Direkt till innehållet ?

Aktiemarknadens psykologi - insikt i "Krigskonsten"

"Jag har tuggat en del taggtrådsböcker om ekonomi, redovisning och aktievärdering. Kalkyler är förstås viktiga, men det är sällan de rationella övningarna som styr vårt agerande. Mjukisfaktorer som känslor och grupptryck betyder lika mycket eller mer."


(Mats Edman, Veckans Affärer, mars 1999)

Att förstå ett bolags möjlighet till lönsamhet är en viktig aspekt för att förutspå aktiens kursutveckling. En aktiemarknad styrs även långsiktigt av BNP-tillväxt, inflationsförväntningar, räntor och vinstprognoser. Men hur förklarar man att börsvärdet på en aktie kan fluktuera 15-20 % på bara några veckor?

Finansiell beteendevetenskap och teknisk analys är ämnesområden som fått ökad status och som hjälper oss att förstå aktiemarknadens psykologi och kursmönster. Att börsen inte är kortsiktigt rationell och att det finns ett flockbeteende är en bra utgångspunkt för att lyckas med aktiehandel. Med tilltagande stress och osäkerhet, om marknadsläget, ökar sneglandet åt sidan för att se hur andra agerar. För att undvika att dras med i flocken bör därför framförallt mäklarna på fondkommissionärerna träna upp den mentala styrkan. Bättre självsinsikt och självförtroende skulle sannolikt öka chansen att hantera känslorna och gå emot flocken.

Vad är sentiment?

Ett begrepp som blivit allt oftare använt i börssammanhang är "sentiment". Dvs. hur vårt känsloliv inverkar på våra investeringsbeslut. Alla aktieinvesterare drivs av drömmar, mål, revanschlust, utmaningar, prestation, bekräftelse och prestige. Detta i kombination med stress över snabba kursrörelser gör att investeraren många gånger agerar irrationellt. För att lära sig "krigskonsten" krävs således specifika färdigheter som disciplin, självkontroll, ödmjukhet, tålamod och objektivitet. Nyckelbegrepp inom aktiehandel är kontroll. Om man konfronterar sitt lidande har man ett bättre utgångsläge i fråga att bedöma problemets karaktär och omfattning.

Ett av de starkaste begreppen som styr börshandeln är förlustaversion. Begreppet innebär att vi människor hatar att förlora mer än vad vi älskar att vinna. Vi hatar till och med att förlora så mycket att vi undviker en förlust så länge som möjligt. Aktieinvesterarens största misstag är således att leva på hoppet in i det längsta. Till slut hamnar flocken i ett läge där många tvingas sälja samtidigt, vilket leder till en kraftig överreaktion.

Ett flertal studier som gjorts visar att en säljare agerar mer emotionellt än en köpare vid börsnedgångar. Något som gör att nedgångarna ofta är mer dramatiska än uppgångar. En köpare har också större valfrihet än vad en säljare har. En köpare kan strunta i att investera eller byta objekt. En säljare kan däremot inte undvika en kursnedgång och den information som förorsakat den. Något som bl.a. kunde konstateras av Donald Linderyd och Johan Wettergren [1989] i uppsatsen "Värdering av förhoppningsbolag".

Även andra studier pekar på marknadens irrationella beteende. Robert J. Schiller [1989] gjorde exempelvis en enkätundersökning efter den kraftiga börsnedgången den 11 sep 1986 där han frågade av vilken anledning institutionella investerare sålt sina aktier. Av de svar som inkom svarade inte en enda att det berodde på ekonomiska nyheter. Det var marknadens nedgång i sig själv som var den utlösande mekanismen.

Rationellt? Placerare är inte så rationella som de själva tror.

Det är dock troligt att ökad självinsikt, bättre självförtroende, fokuserad inställning och strategiskt tekniskt tänkande ger fördelar i specifika situationer;

En äldre mäklare med stor framgång fick för några år sedan frågan av en juniormäklare hur han blivit så skicklig på att fatta rätt beslut under alla år;

" – Det är enkelt, svarade seniormäklaren, jag fattar bra beslut för att jag har mycket erfarenhet och erfarenheten har jag fått genom att fatta dåliga beslut."

Aktieinvesterare med sund attityd, fokuserad inställning, strategiskt tekniskt tänkande och framför allt rätt psyke blir de som står när de andra faller. Förmågan att agera lugnt och förhållandevis rationellt är den hårfina skillnaden mellan en lovande och en framstående aktieinvesterare.

Framgångsfaktorer på aktiemarknaden.

Något som fascinerat de flesta och som byggt upp många myter kring aktieinvesterare är vilka framgångsfaktorer som krävs? Givetvis finns det ingen absolut mall, men specifika färdigheter som disciplin, självkontroll, ödmjukhet, tålamod och objektivitet är oftast ett måste. De starka känslorna som aktiehandeln frambringar kräver ett starkt psyke då det innebär mer obehag att förlora pengar än lust att tjäna dem. Den glädje och tillfredsställelse det ger att göra bra affärer väger inte lika tungt som den ångest, oro och ängslan dåliga affärer kan medföra. Panik är en starkare och mer intensiv känsloupplevelse än eufori.


Ökad insikt skulle ge bättre aktieinvesterare

För att lyckas generera en absolut hög avkastning krävs således en insikt i de faktorer som påverkar aktiemarknadens vardag mer än enbart fundamentala nyckeltal. Aktier är förenat med risk. Det står ingenstans att en aktie är skyldig oss någonting, vilket vi alla fått erfara vid hundratals tråkiga tillfällen. Genom att uppnå insikt kring aktiemarknadens psykologi, teknisk analys och flöden ökar dock möjligheten att lära sig "krigskonsten".

Förståelsen för vad som för tillfället påverkar kursrörelserna är nyckeln till framgång och nyckeln till kontroll. Det kan röra sig om alltifrån faktorer som ångest, oro och rädsla för återköpsprogram av egna aktier eller aggressiva aktielån (blankningar) från större hedgeförvaltare. De alternativa handlarstrategierna och människans psyke är således förklaringen till volatiliteten, men kan prognosticeras genom kunskap.

Litteratur

Gyllenram, Carl-Gustav. [1998] Aktiemarknadens psykologi, Rabén & Prisma.

Tsai, Chih Chung. [1996] Sunzi talar Krigskonsten, Alhambra.

Linderyd, Donald & Wettergren, Johan. [1999] Värdering av förhoppningsbolag, Uppsats vid, Linköpings Universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Shiller, J. Robert & Pound, John [1989] Journal of Economic Behavior and Organization: "Survey Evidence on Diffusion of Interest Among Institutional Investors", 12: 47-66.