Det isländska undret

Det är inte bara ekonomin som sjuder Den isländska börsen har i år ökat med mer än dubbelt så mycket som den svenska, och mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Isländska ICEX-index steg med nära 70 procent under 2005 eller med 255 procent sedan 2002, medan Stockholmsbörsens OMXS-index (det största och bredaste indexet) klättrat cirka 30 procent under 2005.

Island mest ”pro-market” i världen

Det så kallade isländska ekonomiska miraklet får samtidigt mer och mer uppmärksamhet från internationellt håll där ordet mirakel både avser den inhemska ekonomins snabba utveckling, liksom den snabba tillväxten av multinationella isländska företag. Saker och ting går onekligen fort på denna lilla arktiska ö.

”Den isländska ekonomin har utvecklats mycket bra de senaste åren och tillväxtutsikterna är förträffliga. Tillväxten 2005 och 2006 förväntas vara dubbelt så hög som genomsnittet i OECD-länderna”, skriver Islands största bank, Landsbanki i en analys om ekonomin.

År 2004 växte landets bruttonationalprodukt (BNP) med 6,2 procent, jämfört med Sveriges3,0 procent. BNP-tillväxten har varit cirka 50 procent sedan 1995 i reala termer (det vill säga justerat för inflation) och de senaste årens isländska förvärv ute i världen kan liknas vid David och Goliat; små isländska snabbväxande företag som förvärvar mycket större utländska företag.

– Viktigast är att människornas syn på marknadsekonomi har ändrats, säger Jónas Sigurgeirsson, chef för investerarrelationer på Kaupthing Bank. Efter decennier av motstånd till en liberaliserad marknad är vi nu antagligen de mest ”pro market” i världen och vi tittar alltmer på den amerikanska modellen. Många unga människor är “wannabes” som vill starta eget. Allt detta avspeglar utvecklingen som andra länder upplevt när de avreglerat marknader och byggt en tillväxtinriktad infrastruktur, fortsätter han.

Statlig fiskeekonomi blir finanscentrum

Omställningarna har varit många för att få hjulen att snurra. Island var fram till slutet av1980-talet en fiskekonomi med omfattandestatlig kontroll och regleringar. När fisken började dö ut hamnade ekonomin i en sexårig recession (försvagning) och som motmedel infördes en våg av privatisering och liberalisering av arbets- och finansmarknaden samt sänkta skatter. Som ett exempel har bolagsskatten sänkts i flera steg från 55 procent till dagens 18 procent, och kapitalvinstskatten ligger på låga 10 procent. I Sverige ligger båda dessa skatter på 30 procent.

– Flera infrastrukturåtgärder har vidtagits under de senaste åren kombinerat med en bättre styrning av ekonomin, säger Islandsbörsens vd Thordur Fridjonsson. Detta, kombinerat med en välutbildad, välmotiverad och flexibel arbetskår, är de viktigaste orsakerna till den isländska ekonomins tillväxt under senare år. Vi har en av världens mest högutbildade arbetskårer där många söker sig utomlands för att studera och arbeta en tid för att få bra kunskaper.

Fridjonsson poängterar dock att Islands och dess invånare inte fått någonting gratis.

– Det är ingen magik, utan bara hårt arbete.

Börsen har också spelat en viktig roll genom att tillföra kapital och den har utgjort en bra funktion i strukturomvandlingen av olika branscher, säger Fridjonsson.

Fördelaktig demografi

Även arbetsmarknadsstrukturen har gjort sitt för landets senaste års framgång. På Island utgör personer över 65 år bara 13 procent av den arbetsföra befolkning år 2005, jämfört med 25 procent i Sverige och hela 30 procent i Japan. År 2025 uppskattas den siffran ha ökat till 21procent på Island, till 37 procent i Sverige och till hela 50 procent i Japan.

Island har också, liksom snabbväxande Irland, Europas högsta fertilitet. Landet kan liknas vid ett snabbväxande i-land, men med en demografi som tredje världens u-länder. Samtidigt ogillar islänningarna att sitta med händerna i kors och landet har Europas lägsta arbetslöshet på mellan 1-2 procent. Denna är mycket låg jämfört med Europasnittet som ligger på cirka 9 procent och Sveriges dryga 5 procent. Kvinnor, ungdomar och personer över 50 år är mer delaktiga i arbetslivet jämfört med resten av Europa och ordet förtidspensionering känner de flesta inte till.

– Islänningar älskar att arbeta, och de flesta arbetar 50 timmar i veckan, säger Thordur Fridjonsson.

I Europa, och även i Sverige, ligger antalet arbetade timmar på cirka 38 timmar per vecka, samtidigt som lönerna på Island är högre och skatterna lägre jämfört med Sverige.

– Löner, skatter och andra förmåner ger antagligen större initiativ att jobba i jämförelse med andra europeiska länder, vilket resulterat i en mer aktiv och motiverad arbetskår, säger Thordur Fridjonsson men tillägger att det också ligger i den isländska kulturen att jobba och utbilda sig.

Tillväxt genom upplåning och förvärv

Islands största bank Kaupthing har, tillsammans med de andra storbankerna Islandsbanki och Landsbanki, varit till stor hjälp för att medverka till de isländska företagens expansionsmöjligheter. Investment banking har blivit stort på Island för att finansiera utländska förvärv eller för tillväxt genom upplåning eller börsintroduktion.

De goda finansieringsmöjligheterna förklaras delvis av att isländska företag kunnat finansiera en stor del av sin tillväxt genom att låna billigt i ”Lågränteeuropa”. I Sverige och EMU ligger styrräntan på 1,5 respektive 2,25 procent, med en inflationsnivå på ungefär samma nivå. På Island däremot är styrräntan hela 10,25 procent och inflationen cirka 4,2 procent. Den isländska tillväxten, mätt i BNP-tillväxt, har dock varit mer en dubbelt så hög som i Europa, varför tung skuldfinansiering inte varit ett problem.

När exempelvis livsmedelsföretaget Bakkavor förvärvade brittiska Geest, verksamt i samma bransch, skrev Svenska Dagbladet: ”Det är relationer som skulle vara omöjliga i Sverige. Ett företag som tjänade 170 miljoner kronor skulle inte få låna 7,5 miljarder kronor för företagsaffärer.”

Bakkavor, som 2004 omsatte 150 miljoner pund med en vinst på 13 miljoner, betalade 623 miljoner pund för Geest. Efter förvärvet har det fusionerade bolaget 30 procent av marknaden i Storbritannien och 13 000 anställda i fem länder.

Kaupthing är ett annat exempel på hur ett isländskt företag kunnat växa snabbt utifrån sin hemmabas. Banken har exporterat sin affärsmodell till norra Europa med succéartad framgång. I somras förvärvade Kaupthing brittiska Singer & Friedlander och blev därmed en av de största finansiella aktörerna i Storbritannien. Bankens tillväxt är stark, under första halvåret 2005 ökade vinsten hela 280 procent och tillväxten väntas fortsätta tack vare både organisk tillväxt och förvärv. År 2002 förvärvade Kaupthing även den svenska fondkommissionären Nordiska och efter förvärvet är firman den tredje största handelsaktören på Stockholmsbörsen.

– Utöver Sverige, där vi aktivt letar förvärv, vill vi växa i Baltikum och Holland, säger Kaupthings 35 år gamle VD Hreidar MárSigurdsson.

Nytt finanscentrum

I skrivande stund smider samtidigt isländska flygkoncernen FL Group planer på att köpa brittiska flygbolaget Easy Jet som är Europas näst största flygbolag med 2,4 miljoner passagerare årligen. Blir köpet av är affären den största som islänningar gjort utomlands, då Easy Jet värderas till cirka 1,4 miljarder pund.

Förvärvsutvecklingen är något som har förvånat många utanför Island. Framför allt då omvärlden först nu intresserat sig för isländska affärer och då denna lilla ekonomi ofta avfärdats med uttrycket “one trick pony”, det vill säga att de endast har en naturresursbaserad tillväxt bestående av fiske och elektricitet. Så sent som 1990 utgjorde fisknäringen närmare 40 procent av landets BNP, men i dag är denna siffra endast 5 procent.

Spekulationer kring att islänningarna rider på en snart bristande finansiell bubbla samt att en stor del av finansieringen härrör från den ryska maffian har florerat, men det har egentligen ingen grund. De spekulationer man egentligen borde lyssna på, rör frågan huruvida Island kommer ta över platsen som Europas ledande finansiella centrum.

Under 2005 omsatte den isländska börsen 9,5 miljarder ISK. Detta motsvarar cirka 1,1 miljarder SEK, vilket kan jämföras med Stockholmsbörsens 14,9 miljarder.

Företag - Sektor - Värde (1 ISK = 0,12 SEK)

1. Kaupthing Bank - Bank - 440 mdr
2. Landsbanki Islands - Bank - 264 mdr
3. Íslandsbanki - Bank - 221 mdr
4. Actavis Group hf. - Hälsovård - 164 mdr
5. Straumur-Burdaras Investment Bank - Bank - 161 mdr