På några av de riktigt stora årsstämmorna, som Handelsbankens, Sandviks och Volvos, möter man numera ofta en ”oberoende” ordförande. Det är tänkt att med bolagsstyrningskoden skulle alla stämmor välja ordförande, oberoende från ledning och styrelse – och till och med från ägarna.
En av de mest kända oberoende stämmoordförandena är Claes Beyer, advokat hos Mannheimer-Swartling och tidigare i många år styrelsens sekreterare i Volvo. Aktiespararen har träffat honom, och han förmedlar intrycket av att vara gemytlig och korrekt, men samtidigt hörsam och med en god portion humor.
Claes Beyer. Foto: Mats Blomberg.
Sju till tio stora stämmor hinner Claes Beyer med på en säsong. I år kommer aktieägarna att möta honom på bland andra SAS’, Nordeas, Carnegies och Cloetta Fazers stämmor. Tidigare har han rattat stämmor som Skandias, Volvos och Ericssons. Även om det kan se ut som om han plötsligt stiger upp ur publiken på punkten ”val av stämmans ordförande” är det sällan stundens ingivelse:
– Tillfrågad blir man ofta över ett år före stämman, stämmosäsongen är ju kort. Men enligt bolagsstyrningskoden ska valberedningen komma med förslag på stämmoordförande, och folket där kan ha andra idéer.
Det är ingen hemlighet att notan för ett ordförandeskap vid en årsstämma kan gå på över 100 000 kronor för några timmars stämmohantering när Beyer, Sven Unger, Ingemar Mundebo eller någon annan av de mest kända svingar klubban. Det kan tyckas som en fantastisk timpenning, men Claes Beyer berättar att han ofta ägnar 40–50 timmar åt ett enda uppdrag. Det börjar med en till två möten med bolagets jurist eller stämmoansvarige. Därefter följer möten med styrelseordförande och VD. De går då igenom frågor som kan komma upp, eventuella förslag utifrån, om den dagordning som står i kallelsen kan vålla problem med mera.
– Hur mycket av förberedelser som krävs beror på om det varit stormigt i bolaget eller inte. Om bolaget är på väg att byta styrelse, mycket kritik mot bolaget har förekommit eller många skrivelser har inkommit behöver vi gå igenom det i förväg, säger Claes Beyer.
Han berättar också att han regelmässigt ber att i förväg få läsa alla pressmeddelanden, liksom bolagsordning och registreringsbevis. I fall det kommer frågor vill han gärna känna till vad som har hänt. Claes Beyer frågar också om några kända deltagare brukar dyka upp som kan väntas ställa frågor, kanske rentav ”bli besvärliga”. Han vill veta hur företaget har tänkt hantera kritiska frågor som man i förväg anar kan komma upp under stämman. Ibland händer det också att insatsen stimulerar företaget till att förbereda information som det kanske inte tänkt ge.
– När jag sedan sitter på stämman är det min uppgift att se till att alla känner sig rätt behandlade, säger Claes Beyer. Det blir också bäst stämning om alla får känslan av att de fått vara med och säga sitt. Som opartisk vill jag inte föra fram frågor, och det är andras uppgift att bemöta kritik. Allt som kan bidra till att missförstånd undgås, att upprepningar undviks och att stämman blir så kort som möjligt gör att det upplevs som välordnat. Jag brukar också komma tidigt till stämman för att tala med dem som vill agera och försöka komma överens om i vilken ordning allt ska ske.
Claes Beyer medger att det kan vara stor skillnad på hur mycket förberedelser som krävs. När det var ”som värst” i Ericsson gick många timmar åt till förberedelser. Ericssons stämma 2003, till exempel, innehöll över hundra inlägg och tog sex timmar att genomföra.
– Frågestunden kan vara lång, som den vid Ericssonstämman 2003. Men den måste få ta den tid det tar. Den vanligaste frågan jag får är om stämman inte kan kortas ned just här. Men då ska man veta att efter kodens införande är det obligatoriskt med inlägg från styrelseordföranden och kommittéordförande, liksom sådant som ska kommenteras. Så även om ingen säger ett ljud kommer bolaget ändå att självt ta hand om upp till två av timmarna på stämman, säger Claes Beyer.
Claes Beyer försöker sällan klubba av den som pratar lite utanför, eller för länge.
– Det förekommer någon enstaka gång att jag säger till, fortsätter han. Problemet är att om jag försöker avbryta en talare, eller ingripa vid ett inlägg av andra skäl, får stämman i stället ofta en diskussion om just detta – och då tar den ännu längre tid att genomföra. Fast de flesta inlägg är ändå ganska korta.
– Men om någon kommer upp och sätter fram en flaska vatten och tar av sig klockan, i synnerhet om han/hon sedan inleder med att ”jag ska inte bli långrandig”, brukar inlägget bli väldigt långt. Då väntar jag tills jag hör tydliga reaktioner från publiken, så att den som talar inte känner sig tillrättavisad ovanifrån. Det brukar ha effekt, säger Claes Beyer.
När man ser er småprata på podiet, kommenterar ni då alla oss ”tokar” där ute i lokalen?
– Nej, det gör vi inte, svarar Claes Beyer. Vi talar ofta om vem som ska svara på en fråga eller ta ett inlägg. Ordföranden? VD? Bolagsjuristen? Ibland vill ingen svara. Men det kan också handla om ordningsmässiga frågor: Den som talar just nu – finns han eller hon verkligen med i röstlängden?
Trots att du varit med länge ser du ut att utstråla fullt med energi och tycka att det här ska bli roligt.
– Verkligen? Ja, det är nog en förutsättning för att göra det här, att man tycker att det är lite kul också. Och det tycker jag!