Aktiespararna undersöker:
Sverige slipper skamvrån utan förmögenhetsskatt

Vad ska finansminister Anders Borg göra åt Sveriges fortsatt höga aktieskatter? Bild: Joakim Serrander.

Aktieskatteundersökningen som Aktiespararna gör varje år mynnar ut i en sammanvägning av bolagsskatt, utdelningsskatt på aktieägarnivå, kapitalvinstskatt samt förmögenhetsskatt. Dessa värden ligger till grund för det totalskatteindex som visar hur medborgarna i respektive land – efter ett antal realistiska antaganden om aktieägarsituationen – beskattas jämfört med Sverige, som ges index 100 i slutresultat.

Tidigare år har Sverige alltid toppat denna föga smickrande sammanställning, men nu har vårt västra grannland, med ett index på hela 173, tagit över platsen i skamvrån. Förklaringen till detta ”tronskifte” återfinns i förmögenhetsskatten, som togs bort i Sverige vid årsskiftet 2006/2007 (se hela undersökningen och sammanfattning nedan, eller pressmeddelandet här).

Norge är ett av de blott 4 av 38 undersökta länder som har kvar förmögenhetsskatt – och dessutom på i sammanhanget mycket blygsamma belopp. Men Norge tar ut skatt på förmögenheter redan från 220 000 kronor vid både kommunal och statlig beskattning, där den statliga delen dessutom är progressiv.

Totalskatteindex
Klicka på diagrammet för att förstora det.

Den norska förmögenhetsskatten får ett mycket kraftigt genomslag i totalskatteindex. Skulle vi bortse från denna skatt, som Socialdemokraterna i Sverige i händelse av valseger 2010 dock har förklarat ”ska återkomma i någon form”, hamnar Sverige åter på den översta platsen i listan över hårdast aktiebeskattning i den industrialiserade västvärlden.

Så här ser situationen ut i de fyra olika ”grenarna” i aktiebeskattning:

Bolagsskatten: Sverige har en proportionell bolagsskatt på 28 procent, vilket kan jämföras med genomsnittet inom EU på 24,5 procent. Trenden inom EU är tydlig: allt fler länder har under senare år anpassat sina bolagsskatter för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna inom unionen.

Bolagsskatten var i medeltal drygt 36 procent inom EU/OECD vid undersökningen 1995. Aktuella tal i årets undersökning är 28 procent inom OECD och 24,5 procent inom EU. Under samma period har Sverige i praktiken höjt det faktiska skatteuttaget i bolagsskattesektorn genom att räntebelägga avsättningar till periodiseringsfond, vilket höjt det svenska bolagsskatteuttaget från 25 till 28 procent.

Kapitalvinstskatten: Sverige har, till skillnad från de flesta länder i vår omvärld, ingen skillnad i beskattning av lång- respektive kortsiktiga aktieinnehav. Den svenska skatten är 30 procent oavsett innehavslängd. I Tyskland, till exempel, beskattas aktievinster från de långsiktiga aktieinnehaven (där räknas ett år som långsiktigt) under förutsättning att det handlar om mindre än 1 procent av bolagets aktiekapital. I USA beskattas kapitalvinster på innehav äldre än tolv månader med en fallande skatteskala.

Det finns också länder som inte alls beskattar kapitalvinster under vissa belopp. I Storbritannien beskattas inte kapitalvinster under 8 800 pund, motsvarande runt 113 000 kronor. Frankrike har ett system i vilket det inte utgår någon kapitalvinstskatt som härrör från aktieförsäljningar under 20 000 euro, motsvarande omkring 190 000 kronor. Några länder, bland dem Grekland och Malta, undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning, medan andra, till exempel Island, beskattar kapitalvinster med 10 procent. I Rumänien och Bulgarien är kapitalvinstbeskattningen försumbar.

Totalskatteindex om Sverige sänker kapitalvinstbeskattningen
Klicka på diagrammet för att förstora det.

Utdelningsskatten: Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller hos aktieägaren – eller hos båda. I de flesta länderna har åtgärder vidtagits för att minska eller helt eliminera denna dubbelbeskattning. Sverige är dock ett av undantagen; här beskattas aktiebolagens vinster först med 28 procent, varefter 30 procents skatt tas ut från den enskilde aktieägaren. Sammantaget ger detta en total utdelningsskatt på 50 procent, vilket tillsammans med Belgien är högst av samtliga undersökta länder. Genomsnittet för OECD-länderna ligger på 34 procent och för EU på 31 procent. Lägsta talet redovisas för Irland med 12,5 procent, följt av Lettland med 15 procent.

Total skatt på aktieutdelningar i procent
Klicka på diagrammet för att förstora det.

För en enskild aktieägare i Sverige innebär dessa skattenivåer att om ett bolag delar ut 15 000 kronor får aktieägaren endast 7 560 kronor efter skatt, medan den genomsnittlige aktieägaren inom EU får drygt 10 300 kronor efter skatt. Detta i sin tur resulterar i att en utländsk investerare kan betala mer för svenska aktier men ändå ha samma avkastningskrav.

Ett sätt att undvika dubbelbeskattning är att ge den enskilde aktieägaren ett skatteavdrag för den skatt bolaget redan betalat, som i Kanada och Nya Zeeland. Många länder låter utdelningar upp till ett visst belopp vara skattefria för mottagaren. Sverige ligger, med sin 30-procentiga utdelningsskatt på aktieägarnivå, bland de allra högsta i studien.

Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor efter olika tidsperioder
Klicka på diagrammet för att förstora det.

På aktieinnehav upp till tre månader noteras ett OECD-genomsnitt på 12 procent och ett EU-genomsnitt på 13 procent vad gäller nivån på kapitalvinstskatten. På innehav upp till två år är medeltalet 7 procent för både EU och OECD. Samma tal gäller för femåriga innehav.

Förmögenhetsskatten: Sedan januari 2007 beskattas inte förmögenheter i Sverige. Blott 4 av de 38 länderna i undersökningen tog i fjol ut förmögenhetsskatt, nämligen Norge, Frankrike, Schweiz och Spanien. Schweiz har en mycket låg förmögenhetsskatt, endast på kanton- och kommunnivåer, och i Frankrike är den undre gränsen för förmögenhetsskatt 760 000 euro, alltså en bit över 7 miljoner kronor.

Trenden går mot att allt fler länder avskaffar denna skatt, alternativt höjer de skattefria beloppen. Under senare år har Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland och Sverige avskaffat förmögenhetsskatten.

Större förändringar det senaste året

• Sverige har slopat förmögenhetsskatten.
• Estland har sänkt skatteuttaget på utdelade vinster från 23 till 22 procent. Bolagsskatt utgår endast om pengarna delas ut till aktieägarna. Kapitalvinster beskattas på samma sätt som inkomst av tjänst, med 22 procent.
• Grekland har sänkt bolagsskatten från 29 till 25 procent.
• Japan har sänkt bolagsskatten från 42 till 41 procent.
• Mexiko har sänkt bolagsskatten från 29 till 28 procent.
• Nederländerna har sänkt bolagsskatten på vinster över 60 000 euro från 29,6 till 25,5 procent.
• Slovenien har sänkt bolagsskatten från 25 till 23 procent.
• Spanien har sänkt bolagsskatten från 35 till 32,5 procent och samtidigt höjt skatteuttaget vid kapitalvinster från 15 till 18 procent. Dessutom har ett skattefritt belopp på utdelningar på 1 500 euro per år införts.
• Portugal har sänkt bolagsskatten från 29 till 28 procent.
• Turkiet har sänkt bolagsskatten från 30 till 20 procent.
• Ungern har infört en 20-procentig kapitalvinstskatt. 

Skatteundersökningen och sammanfattning

 Skatteundersökningen i sin helhet (A4, 18 sidor).

 Skatteundersökningen, sammanfattning (A5-folder, 4 sidor).