Finansminister Anders Borg har blivit lite mindre pessimistisk den senaste tiden. Bild: Joakim Serrander.
Finansminister Anders Borg (M) sade i början av augusti att arbetslösheten fortsätter att öka men att det ekonomiska läget har blivit "ett par snäpp bättre". Därför finns det ”ett visst utrymme” för satsningar i höstens budget. Borg ville dock inte komma med några löften om mer pengar till bland annat kommuner och landsting. Finansministern har annars varit en förespråkare för sunda statsfinanser – att hålla statsskulden nere. På ett par år har ett stort överskott förbytts mot ett stort underskott. Men relativt andra industriländer är Sveriges finanser ännu i ett ganska bra skick.
Partiledarna för Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har de senaste veckorna framfört – efter lång tids kritik från oppositionen (S, V och MP) – att extra anslag till kommunerna är nödvändiga under 2010. Det har kommit rapporter om att flera kommuner har börjat göra nedskärningar inom skolan och vården. Centerpartiet vill i stället åter förorda sänkta arbetsgivaravgifter. Utöver kommunerna vill kristdemokraterna sänka skatterna för pensionärerna.
Moderaterna har även framfört att sänkta inkomstskatter (fjärde steget i jobbskatteavdraget) fortfarande är prioriterat. Moderaterna har signalerat en sänkning kring 10 miljarder kronor, vilket enligt partiet skulle skapa omkring 10 000 arbetstillfällen på sikt och ge cirka 200–250 kronor netto per månad och heltidsanställd.
Det förs även en debatt om kommunernas verkliga behov av nya statliga anslag. Bland annat Timbro och Svenskt Näringsliv menar att det finns flera kommuner som slösar med skattepengarna och/eller gör felprioriteringar. Andra menar att det inte är så lätt att skära ned utan att sysselsättningen påverkas negativt.
Det har även framförts att staten borde satsa mer på (tidigarelägga) olika infrastrukturprojekt, som bil- och järnvägar. Andra pekar på att högskole- och forskningsanslagen måste öka eftersom fler söker sig till studier i sämre tider.
En ljusning kan skönjas
Inköpschefsindex, som mäter konjunkturen inom industrin, ökade i Sverige till 54,3 i juli från 50,5 i juni. Industrin verkar alltså vara tillbaka i tillväxtzonen, det vill säga att index är över 50-strecket. Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, krympte preliminärt inte mellan de två senaste kvartalen, vilket överraskade många.
Tysklands BNP steg preliminärt med 0,3 procent under det andra kvartalet jämfört med det första. Analytiker hade väntat sig en nedgång på 0,2 procent. I Frankrike steg landets BNP preliminärt med 0,3 procent under det andra kvartalet, och väntat var en nedgång på 0,3 procent. Även Japan hade tillväxt under andra kvartalet.
Sedan stärktes ju både Stockholmsbörsen och den svenska kronan rejält under första halvåret i år, vilket tyder på att den så kallade marknaden tror på bättre tider i Sverige.
Omröstningen är avslutad (Webbfrågan: Om nu läget för statsfinanserna förbättrats något, vad ska regeringen prioritera inför 2010 så att lågkonjunkturens effekter dämpas?)
32,8 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (24–31 augusti) anser att Alliansregeringen ska prioritera kommunerna (vård, skola och omsorg). 29,9 procent tycker att det ska satsas på infrastruktursatsningar, som bil- och järnvägar. 22,9 procent anser att fortsatta skattesänkningar är viktigast. 7,8 procent vill inte att statsskulden ska växa (skuldens avbetalning prioriteras) och 6,6 procent vill att forskning och högre utbildning ska prioriteras. Totalt 271 svar registrerades.
Relaterade länkar
”Moderaterna: Skattesänkning ger 10 000 nya jobb”
(SVT, 2009-08-22)
”Kommunernas ekonomi sämre än väntat”
(SR Ekot, 2009-08-20)
”Belöna inte slösaktiga kommuner”
(SvD, 2009-08-17)
”Finansministern mindre pessimistisk”
(DN, 2009-08-06)
”Kommunerna kan spara utan att dra ned på välfärd”
(DN, 2009-08-06)