Skyddet för äganderätten är svagt i Sverige, men på bolagsstämmorna kan småsparare ändå säga sitt hjärtas mening när de inte tyar fler bonusprogram, optioner och andra förmåner till ledningarna. De värst misskötta bolagen lägger ofta sina stämmor på något advokatkontor, som för att understryka att de små aktieägarna egentligen är brottsoffer. Under vecka 17 i år kunde de hårt prövade aktieägarna i Orasolv, Novestra och Teligent konfronteras med sina plågoandar, samtidigt som sko-bolaget Wedins skickade ut ännu ett nyemissionsprospekt.
Orasolv (före detta Mediteam) har i över tolv år försökt marknadsföra metoden att laga tänder smärtfritt utan borr. Detta har misslyckats, och försäljningen 2007 var bara 2,8 miljoner kronor, men sju nyemissioner har i alla fall finansierat ett liv i relativt överflöd för styrelse och närstående. Grundaren – den odontologiskt kunnige Rolf Bornstein – plockar inte bara ut sitt styrelsearvode varje år, utan till bolag han är huvudägare i plockar han också ut konsultativa ersättningar som överstiger VD:s lön. Och långt utanför Orasolvs affärsidé sålde ett av hans bolag förra året in rättigheterna till ett handrengöringsmedel (Mano+) till Orasolv.
Styrelseordföranden Rune Löderup värvade den champagnetörstige Bernhard von der Osten-Sacken till ett emissionsgarantikonsortium, och denne blev storägare. Till nästa emission (nummer 8) har Löderup bjudit in den halvt ökände Peter Lindgren i garantikonsortiet. Lindgren lyckades, som bekant, under sin tid i Wedins skapa ständiga rubriker och helt blockera styrelsearbetet.
Vinges advokatbyrå hade öppnat sin lokal Chikanen för investmentbolaget Novestras stämma. (Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder chikan ’förolämpning, skymf, skam’.) Efter flera år av löftesbrott och skyhöga förvaltningsarvoden uteblev inte bara de flesta småaktieägarna; även de utländska storägarna hade tröttnat och sålt sina innehav och avgått ur styrelsen, däribland den amerikanske förvaltaren David Marcus som kanske trodde att Novestras ordförande Theodor Dalenson kunde ersätta mentorn Jan Stenbeck. Marcus’ investeringar i Stenbecksfären blev mycket framgångsrika, medan satsade pengar i Novestra och dess portföljbolag (Scribona med flera) smälte bort.
Den nye VD:n, Henrik Sund, beskrev Teligents prekära läge på Delphis advokatkontor. De fyra fastprisavtal som bolaget tecknat med stora internationella telekombolag hade i flera år gett upphov till jätteförluster. Och revisorn poängterade att ”bolagets finansiering ej är säkerställd ... betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet” och så vidare.
Vi som tecknat Teligents två nyemissioner under 2007 (3,75 respektive 2 kronor per aktie) hade inte tidigare fått ta del av dessa detaljerade upplysningar utan ovetande öst in våra sparpengar i Teligents svarta hål (kurs i april 2008: 0,40 kronor). Jan Rynning, som invaldes i styrelsen som ordförande den 28 mars 2007, sade: ”Vi har inte begripit förrän nu vad det handlat om!”
Men han var ordförande under den senaste emissionen och närvarande när dåvarande VD:n, Tomas Duffy, den 24 september i fjol bland annat sade: ”I två av tre förlustprojekt kommer lönsamma tilläggsaffärer. Denna emission (2 kronor per aktie) ska räcka för att vi ska klara våra åtaganden.” Tre månader senare avgick Duffy.
På Handelsbankens årsstämma var de mest aktuella frågorna bankens strategi och styrelsearbete, i ljuset av ordförande Lars O. Grönstedts oväntade avgång. Och bankens ledning hade filat på några korta poänger: ”Vi ska bli mer Handelsbanken”, var VD Pär Bomans strategiska fokus, medan vice ordförande Anders Nyrén kommenterade styrelsearbetet: ”Bra kan bli bättre”.
Tom Hedelius är nestorn i SHB/Industrivärden-sfären, och han har sin egen företagsgrupp, B&B Tools/Addtech/Lagercrantz, tillsammans med parhästen Anders Börjesson. B&B Tools konkurrerar med Swedol och Clas Ohlson med flera i att sälja bra grejor billigt till många.
Man kan tycka att ordförande Hedelius i detta sammanhang är överkvalificerad och saknar Kampradutstrålning, trots att han verkar trivas i röda arbetskläder på en B&B-stämma. Men ambitionsnivån är Hedeliusk, och B&B Tools slog svenskt rekord i företagsförvärv häromåret då företaget på en dag köpte 13 andra bolag.
Trots framgångarna verkar Hedelius ändå bli mest förtjust när revisorn på bolagsstämmorna återigen säger: ”Det är ordning och reda i det här företaget – ja, mycket god ordning, faktiskt!” Det sade Handelsbankens revisor, Thomas Thiel, nyligen. Och det vill även vi småaktieägare gärna höra.
När Sveriges enda miljöcertifierade bank, Swedbank, tillsammans med sparbankerna, delade ut årets företagarpris hade banken bjudit in Sir Bob Geldof som huvudtalare. Denne rockstjärna (Boomtown Rats) vann sin berömmelse med Band Aid- och Live Aid-galorna och har sedan dess delat sitt musikerliv med politiskt lobbyarbete, ofta inom miljö och fattigdomsbekämpning i Afrika. Han rör sig lika hemtamt mellan rockscen och styrelserum hos hedgefonder och företag som landsmannen och kompisen Bono från gruppen U2.
När Mediaplanets två entreprenörer Richard Båge och Rustan Panday tagit emot diplom och check konstaterade den frispråkige sir Bob att Jan Lidén, Swedbanks VD, tack och lov hade hållit sig borta från USA:s högrisklån. Lidén log och nickade till sina kollegor, inklusive den likaledes miljöcertifierade Håkan Bryngelson i Vasakronan. Men leendet stelnade när Sir Bob snabbt konstaterade att VD:n för USA-banken Citigroup – en annan polare till Bob – inte hade varit lika lyckosam och nu öppnat sitt kontorsfönster på väg att hoppa ut ...
För några år sedan avtackades Kajsa Lindståhl av NGM:s huvudägare och VD, Ulf Cederin. Han var imponerad av hennes kunnande och säkert även glad för att ha fått arbeta tillsammans med förre moderatledarens, den legendariske Gösta Bohman, dotter. Och sist, men inte minst, självutlämnande insiktsfullt sade Cederin att han var tacksam för att hon hade lärt honom komma i tid.
Nyligen avgick även Cederin, och i det elektroniska nyhetsbrevet Realtid angav Ian Hammar orsaken: Han var mer och mer frånvarande från jobbet, och till slut ansåg både han själv och NGM att det var bäst att hitta en ny VD.
Det lämpliga i att ett bolags huvudägare även är VD har ifrågasatts tidigare. Hos NGM har odiskutabla framgångar som alternativ börs följts av dålig lönsamhet och mycket svag kursutveckling. Förklaringen är kanske att ingen längre vågade säga åt Cederin att komma till jobbet – och att sluta använda bolagets kontokort för privata utgifter (för sexsiffriga belopp – och inte bara Toblerone).
Aktiespararnas Gunnar Ek initierade en livlig diskussion på Investors stämma. Han hade en värdig motpart i Jacob Wallenberg, som utvecklats till en driven ordförande. För tredje året fick VD Börje Ekholm presentera verksamheten. En stor del av hans tal handlade om Scaniaaffären, och Jacob W. poängterade att Volkswagen släpptes in som huvudägare redan 2000 – och då gäller det att spela bollen där den ligger. Men den mindre diplomatiske Börje konstaterade helt frankt: ”Vi spelade fotboll, men de spelade rugby!” Om Vin & Sprit-affären sade han: ”Det var inte för att vi var på kanelen som vi inte har kommenterat V&S-affären. Men prisnivån var för hög, och vi kan bara glädjas tillsammans med alla andra skattebetalare över att staten fick så bra betalt.