Ersättningar i fokus på årets stämmor

Stämmosäsongen har som vanligt varit intensiv. Under åtta hektiska veckor i mars, april och maj avverkades omkring 300 bolagsstämmor, med höjdpunkt under de två sista veckorna i april. Riktigt ambitiösa aktieägare har gått på 3–4 stämmor samma dag, beroende på om dessa krockar med varandra tidsmässigt eller inte.

Men just på denna punkt har det skett en förändring de senaste åren. Tidigare förlades de flesta stämmorna till sent på eftermiddagen, ofta klockan 16 eller 17. Nu har det blivit allt vanligare att årsstämmor läggs på förmiddagen. Fördelen är att stämmorna sprids över dagen, till båtnad för den ivrige stämmodeltagaren. Nackdelen är att aktieägarna, om de inte uppnått pensionsålder, sannolikt måste ta ledigt från sina jobb för att kunna delta.

Redan innan säsongen drog i gång på allvar hade en debatt om rörliga ersättningar och bonusar blossat upp. Aktiespararna, till exempel, lyfte upp bolagens bonussystem och incitamentsprogram för toppcheferna som en av sina kärnfrågor för stämmosäsongen. Att bonussystemen hamnade i fokus är främst en följd av den finansiella och ekonomiska krisen, som slagit mot bolagens resultat och dragit ned aktiekurserna. Dåligt konstruerade och alltför fördelaktiga bonussystem, i vilka bonus kanske betalas ut även när företagen går dåligt och aktiekursen faller, kritiserades allt hårdare, inte minst från politiskt håll. Krav på bonusstopp började höras och synas allt oftare.

Regeringen, med finansminister Anders Borg (M) i spetsen, införde totalstopp för alla bonusar i statliga bolag och gav de statliga AP-fonderna nya riktlinjer, som innebar att fonderna skulle motverka rörliga ersättningar i de bolag de var ägare i.

Den första viktiga årsstämman var storbanken SEB:s den 6 mars. Styrelsen ville få igenom olika förslag om nya incitamentsprogram på stämman. Programmen omfattade främst ersättning till nyckelpersoner och ledande befattningshavare och skulle ge dessa möjligheten att köpa aktier i banken billigt.

Aktiespararnas VD, Günther Mårder, kritiserade före stämman ett av programmen för att det saknade tak för den individuella ersättningen. Mårder krävde att ett tak på 30 procent av den fasta lönen skulle sättas, för annars skulle förbundet rösta nej till det. Detta blev uppmärksammat i massmedierna och satte lite av tonen inför säsongen. Många började ana att flera styrelser skulle få svårt att förklara på vilket sätt deras bonussystem skulle förbättra avkastningen på aktie-ägarnas investeringar.

Strax före SEB-stämman kom det fram att det finns en intern, icke offentliggjord, princip som är snävare än de 30 procent som Aktiespararna hade föreslagit. Bankledningen lovade under stämman att publicera denna princip. På stämman klubbades sedan styrelsens förslag, som innebar att de kortsiktiga bonusarna slopades. Men strax därefter framkom att bankens högs-ta ledning i stället skulle få kraftiga lönehöjningar. Efter hård kritik meddelade SEB:s ledning att den skulle avstå ifrån löneökningarna.

Volvo höll årsstämma i Lisebergshallen i Göteborg den 1 april. Bolaget hade hamnat snett i debatten när styrelsen till stämman hade föreslagit ett höjt tak för rörlig ersättning för de 250 högs-ta cheferna samt en utökning av det långsiktiga incitamentsprogrammet till ledande befattningshavare. Men efter häftig kritik drog styrelsen tillbaka förslaget. På stämman gick Günther Mårder till angrepp mot Volvos aktie- och bonusprogram och uppmanade styrelsen att slopa det i år. Styrelsens förslag vann till slut bifall, men först efter en diskussion där Aktiespararna, Folksam och Tredje AP-fonden avstyrkte förslaget.

Nästa drabbning i bonusfrågan skedde på Telia Soneras årsstämma, och nu mötte bolagets styrelse en övermäktig motståndare: svenska staten, som i kraft av sin röstmajoritet drev igenom ett förslag om att stoppa de rörliga ersättningarna för ledande befattningshavare – i strid med styrelsens förslag. Staten hade kvällen före stämman meddelat styrelsen att den tänkte lägga ett eget förslag rörande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare – ett förslag som skulle innebära ett bonusstopp.

Den överrumplade styrelsen hade ett extra möte några timmar före stämman och kom då fram till att det inte fanns tid att ändra det egna förslaget till ersättningsprincip. Resultatet blev ett ganska förödmjukande nederlag för styrelsen, som fick se sitt förslag nedröstat av huvudägaren.

Nordeas stämma blev skådeplats för nästa bonusbråk, med staten på nytt i huvudrollen. Den här gången var styrelsen dock bättre förberedd. Staten försökte driva igenom ett stopp för rörliga ersättningar i Nordea men hade den här gången inte röstmajoritet. 63 procent av de samlade aktieägarna valde att stödja Nordeas styrelse och rösta emot staten. Stämman höll på i fyra timmar, ett svårslaget rekord.

Rörliga ersättningar och bonusprogram fortsatte att vara ett huvudtema under stämmosäsongen. Bolagens styrelser valde olika strategier för att tackla frågan. Några försvarade hårdnackat de förslag om ersättningar som redan hade lagts, medan andra valde att anpassa sina förslag efter den nya verkligheten.

Styrelserna i de bolag som ingår i Handelsbankensfären valde en intressant lösning för att desarmera bonuskritiken, och strategin sjösattes på SSAB:s stämma. Riktlinjerna för bestämmande av ersättning till koncernledningen fick ett tillägg, som innebar att styrelsen kan frysa de fasta lönerna och slopa de rörliga ersättningarna ”om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter”. Och detta är precis vad som sker i år. SCA:s och Skanskas aktieägare röstade sedan igenom identiska tillägg på respektive bolags stämma.

Ericssons stämma blev som vanligt en av de mer uppmärksammade, inte för att det fanns några kontroversiella frågor utan för att bolaget har så många ägare. Drygt 900 aktieägare hade kommit till Globen för att höra vad VD, Carl-Henric Svanberg, hade att säga om marknadsläget och verksamheten. Många små ägare passade på att begära ordet.

Trelleborgs stämmor brukar också vara välbesökta, och årets stämma var inget undantag. Ett tusental aktieägare var på plats och fick bland annat lyssna på en diskussion om bolagets bonusprogram, som tillhör de generösare på marknaden. Styrelsen lovade att se över programmet till nästa år.

Swedbanks årsstämma hamnar nog högt på listan över de mest uppmärksammade, mot bakgrund av allt som hänt i banken. Styrelseordförande Carl Eric Stålberg idkade självkritik men försvarade ändå bankens satsning i Baltikum. Han medgav dock att Swedbank har bidragit till de baltiska ekonomiernas kraftiga kreditexpansion och påföljande hårdlandning.

Swedbank betalade under första kvartalet 9 miljoner kronor i bonus, ovanpå bonusar på över 50 miljoner för 2008, till ledningen i Ukraina, samtidigt som banken tvingades till kreditförluster och nedskrivningar på 2,5 miljarder kronor. Stålberg valde att försvara dessa bonusar inför arga aktieägare på stämman. Stålberg själv blev omvald som styrelseordförande, dock till många aktieägares förtrytelse.

En mediekonsument kan lätt få uppfattningen att det är mycket bråk och stök på bolagens årsstämmor. Så är det självklart inte; de flesta stämmor är lugna och odramatiska. Men sådana stämmor skriver tidningarna inte om.

En av dessa lugna stämmor var Handelsbankens, i Grand Hôtels vinterträdgård i Stockholm. Att just Handelsbankens stämma skulle bli odramatisk var inte precis någon högoddsare. Banken framstår just nu i banksektorn som klassens ljus, tack vare den konservativa och försiktiga hållning som för bara några år sedan ansågs trist och tillväxthämmande. Men krisen har vänt upp-och-ned på synen på risk. Försiktighet har åter blivit en dygd.

Även på vinst- och kassamaskinen Hennes & Mauritz’ årsstämma rådde förnöjsamhet. Av runt 1 400 deltagande aktieägare yttrade sig mindre än en handfull. Man skulle kunna säga att hälsan tiger still ...