Euron har sedan inledningen av 2009 fallit från nivån 11,50 till dagens nivå 8,60. Detta har drabbat svensk export hårt, och hårdast har valutanedgången slagit mot verkstads- och papperssektorn. Sedan september 2008 har svensklistade skogs- och pappersföretag i genomsnitt tappat mer än hälften av börsvärdet. Inom samma tidsintervall försvagades euron mot kronan med 33,7 procent. Den starka euron som höll uppe konkurrenskraften 2008 finns längre inte kvar, istället har eurons relativa svaghet börjat skapa problem.
"Om det planeras en investering i skogssektorn, var då försiktig med bolag som har hög exponering mot Europa, eller där Euron används som handelsvaluta. Exempel på bolag som är relativt opåverkade av Eurons försvagning är SCA och Billerud", säger en analytiker.
En försvagad Euro är inte skogsbolagens enda problem. Ett av de största problemen är skiktet ”Grafiskt Papper”, vilket på grund av digitala mediers framfart drabbats av ett strukturellt problem i lägre efterfrågan. Holmen och ett antal av de finska skogs- och pappersbolagen är exempel på bolag som är exponerade mot marknaden ”Grafiskt Papper”. Samtidigt har även globaliseringen inneburit fler konkurrenter på marknaden, och det pressar priserna och marginalerna ytterligare.
”Det är tuffa tider för skogssektorn, men det har det varit sedan ett par år tillbaka. Positivt till trots är att skogsbolagen idag har börjat fästa mer fokus vid sin riskhantering, just för att skydda sig mot plötsliga ändringar i valutakursen”, fortsätter analytikern.
Fyra frågor till David Timner, finanschef på Holmen.
Experter har ofta hävdat att valutans utveckling inte har särskilt stor inverkan på resultatet. Stämmer det?
De flesta sverigebaserade skogsbolag har ju också produktion i andra länder vilket minskar valutaexponeringen. Holmen har t.ex ett pappersbruk i Spanien och ett kartongbruk i Storbritannien men då stor andel av vår produktion sker i Sverige har vi en markant valutaexponering, inte minst euron.
Vad innebär att ett bolag valutasäkrar?
Dels kan man för att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkra nettoflödet i transaktionsexponeringen, vilket är den exponering som uppstår om försäljningsintäkterna är i andra valutor än kostnaderna. Man kan också säkra omräkningsexponeringen, som är den exponering som uppstår när man räknar om utländska dotterbolags resultat och värdet på deras tillgångar till svenska kronor. Vanligast är att man använder sig av valutaterminer eller valutaoptioner för att göra säkringarna.
Om vi tar ett exempel, hur stor inverkan får 1 procentenhets försvagning av euron på Holmens resultat?
Nu har vi alltid viss säkring på plats, men utan hänsyn tagen till dessa skulle en procentenhets försvagning av euron mot kronan på årsbasis ge oss ett försämrat rörelseresultat på 44 miljoner kronor, så visst spelar valutautvecklingen roll.
Ni använder i regel inte längre valutasäkringar, varför inte?
Jo, från tid till annan väljer vi att också göra längre valutasäkringar. Beslut om sådana fattas av vår styrelse om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen. När kronan försvagades kraftigt mot euron under 2008-2009 valde vi t.ex. att göra säkringar som sträckte sig cirka två år ut i tiden. Detta hade vi stor nytta av under 2010 och 2011.
