Enligt Anders Borg (M) är bakgrunden till beslutet den globala finanskrisen, som drabbat Sverige hårt eftersom landet är ett av världens mest globaliserade länder, och är väldigt beroende av exportindustrin.
Anders Borg presenterar ett nytt stödpaket och sågar "bonusekonomin". Bild: Joakim Serrander.
Det nya programmet uppgår till maximalt 50 miljarder kronor, som ska finansieras genom den så kallade stabilitetsfonden som regeringen inrättade i höstas tillsammans med det så kallade garantiprogrammet (stabilitetsplanen).
Regeringen skriver i ett pressmeddelande: ”Staten kommer att kunna delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare. Om staten ska ta mer än 70 procent kommer det att ske genom det instrument och till de villkor som staten bestämmer. Villkoren ska då bland annat värna skattebetalarnas intressen och tillförsäkra staten en löpande avkastning och en betydande del i institutets värdestegring.”
Tanken med garantiprogrammet är att det ska säkra finansieringen för de banker som har bekymmer med att klara marknadens villkor. Det nya systemet är tänkt att stärka redan starka banker, som ska kunna öka sina reserver och samtidigt öka sin kreditgivning.
Bankerna ska kunna ansöka om kapitaltillskott från staten, och det kommer att kunna ske genom aktier eller så kallat hybridkapital – under förutsättning att det kan räknas in i institutets primärkapital (ska hålla högsta kvalitet). Hybridkapital är ett mellanting mellan lån och eget kapital.
Finansmarknadsminister Mats Odell (KD) uppger att staten inte tänker lägga sig i formen för bankernas kapitalanskaffning.
– Det är helt och hållet i händerna på institutionerna. Aktiekapital räknas väl bäst i sammanhanget. Sedan är frågan hur intresserade de är av att ha staten som ägare. Det kan så klart förändras, men många ser nog hybridkapital som aptitligare, sade Mats Odell.
Det formella beslutet om det statliga kapitaltillskottet fattas den 10 februari, förutsatt att det godkänns av EU-kommissionen.
Aktiespararna har tidigare påtalat hur viktigt det är att vi kommer tillbaka till en normal ordning där bankerna fullt ut vågar låna ut pengar, inte bara till företag och privatpersoner utan även till andra banker. Det är ytterst viktigt att det finansiella systemet, som är blodomloppet för hela ekonomin, garanteras likviditet och finansiering.
Villkor
Regeringen vill med denna och tidigare åtgärder bland annat få bankerna att ta ett samhällsansvar, och därför ställs även vissa villkor för statligt kapitaltillskott. Bland annat införs stopp under två år för löne- och arvodesökning, stopp för bonusar och begränsningar av avgångsvederlag för företagsledningen i de institut som får kapitaltillskott.
– Jag tror att bonusekonomin i praktiken är slut och över. Vi lägger nu bonus-, lönehöjnings- och arvodesbegränsningar för de två närmaste åren. Därefter tror jag att vi kommer att vara inne i ett internationellt regelverk som innebär ett nytt sätt att ersätta ledningar. Ett system som inte bara avspeglar vinster utan även vilka risker de tar, sade Anders Borg vid en presskonferens.
Regeringen trycker alltså på för att storbankerna ska utnyttja den nya möjligheten till kapitaltillskott, och därmed begränsa möjligheten för ledningarna att få bonusar.
– Vi ska göra vad vi kan för att trycka på så att bankerna tar sitt samhällsansvar. Sedan får var och en bedöma i vilken utsträckning de gör det, sade Anders Borg.
Former och nivåer
Aktiespararna har länge kämpat för att ändra belöningsprogrammens utformning. Förbundet kräver till exempel att det ska finnas klara prestationskrav och tydlig uppföljning samt att det ska finnas ett tak för hur stort utfallet av ett program får bli. Förbundet ser positivt på breda incitamentsprogram där flertalet anställda erbjuds möjlighet att köpa eller tilldelas aktier i bolaget.
– När det gäller bonusar gäller det att förstå om olika rörliga ersättningsprogram faktiskt gynnar samtliga aktieägare. I många lägen kan det vara svårt att försvara, speciellt i tider när klimatet är hårdare och där vi ser att bolagen går allt sämre ... Det måste finnas en tydlig koppling till företagets utveckling. Alla måste ”dra sitt strå till stacken” då det är tuffare tider, och det gäller även ledningarna. På vårens bolagsstämmor kommer Aktiespararna att kräva att det finns tydlig redovisning av syftet kring bonusprogrammen samt hur programmen kommer att utvärderas. Det är viktigt att programmen är i alla aktieägares intresse, och inte bara berikar enskilda direktörer, säger Günther Mårder, tillförordnad VD för Aktiespararna.
Garantiprogrammet mjukas upp
Aktiespararna har tidigare påpekat att fler åtgärder och/eller justeringar av stabilitetsplanen kan komma att krävas för att minimera risken för att liknande kriser uppstår i framtiden, och därför har ett mer intensifierat samarbete mellan olika organisationer, som till exempel EU och IMF, förordats.
Som förbundet också tidigare rapporterat har politiker och företagsledare varit mycket irriterade över att endast krisdrabbade Swedbank, som även tvingats göra en nyemission på drygt 12 miljarder kronor, har meddelat att den ska ingå i statens garantiprogram. Bland andra Anders Borg har till exempel hävdat att bankchefernas bonusar verkat ha "stått i vägen". Den infekterade debatten ledde till att ledningarna för storbankerna träffade regeringen i slutet av 2008 för att diskutera eventuella hinder för att delta i programmet.
Den 29 januari meddelade regeringen att bestämmelserna i det omstridda garantiprogrammet ändras. Förutom att expansionsbegränsningarna slopas ändras definitionen av vilka institut som kan ansöka om att få vara med. Dessutom kommer garantibeloppen som medges framöver beräknas på koncernnivå i stället för på institutnivå, vilket påverkar möjligheten för en koncern att fördela upplåningen mellan moder- och dotterbolag.
Även SEB gör nyemission
Enligt medieuppgifter ska nu även Wallenbergkontrollerade SEB göra en nyemission – på drygt 15 miljarder kronor (med företrädesrätt för SEB:s aktieägare). Storägaren och maktbolaget Investor uppges garantera 23,5 procent av nyemissionen, som offentliggjordes i samband med SEB:s kvartalsrapport den 5 februari, vilken kom sju dagar tidigare än väntat.
Dessutom föreslår bankens styrelse att aktieutdelningen, i fjol 6,50 kronor per aktie, slopas. Kapitalbasen stärks därmed med cirka 19,5 miljarder kronor.
SEB:s vinst under det fjärde kvartalet 2008 minskade jämfört med samma period 2007. Rörelseresultatet sjönk med 12 procent, till drygt 4 miljarder kronor. Intäkterna steg dock med 27 procent till drygt 12 miljarder kronor. Kronförsvagningen drog upp intäkterna med drygt 400 miljoner. Emellertid femfaldigades kreditförlusterna till drygt 1,7 miljarder kronor.
Enligt medier har SEB-ledningen in i det längsta försökt undvika att staten går in som garant i en emission, bland annat eftersom staten som ägare skulle kunna sätta press på sänkta bonusar och ersättningar. SEB har också upprepande gånger hävdat att banken är solid och att någon nyemission inte behövs. Aktiekursen har dock rasat, och Investor har tryckt på för en nyemission.
VD Annika Falkengren sade vid en presskonferens att hon kan tänka sig att avstå från sin rörliga lönedel:
– Den frågan har det blivit så otroligt mycket uppmärksamhet på. Men det har inte varit en issue (fråga) i banken. I så fall handlar det om att ta bort den rörliga lönedelen för den verkställande ledningen och i så fall fixar vi det.
Falkengrens bonus 2007 var cirka 4 miljoner kronor, men tusentals anställda inom banken fick under 2008 dela på 2,2 miljarder kronor i rörlig ersättning. Annika Falkengren försvarar beloppet:
– Tar vi bort den rörliga ersättningen finns det inget SEB kvar. Vi måste betala det för att kunna ha kvar de allra duktigaste medarbetarna.
Annika Falkengren signalerar också att SEB avser att ta del av det nya program med kapitaltillskott som regeringen presenterat:
– Vi välkomnar regeringens program. Vi tittar nu på det noga. Vi kan även tänka oss att delta i det programmet, vi tycker att det verkar vara ett bra sätt att ta oss framåt.
När för övrigt Investor presenterade sitt bokslut för 2008 den 20 januari bad VD:n Börje Ekholm styrelserna i investment- och maktbolagets portföljbolag om att vara återhållsamma med utdelningarna för att säkra den finansiella styrkan.
Relaterade länkar
"Jag kan avstå min bonus"
(E24, 2009-02-05)
”SEB vill ta in 15 miljarder”
(DI, 2009-02-05)
”Kreditförlusterna rusar i SEB”
(DI, 2009-02-05)
”Regeringen föreslår åtgärder för att stärka bankernas kapitalbas…”
(Regeringen, 2009-02-03)
”Regeringen lovar 50 miljarder i bankstöd”
(SR, 2009-02-03)
”Regeringens korståg mot bankbonusarna”
(E24, 2009-02-03)
”SEB förbereder nyemission”
(DI, 2009-02-03)
”Regeringen ändrar i bankgarantin”
(DI, 2009-01-29)
”Bonusdebatten rasar vidare”
(Aktiespararna, 2009-01-30)
”Het debatt om ersättningar”
(Aktiespararna, 2009-01-29)
”Direktägandet får inte missgynnas”
(Aktiespararen, 2009-01-15)
”Bankerna i blåsväder”
(Aktiespararna, 2008-11-19)
Fler artiklar om belöningsprogram hittar du här och om kreditoron här.