Aktieutdelnings- och kapitalvinstskatten
Aktiespararnas senaste skatteundersökning visar att svensken, trots avskaffad förmögenhetsskatt, betalar nästan tre gånger mer i aktieskatt än vad invånare i OECD och EU i genomsnitt gör. Skatteundersökningen är sammanvägning av bolagskatt, utdelningsskatt på aktieägarnivå, kapitalvinstskatt samt förmögenhetsskatt. Den svenska kapitalvinstskatten är i undersökningens typfall den högsta av alla i EU och OECD.
Aktiespararna anser att aktiesparande är till nytta för den enskilde, näringslivet och samhället i stort. Företagen är i stort behov av en stark och effektiv kapitalmarknad för att kunna investera, utvecklas och anställa fler medarbetare. Hög svensk aktiebeskattning missgynnar svenskt ägande.
Samtidigt anser Aktiespararna att åtgärder måste vidtas för att öka det privata sparandet. När två miljoner svenskar saknar en ekonomisk buffert måste det enskilda sparandet stimuleras, varför bland annat en sänkt kapitalvinstskatt är av största vikt.
Bolagsskatten
Under politikerveckan på Gotland (Almedalen) lanserade den moderata finansministern Anders Borg (och folkpartiledaren Jan Björklund) förslaget om att sänka bolagsskatten med tre procentenheter (ned till 25 procent), vilket kostar cirka 12 miljarder kronor. Förslaget var, enligt Anders Borg, först tänkt att till största delen finansieras genom att begränsa företagens avdragsrätt för vissa räntekostnader.
Flera företags- och organisationsrepresentanter har kritiserat förslaget. Exempel: Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv och tidigare chef för Riksbanken, tycker att regeringen i stället ska utnyttja de goda statsfinanserna (överskotten) till att sänka skatterna på arbete och sparande.
Aktiespararna är positivt till en sänkt bolagsskatt, men att finansiera sänkningen genom en begränsad avdragsrätt tror förbundet kommer att försämra de svenska företagens konkurrenskraft. Förbundet avvisar därför i sitt remissvar regeringens förslag. Den 15 augusti meddelande Anders Borg att förslaget om begränsad avdragsrätt för företag ska ändras.
Arbetsgivaravgiften och inkomstskatten
Den borgerliga regeringen har sedan sitt tillträde i september 2006 bland annat avskaffat förmögenhetsskatten och omvandlat fastighetsskatten till en lägre fastighetsavgift (för de flesta fastighetsägare). Fokus har dock legat på sänkningar av inkomstskatten för dem som arbetar (jobbskatteavdrag), dock inte en sänkning av värnskatten (5 procent för inkomster över en viss nivå).
Inför höstens budgetförhandlingar verkar regeringspartierna vara oense om vilka skattesänkningar som ska prioriteras. Visserligen verkar de fyra partierna vara överens om att fortsätta inkomstskattesänkningen, men Centerpartiet (och partiledaren Maud Olofsson) vill sänka arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag och inte sänka bolagsskatten för alla företag.
Omröstningen är avslutad (Vilken skatt borde regeringen i första hand sänka i kommande höstbudget för att öka investeringsviljan och stimulera tillväxten?)
41 procent av dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga (18–25 augusti) tycker att aktieutdelnings- och kapitalvinstskatten i första hand borde sänkas i kommande budget för att öka investeringsviljan och stimulera tillväxten. 22 procent tycker att arbetsgivaravgiften ska sänkas, 26 procent svarar inkomst- och värnskatten. Endast 6 procent tycker en sänkning av bolagsskatten borde prioriteras. 5 procent tycker att ”en annan skatt” borde sänkas. Totalt 408 personer svarade på webbfrågan.
Relaterade länkar
”Nej till ändring av avdragsrätten”
(Aktiespararna, 2008-08-15)
”Förslag om interna ränteavdrag ändras”
(Ekot, 2008-08-15)
"Regeringen jagar bort storföretag från Sverige"
(DN Debatt, 2008-08-15)
”Aktieskatterna måste sänkas”
(Aktiespararna, 2008-08-14)
”Regeringen oense om bolagsskatten”
(SVT, 2008-08-13)
Vi välkomnar förslag på frågeställningar/ämnesområden till Webbfrågan, skicka ditt förslag till webbred@aktiespararna.se. Skriv ”Förslag till Webbfrågan” i ämnesraden i e-postmeddelandet.