Mellan det senaste toppläget i mitten av juli 2007 och den 27 oktober 2008 gick OMXS PI-index ned med cirka 60 procent. Mellan den 27 oktober och 4 november steg dock Stockholmsbörsen med cirka 25 procent på förhoppningen om att en ljusning började skönjas. Men den 5 november kom nya rapporter om stora problem för världsekonomin, och börserna vände kraftigt ned igen.
Amerikanska börsindex har aldrig backat så mycket under dagen efter ett presidentval i USA som den 5 november (se länk nedan). Och detta trots att de gigantiska krispaketen och stabiliseringsplanerna, som sjösatts i bland annat EU och USA, verkar ha fått i gång kreditmarknaderna igen. Nu tycks finansmarknaden i stället fokusera på lågkonjunkturens effekter.
Det ska dock sägas att finansmarknaden, som avskyr osäkerhet, nog redan hade prisat in Barack Obamas seger under den föregående veckans stora uppgång, för han ledde klart i opinionsmätningarna. Men den stora nedgången dagen efter valet tyder på att osäkerheten är fortsatt stor och det kommer förmodligen att ta en relativ lång tid att få ordning på USA:s ekonomi igen. Den 7 november vände dock börserna upp igen.
En sak är säker: Nu krävs mer än lysande retorik, nu krävs handling. Politikerna behöver både stimulera konsumtionen och investeringarna samtidigt som de måste minska de offentliga underskotten.
USA-politiker har haft en tendens att införa högre tullar och andra handelsbegränsande åtgärder i tider av ekonomisk nedgång. Detta skedde till exempel under depressionen på 1930-talet. Andra länder svarade med samma mynt, vilket hämmade den globala handeln. Protektionismen anses av många ha varit en bidragande orsak till att den dåvarande lågkonjunkturen blev så långvarig. Det tog cirka 25 år för de breda amerikanska aktieindexen att komma upp till samma nivå som före kraschen 1929. Då stod världshandeln endast för en liten del av världens BNP. I dag är världshandeln för varor och kapital betydligt större och mer integrerad.
Samtidigt som Barack Obama lovat att minska USA:s gigantiska underskott har han bland annat lovat att sänka skatterna för 95 procent av amerikanerna (höja skatten för resten). Han vill även höja en del företagsskatter, men samtidigt gynna de företag som satsar på förnyelsebar energi. Barack Obama vill även satsa mycket på infrastruktur, utbildning och sjukvård. Besparingar inom det militära väntas. Barack Obama har också kritiserat olika frihandelsavtal samt bidrags- och skattelagstiftning, som enligt honom gynnat en del amerikanska företag som investerat och skapat (”flyttat”) arbeten utomlands.
Omröstningen är avslutad (Vad bör Barack Obama prioritera för att dämpa finansoron och förbättra försättningarna för ökad tillväxt?)
42,4 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (10–17 november) tycker att Barack Obama ska prioritera satsningar på förnyelsebar energi, infrastruktur och utbildning för att dämpa finansoron och förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt.
29,1 procent anser att Obama i första hand ska sjösätta fler krispaket med olika statliga garantier, lån och eventuellt fler förstatliganden.
17,2 procent tycker att han ska fokusera på besparingar i de offentliga utgifterna.
11,3 procent tycker att skatter och tullar i första hand ska sänkas. Totalt svarade 203 personer på webbfrågan.
Relaterade länkar
”Valet i USA hjälpte inte”
(Aktiespararna, 2008-11-06)
”Obama tvingas till kärva beslut”
(SvD, 2008-11-05)
”Dyra löften i USA”
(SvD, 2008-10-31)
Vi välkomnar förslag på frågeställningar/ämnesområden till Webbfrågan, skicka ditt förslag till webbred@aktiespararna.se. Skriv ”Förslag till Webbfrågan” i ämnesraden i e-postmeddelandet.