Åtta råd för dig som sparar i fonder

För att underlätta för Sveriges många fondsparare utarbetade Aktiespararna för två år sedan råd även för fondsparare. Det jättelika utbudet av aktie- och andra fonder i vårt land liknar närmast en djungel för den oinvigde, men även andra kan ha svårt att hitta rätt. Dessutom är rådgivningen till fondspararna många gånger bristfällig och liknar mest ren försäljning. Å andra sidan ger det stora utbudet av fonder stora möjligheter att hitta fynd för den som ger sig tid att leta.

1. Använd fonder för långsiktigt och regelbundet sparande.
Den som bestämt det långsiktiga målet för sitt sparande och lärt känna sin risktolerans kan göra kloka fondval, antingen genom att välja en indexfond med låga kostnader eller välja aktivt förvaltade fonder.
När du gjort dina val, håll fast vid fonderna! Det grundläggande valet, att placera i fonder, gör folk i de flesta fall för att de ska slippa att dagligen fatta beslut om vad de ska göra med sina placeringar. Komplicera inte tillvaron genom att byta fonder alltför ofta, men följ utvecklingen i de regioner/sektorer dina fonder placerar i.

2. Överskatta inte betydelsen av historisk utveckling för en fond.
Många väljer fonder som historiskt har visat den bästa värdetillväxten under någon period, vanligen det senaste året. Men detta är ingen garanti för att de valda fonderna fortsätter att gå bra. Även om någon skulle kunna förutsäga utvecklingen på aktiemarknaden (eller någon annan marknad) kan ingen i förväg förutspå en enskild fonds utveckling relativt marknaden.
Däremot finns statistiska sanningar. Gravitationens lagar gäller även fonders utveckling, vilket innebär att avkastningen från högavkastande fonder tenderar att sjunka mot genomsnittet i sin kategori. Samtidigt tenderar genomsnittets starka dragningskraft att höja avkastningen hos tidigare lågavkastande fonder upp mot genomsnittet.

3. Använd historisk avkastning för att bestämma stabilitet och risk.
Den som köper andelar i en fond vill normalt veta vilken risknivå fonden håller. Med risk menas i detta fall hur fondvärdet varierar i förhållande till den marknad fonden gör sina placeringar i. Därför mäts varje fond mot ett lämpligt jämförelseindex.
Bäst på att mäta risk för fonder är företag som till exempel Morningstar och Fondmarknaden.se. Fonderna själva ger i allmänhet knappast någon sådan information.

4. Förlita dig inte för mycket på stjärnförvaltare.
Den ovan beskrivna dragningskraften mot genomsnittet gör att tidigare framgångsrika förvaltare har en tendens till att tappa gnistan. En tidigare god utveckling i en fond kan ha berott på att förvaltaren varit beredd att ta högre risker än normalt och att detta har lönat sig under en viss tid. Det kan också hända att en skicklig förvaltare lämnar ”din” fond för att i stället ta hand om en annan fond.

5. Se upp med fondstorleken.
Fonder med alltför stor förmögenhet kan få problem med att slå sitt jämförelseindex. Men hur stor en fond ska vara för att anses vara för stor är inte lätt att avgöra. Om en fond investerar bara i de allra största företagen på börsen kan den växa sig väsentligt större än en mer specialiserad aktiefond och ändå klara sig bra mot sitt index. En fondförvaltare som köper och säljer aktier ofta har större nackdelar av storleken än en förvaltare som agerar mer långsiktigt. Fondens storlek påverkar också urvalet av aktier, eftersom en mycket stor fond har svårt att placera i andra aktier än de allra största på grund av att den då påverkar kurssättningen i bolag med relativt låg aktieomsättning.

6. Tänk på att sparande i alltför många olika fonder är sämre än en indexfond.
Målet för en indexfond är att följa ett visst index. Köp och försäljning av aktier sker här datoriserat, vilket innebär låga fondavgifter. Den som vill ha en bättre utveckling för sitt spar-kapital än att följa ett index kan i stället placera i fonder med aktiv förvaltning. Den högre avgiften ska då i gengäld ge bättre avkastning, är det tänkt. Men den som sprider sitt sparande i en rad olika fonder som placerar på samma marknad upptäcker snart att den totala avkastningen följer index och att förvaltningskostnaderna blir väsentligt högre än om sparandet hade skett direkt i en indexfond.

7. Välj fonder med låga förvaltningsavgifter.
Allt annat lika bör man välja en fond med de lägsta avgifterna, emedan avgifter minskar spararens totala avkastning. Förvaltningsavgifterna tas ut i procent av fondförmögenheten och fördelas över hela året. Men observera att vissa fonder, främst utländska, därutöver tar en avgift för insättning och/eller uttag. För en sparare är fondens totala kostnader (TKA) mest intressant att jämföra med andra fonders.

8. Överväg noga om det är värt att betala för fondråd.
Sedan några år har den svenska fondmarknaden fått en ny typ av aktörer, nämligen rådgivare som hjälper sparare att välja rätt fond. Och de tar naturligtvis betalt för sina tjänster. Men frågan är om de är värda sina arvoden. Här är tre skäl till att inte köpa deras tjänster:
1. Avgifter till en fondrådgivare betyder att kostnaderna för att äga fondandelar stiger ännu mer. Ju högre avgifterna är, desto större blir avbräcket för den totala värdeutvecklingen.
2. Det finns inga tillförlitliga modeller för att förutse vilka fonder som får den bästa värdeutvecklingen.
3. Fondråd är inte detsamma som placeringsrådgivning, som är reglerad i svensk lag från och med 2004, och den enskilde spararen har därför inte samma skydd som vid råd givna av en licensierad rådgivare.

En sparare som överväger att betala för fondråd bör ställa sig frågorna: