gånger eget kapital. Om index faller med 10 procent är dock hela det egna kapitalet borta om hävstången är densamma. ETF:er kan därför vara mycket riskfyllda när marknaden är orolig. Å andra sidan har aktiva sparare möjlighet att utnyttja börsens svängningar eftersom fonderna är likvida (kan snabbt omsättas).
Sparare som investerar i ETF:er betalar en avgift, kurtage, i samband med köpet. Fondbolaget tar också ut en förvaltningsavgift. Om man placerar i utländska ETF:er bör man tänka på valutarisker. Att exempelvis köpa en ETF noterad i euro på en underliggande tillgång som handlas i USA-dollar, som råolja, är kanske inte att föredra om det finns ETF:er som är noterade i dollar.
Günther Mårder, Aktiespararnas VD, har till olika medier framfört att han ser positivt på det ökade utbudet av olika instrument, som ETF:er, för det underlättar för den som vill spekulera i olika, tidigare svårtillgängliga, tillgångsslag. Men Günther har också kritiserat ibland oklara avgiftsstrukturer och risker för spararna när belåning används för att skapa hävstång. Han är också rädd för att investeringsformen på sikt riskerar att underminera aktiemarknadens viktigaste roll – att vara en källa för riskkapital för bolagen (minskat intresse för emissioner när färre äger aktier).
Omröstningen är avslutad [Webbfrågan: Intresset för börshandlade fonder (ETF:er), ökar i Sverige. Sparar du i sådana?]
Relaterade länkar
”ETF:er kan urholka börsroll”
(Aktiespararna, 2010-11-01)
”Hoppa på råvarutåget men undvik bolagsrisk”
(Aktiespararen, 2010-10-07)
”Ny sajt ger råd om ETF”
(Aktiespararen, 2010-10-07)
”Rena explosionen när ETF-kartan ritas om”
(Aktiespararen, 2010-05-27)
”Intresset för ETF:er ökar”
(Aktiespararna, 2010-03-25)