Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder. Hos oss bor 21 personer per kvadratkilometer, jämfört med världsgenomsnittet på 48. Vad finns på resten av ytan i vårt land, som trots våra ynka 9 miljoner invånare är Europas femte största, efter Ryssland, Ukraina, Frankrike och Spanien?
Skog, så klart. Skogen är vårt gröna guld och vår smala lycka. Det är skogen vi har att tacka för att gruvnäringen, grunden till vår svenska basindustri, kom igång. Denna energislukande verksamhet blev möjlig med hjälp av träkol från de svenska skogarna.
I dag är skogsnäringen vår tredje största exportindustri, efter verkstad och kemi, där läkemedel utgör en stor del. Ser man till handelsnettot – exporten minus importen – blir skogen efter verkstadsindustrin vår näst största exportindustri med ett handelsöverskott på 94 miljarder kronor under 2006.
Men det är inte längre främst som bränsle till gruvnäringen vi använder oss av vår skog, utan till papper och virke. Dessa kategorier kan delas in i oändligt många underkategorier. Här återfinns Holmens finkartong som används till bland annat skivomslag och parfymkartonger, SCA:s pappershanddukar, Rörvik Timbers virkestryckimpregnering, Stora Ensos förpackningskartong, Billeruds wellpapp och mycket mer.
Bra investering?
Att skogen är en viktig svensk industri kan vid det här laget inte ha gått någon förbi. Men frågan om skogen är ett bra investeringsval kvarstår.
På senare år har det varit lite si och så med skogsinvesteringarna. Den som för fem år sedan investerade 10 000 kronor fördelat på de svenska skogsbolagen enligt deras respektive marknadsvärde skulle i dag ha haft 14 100 kronor, utdelningar inräknade. Hade man i stället valt att sätta samma belopp i aktier enligt generalindex skulle det satsade beloppet ha växt till 22 600 kronor. En sextio procent högre avkastning skulle kunna få vem som helst att överge skogen.
Hur kommer det sig att skogen släpat efter så fasligt? Skogsaktierna är vinstdrivna; höga vinster är lika med stigande börskurser. De senaste årens svaga utveckling beror på en svag lönsamhet.
Den svaga lönsamheten i sin tur kan skyllas på flera faktorer, men den viktigaste faktorn är prissättningen på pappret. Svenska pappersproducenter verkar inom olika segment av papperslandskapet – finkartong, tidningspapper, hygienpapper och så vidare – och olika segment har drabbats olika hårt av uteblivna prishöjningar, men problemet finns inom alla segment.
Mycket hårt drabbat är tidningspappret.
– Det har funnits en stor överkapacitet på tidningspapperssidan, berättar Alexander Vilval, skogsanalytiker på HQ. Branschen har investerat för mycket och byggt för många pappersmaskiner.
Att det byggts för många pappersmaskiner låter för utomstående som att det finns tusen och åter tusen maskiner runt om i världen. Så är icke fallet; en maskin innebär en investering på över miljarden kronor och när den väl drar i gång producerar den tusentals ton papper om året, i en hastighet på upp till hundra kilometer i timmen. Holmens nya pappersmaskin i Spanien producerade exempelvis 250 000 ton papper under sitt första år i drift.
Många pappersmaskiner betyder mycket papper, vilket i sin tur leder till svårigheter att höja priserna eftersom konkurrensen om kunderna är stenhård. Trots högkonjunkturen har papperstillverkarna därför inte kunnat pressa upp priserna.
En annan faktor som verkar emot pappersproducenterna är den svaga dollarn. En billig dollar innebär enorma fördelar för amerikanska tillverkare som kan pumpa ut billigt papper. Samtidigt står svenska tillverkare med skägget i brevlådan, med oförändrade kostnader men lägre inkomster som pressar vinsterna.
Pressande energipriser
Under de senaste två-tre åren har andra faktorer som talar både för och emot skogsbolagens lönsamhet tillkommit.
Det handlar dels om höjda energipriser. Massa-, pappers- och pappersvarutillverkningen i Sverige förbrukade under 2005 knappt 300 000 terajoule, nästan hälften av hela den svenska tillverkningsindustrins totala energikonsumtion. Priset på både olja och elkraft har stigit under de senaste åren och stundtals varit så högt att produktpriserna på papper inte har kunnat täcka utgifterna för el.
Under 2007 har energipriserna stabiliserats på en högre nivå. I stället har priserna på virke och returpapper stuckit iväg.
Virkespriserna är ett intressant kapitel. Virket är en stor utgift för pappersproducenterna, eftersom det är råvaran i mycket av pappret som tillverkas i Sverige. Samtidigt är det en stor tillgång för vissa av bolagen, som har enorma skogsägor.
Under våren började man plötsligt tala om pappersproducenternas skogstillgångar. Hur var de egentligen värderade i balansräkningen? Med nya, högre virkespriser kunde skogstillgångarna värderas upp och med nya beräkningar kom vissa analytiker fram till att skogsbolagen var gravt undervärderade. Holmen B-aktien rusade uppåt i några dagar, för att sedan sjunka tillbaka till tidigare nivåer. I dag råder delade meningar om huruvida skogen verkligen utgör en grund för uppvärdering av skogsbolagens aktier.
Mikael Jåfs på Chevreux menar att det höga virkespriset gör att SCA och Holmen som äger mycket skog är värda att värderas upp.
– De borde kunna dra nytta av det, särskilt relativt de andra bolagen som inte har tillgång till virke och måste köpa in. Bolagen som har virke befinner sig i en mycket bättre sits än de som står utan.
Alexander Vilval på HQ håller inte med:
– Skogstillgångarna är inte värda så mycket i sig att man kan värdera upp bolaget.
Han menar att virkespriserna påverkar de andra affärsområdena – högre virkespriser leder till lägre lönsamhet för pappret. De två tar ut varandra.
Claes Rasmuson på Swedbank går på samma linje:
– Vissa har fått för sig att skogstillgångarna plötsligt skulle värderas upp, men de är ju en integrerad del av verksamheten och inget som kommer att avyttras under den närmsta tiden.
Värdefulla stammar. Virkespriserna har stigit kraftigt när högkonjunkturen svept in över Europa och husbyggandet har tagit fart. Det har medfört höga kostnader och pressade marginaler för pappers-tillverkarna.
Men på en punkt är Claes Rasmuson överens med Mikael Jåfs: SCA och Holmen sitter mycket säkrare än de finska konkurrenterna. I Finland har trenden gått mot att avyttra både skog och kraftproduktion, vilket slår hårt under tider då både el- och virkespriser stiger kraftigt.
– I Finland kan man i dag inte kontrollera kostnaderna på samma sätt som de svenska bolagen har möjlighet att göra.
Konkurrens från Kina
Att spå i kaffesumpen om skogsbolagens framtid är svårt och åsikterna går som synes isär.
En sak verkar i alla fall relativt säker; några stora prishöjningar på papper är inget analytikerna förväntar sig. Efterfrågan i Europa och USA utvecklar sig försiktigt eller till och med negativt. Ett allt rikare Kina kommer inte heller att hjälpa europeiska pappersproducenter på traven. Efterfrågan på många råvaror och basprodukter har stigit sedan Kina och Indiens ekonomier började växa ordentligt, men för papper råder det motsatta förhållandet, enligt Alexander Vilval. Den kinesiska tillväxten slår negativt på pappersefterfrågan i världen eftersom efterfrågan i Kina stillas av den inhemska produktionen. Billigt kinesiskt papper konkurrerar nu även på världsmarknaden.
– De områden där de svenska aktörerna kan konkurrera är de produkter som kineserna inte kan göra själva, som vätskekartong och finkartong, enligt Alexander Vilval.
Nischningen är något man arbetat med länge i Sverige. Det gör man rätt i, tycker Claes Rasmuson på Swedbank.
– Det går inte att göra alla papper och det är bra att de svenska bolagen valt sina nischer, Holmen med tidningspapper och finkartong och SCA med bland annat hygienpapper.
Uppsving för sågverken
Nischpappret och virket tycks vara framtidens melodi. Högre virkespriser har omfördelat lönsamheten i skogsbolagen. I byggboomens Europa har sågverken, som tidigare var företagens sorgebarn, fått ett uppsving. Kontrasten mot det krisartade 90-talet då sågverk på sågverk tvingades lägga ner verksamheten på grund av utebliven efterfrågan är slående.
De sågverk som blev kvar har i dag en gyllene marknad framför sig: kapaciteten är minskad och efterfrågan stor. I dag råder akut virkesbrist på vissa ställen. I Ryssland har man valt att höja exporttullarna på virke kraftigt för att hålla kvar den inhemska kapaciteten inom landet. Det lämnar fältet öppet för nordeuropeiska sågverk. Så länge högkonjunkturen och byggboomen fortsätter ser läget mycket positivt ut.
Framöver blir det intressant att se om bolagen med virkestillgångar väljer att fortsätta omsätta virket i papper, menar Mikael Jåfs på Chevreux. Eller om man helt enkelt går över till ren virkesproduktion.
Skogs/pappersbolag på den nordiska börsen:
Ahlstrom (Helsingfors)
Bergs Timber (Stockholm)
Billerud (Stockholm)
Holmen (Stockholm)
Intermail (Köpenhamn)
M-real (Helsingfors)
Rottneros (Stockholm)
Rörvik Timber (Stockholm)
SCA (Stockholm)
Stora Enso (Stockholm/Helsingfors)
Stromsdal (Helsingfors)
UPM-Kymmene (Helsingfors)
Störst i världen
International Paper Company (USA)
Stora Enso (Finland/Sverige)
UPM-Kymmene (Finland)
Avery Dennison Corporation (USA)
Temple-Inland Inc. (USA)
Aracruz Celulose S.A. (Brasilien)
Det driver kurserna
Dollarkursen. En svag dollar minskar intäkterna men kostnaderna förblir desamma.
Energipriset. Pappersmaskiner är oerhört energikrävande och den största utgiften för papperstillverkarna.
Virkespriset. Sågverken påverkas positivt, men pappersbolag utan egen skog, exempelvis Stora Enso, påverkas negativt.
Returpapperspriset. Driver ner kurserna hos papperstillverkare som är beroende av att köpa in stora mängder returpapper.