De senaste åren har investeringsbedrägerier blivit allt vanligare i Sverige, och problemen fortsätter att växa, enligt Jan Sjödin, enhetschef vid avdelningen Marknadstillsyn hos Finansinspektionen (FI).
– Bara under 2006 varnade vi för 280 företag, varav ett 80-tal var resultat av våra egna utredningar. Därtill fick vi förfrågningar angående ytterligare ett par hundra företag, säger han. Men innan vi vet om ett bolag bedriver tillståndspliktig verksamhet eller ej måste vi få styrkt på olika sätt vilken form av verksamhet det handlar om. Det kan ta tid.
Mycket i det moderna samhälle vi lever i underlättar bedrägerier av olika slag. Det är ingen konst för en skicklig bedragare att bygga en trovärdig webbplats, och med den nya telefontekniken har bedragaren inte heller några problem med att dölja vart i världen firmans telefonnummer går. Det är därmed svårt att kontrollera var bedragarna finns.
Ett knep som bedragare ofta använder sig av är ”fem flaggors te-ori”. Enligt teorin verkar bedragarna från minst fem olika länder:
Land 1: Här sitter säljarna och ringer men inte till någon kund i just detta land. Och det är oftast inte i det land där bedragarföretaget uppger sin adress.
Land 2: Här finns kunderna. Oftast finns kunder i flera länder.
Land 3: Här finns produkterna som är aktier eller andra finansiella instrument.
Land 4: Här finns banken till vilken du ska betala för din investering.
Land 5: Här bor bedragarna.
Investeringsbedrägerier är i dag en storindustri, och omsättningen i branschen uppskattas vara ungefär lika stor som den illegala narkotikahandeln. Det handlar alltså om en marknad på många miljarder kronor årligen, och eftersom så många företag sysslar med bedrägerier måste det vara en lukrativ marknad. Det finns bedragarföretag som har 10–20 personer sittande nära nog axel vid axel med långa listor i en ringcentral och bara ringer intet ont anande människor.
– Jag tycker att graden av godtrogenhet hos folk i gemen är lite för hög, säger Jan Sjödin. Redan enkla kontroller med Bolagsregistrets och Finansinspektionens hemsidor om ett företag existerar respektive har tillstånd för den verksamhet det bedriver skulle ge snabba besked till den som håller på att utsättas för bedrägeri. Och Finansinspektionen har också ett flertal varningstexter.
– Jag önskar att folk i högre grad skulle ifrågasätta de företag som de tänker sätta in pengar i. Bara en så enkel sak som att fråga om insättningsgarantin gäller skulle eliminera onödiga förluster. Grundinställningen när någon ringer på detta sätt borde vara misstänksamhet. ”Varför ringer de just mig?” bör vara den första tanken, fortsätter Jan Sjödin.
- Men man ska också komma ihåg att bedragarna är oerhört skickliga. De låter inte bara trovärdiga och kunniga utan är också pålästa om varje kund och mycket ihärdiga. Alla kan drabbas – fattig som rik, hög- som lågutbildad; även finansmän, företagsledare och politiker är utsatta för investeringsbedrägerier. Det är inte ovanligt att de bedragna inte ens inser att de drabbats av professionella bedragare i en organiserad global brottslighet, säger Jan Sjödin vidare.
Särskilt utsatta är småföretagare, som ofta är bemängda med mycket arbete och därför inte på sin vakt ordentligt – och dessutom är de vana vid att fatta snabba beslut. Och om företagaren använder företagets pengar för investeringen kan smällen bli dubbel – han/hon måste då dessutom personligen betala skatt för pengarna som tagits ut ur bolaget!
Att ”hålla kunderna varma” ge-nom att prata med dem om vardagsnära ting är ett gammalt, beprövat knep hos lurendrejare. Och särskilt i Sverige, som är ett öppet land, kan folk tämligen enkelt ta reda på mycket fakta om andra personer och därmed få stoff till ett, som den tilltänkta kunden uppfattar, trevligt samtal. Personnumret är offentligt liksom till exempel bilregistret, folkbokför-ingen och skattetaxeringen, och genom adressen kan man avgöra om folk bor i till exempel villa eller radhus. Aktieförteckningar kan köpas från VPC. Allt detta ligger sedan till grund för vilken taktik en bedragare ska använda i det enskilda kundfallet. Dessutom är svenskar relativt lätttillgängliga för engelsktalande bedragare genom att de flesta av oss talar och förstår engelska språket tämligen bra – det språk som bedragarna normalt använder i sina säljsamtal.
– Vidare är svenskarna vana vid värdepapper av olika slag genom vårt breda aktie- och fondsparande, och vi är därmed också ganska vana vid att ta risker på aktie- och fondmarknaden – mer än vad många andra länders invånare är, säger Jan Sjödin. Och jag tror också att den börsuppgång vi haft nu i mer än fyra år bidrar till att risktröskeln är lägre hos folk än den var efter att IT-bubblan pyste ut för sju år sedan.
En annan faktor som kan bidra är många personers inställning att aktiemarknaden främst är till för ”snabba klipp” – inte minst understödda av vissa kvällstidningars rubriker i ämnet.
Trots allt arbete som Finansinspektionen och dess systerorganisationer i andra länder lägger ned för att kartlägga investeringsbedrägerier, och att uppmana lurade personer att polisanmäla dessa, åker få fast och får stå till svars i en rättegång. Orsaken är just ”fem flaggors teori” – det är svårt för polis och åklagare att samordna utredningsarbetet när det handlar om verksamheter som spänner över flera länder och lika många olika lagar att ta hänsyn till. Och det är inte alldeles enkelt att ordna ett förhör i till exempel Spanien med en svensk målsägare. Och om någon bedragare skulle bli fälld för sitt brott är straffen olika från det ena landet till det andra. I USA, där bedrägeri anses som ett allvarligt brott, kan en bedragare få upp till tio års fängelse, medan andra länders domstolar kan ge blott ett års fängelse för samma förseelse.
– Finansinspektionen varnar för företagen allteftersom vi får vetskap om dem. Vår information uppdateras därför kontinuerligt, men vi kan aldrig ligga steget före. Informationen är därför aldrig komplett, säger Jan Sjödin.
Finansinspektionen varnar för företag när det finns skäl att misstänka att ett företag erbjuder svenska konsumenter och investerare finansiella tjänster eller produkter utan att det har nödvändiga tillstånd i Sverige eller inom EU. FI varnar även för företag som i övrigt inte lever upp till aktuella författningars krav, exempelvis registrering hos FI.
Finansinspektionen publicerar varningar även från andra länder, varav alla varningar från tillsynsmyndigheter inom EU läggs ut. Varningar från myndigheter i länder utanför EU publiceras om det kommer till FI:s kännedom att företaget har kontaktat svenska konsumenter eller investerare.
Signaler på oseriös verksamhet:
De fem flaggornas teori. Bedragarna verkar oftast från flera olika länder.
Inget tillstånd för att verka i Sverige. För att få erbjuda finansiell rådgivning, investeringar och andra finansiella produkter till svenskar krävs tillstånd av Finans-inspektionen eller andra tillsynsmyndigheter inom EU.
Bolag vars aktier bedragarna vill sälja saknar oftast årsredovisning och delårsrapporter. De saknar också en godkänd revisor, och inga ”externa” aktieägare får besöka bolagsstämmorna.
Om erbjudandet låter för bra för att vara sant så är det nog så.
Om det handlar om en aktie på en amerikansk (vanligast) eller annan OTC-lista bör du vara extremt försiktig. Ett OTC-bolags aktie handlas inte på en börs utan enbart ”över disk”. Alltså sker ingen normal prissättning på bolagets aktier.
Försäljarna är ovanligt ihärdiga.
Du får alltid köpa men blir hindrad att sälja.
Källa: Finansinspektionen, www.fi.se
Så skyddar du dig
Var misstänksam från början. Allmänt gäller:
Om erbjudandet låter för bra för att vara sant så är det nog så.
Gör en egen analys av investeringen innan du skickar pengar till någon okänd.
Skicka inte kopior av dina person- eller kontouppgifter till okända företag.
Tänk efter: ”Varför får just jag detta fantastiska erbjudande?”
Låt dig inte luras av en okänd person per telefon.
Om försäljaren hänvisar till en myndighet någonstans så sök själv reda på myndigheten och hur du kan kontakta den. Nöj dig inte med ett telefonnummer eller en e-postadress du får från försäljaren.
Följ inte de länkar som bolaget hänvisar till på sin webbplats utan sök oberoende källor.
Läs varningstexterna på Finansinspektionens webbplats på Internet,
www.fi.se. Där finns också en förteckning över utländska tillsynsmyndigheter.
Följ Aktiespararnas Gyllene regler på www.aktiespararna.se/utbildning.
Så går det till när du blir lurad
Investeringsbedrägerier per telefon karaktäriseras av det som på engelska kallas ”Cold Calling” och ”Boiler Room Activity”. Med Cold Calling menas att en person kontaktar en annan person som den inte känner för att sälja en produkt eller tjänst som den kontaktade personen inte har efterfrågat. Metoden används inte sällan av riktiga företag med riktiga produkter, men den är också vanlig bland bedragare.
Med ”Boiler Room Activity” menas det sätt på vilket många telefonbaserade bedrägerier organiseras. Ett ”Boiler Room” består av ett rum där folk sitter uppradade nära var-andra och genom ”Cold Calling” ringer upp möjliga investerare. Benämningen Boiler speglar den höga aktivitetsgrad som råder på dessa ställen.
I bedrägerierna kan tre faser urskiljas: försäljningsfasen, återköpsfasen och räddningsfasen.
1. Försäljningsfasen. Du blir kontaktad per telefon, och efter några samtal, under vilka bedragaren kartlägger dig, erbjuds du en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie (kan också vara fondandelar, obligationer, terminer, optioner och sparande i pensionsförsäkring eller på bankkonto med hög ränta). Det är ofta bråttom, och du måste fatta beslut snabbt för att inte gå miste om den ”fina affären”. Argumenten går ofta ut på att bedragaren har insiderinformation och att affären är skattefri. Det kan också vara fråga om en snar börsintroduktion eller lansering av en ny produkt eller tjänst – ofta en produkt som ”ligger i tiden”, till exempel en ny bilmotor driven av palmolja eller annat miljövänligt bränsle. Den som ringer är förstås väldigt kunnig om den finansiella marknaden och kan också hjälpa till med lösningar för kunden, till exempel småföretagares problem med krediter.
2. Återköpsfasen. Naturligtvis har dina investeringar efter en tid gått ganska knackigt, förmodligen dock efter en inledande uppgång. Eventuella säljorder från dig har dock viftats bort, med argument som att aktien kommer att stiga vidare eller just ska påbörja en kraftig uppgång. Och skulle du någon gång få igenom en säljorder ser bedragaren till att du omedelbart placerar ”vinsten” i ett annat papper. Några pengar får du aldrig tillbaka.
I denna andra fas ringer en representant för en annan mäklarfirma och erbjuder sig att sälja dina tidigare inköpta aktier till ett mycket förmånligt pris för att de ska kunna användas som till exempel förlustavdrag i ett skatteupplägg. Problemet med erbjudandet är att bedragaren påstår att försäljningen medför en avgift som du först måste betala. Avgiften utlovas sedan bli återbetald. Bedragarna brukar i detta läge också hänvisa till ”myndigheter” och står gärna till tjänst med att ge dig telefonnummer som du kan ringa för att kontrollera att allt står rätt till. Dessa falska myndigheter eller organisationer har egna webbplatser och namn som låter trovärdiga eller som lätt kan förväxlas med namnen på riktiga myndigheter eller organisationer.
3. Räddningsfasen. Även denna fas handlar om avgiftsbedrägeri. I det här läget har de flesta investerare insett att de är lurade. Men nu kommer ”räddningen” i form av en ”advokatfirma” eller liknande, som företräder en grupp investerare. Advokatfirman vill hjälpa investerarna att återfå förlorat kapital och medverka till att åtal väcks. Naturligtvis blir du också erbjuden denna hjälp, givetvis mot en betalning av vissa kostnader eller en viss procentsats av återvunnet belopp i förskott. Om du betalar har du blivit lurad ytterligare en gång, och någon hjälp får du inte.
Om du känner igen dig i det som beskrivits här ovan, och redan skickat pengar, kan du göra en polisanmälan till din lokala polismyndighet och ställa krav på att utredningen leds av en åklagare vid en internationell åklagarkammare.
Källa: Finansinspektionen, www.fi.se