Oavsett vad vi drömmer om, stort eller litet, krävs ett kapital för att se till att våra drömmar slår in. En vanlig missuppfattning är att ett stort grundkapital är en förutsättning för att ge sig in på aktiemarknaden. Men det krävs inte en förmögenhet för att skapa en och att vara börsmäklare är långtifrån en nödvändighet. Fonder är ett mycket bra sätt att spara med små medel . En av de stora fördelarna med att spara i fonder är att det inte krävs några större summor vid engångsinsättningar eller vid ett månadssparande. Det räcker med 100 kronor som sparas antingen en gång i månaden eller vid ett enda tillfälle.
Att spara innebär att skjuta upp sin konsumtion idag för konsumtion i framtiden. Tanken med sparande kan sägas vara tvåfaldig. Dels kan de sparade pengarna användas till ett specifikt mål, dels kan de användas som en buffert för oförutsedda kostnader. Gemensamt för dessa två syften är att den framtida konsumtions-nivån förväntas vara högre, då de placerade pengarna förhoppningsvis genererat avkastning.
I ett fondsparande kan pengar placeras under allt från några månader till flera år. Men genom att sätta ett övergripande mål för sparandet är det lättare att avgöra hur lång tid pengarna måste vara placerade för att uppnå den önskade avkastningen. Tidsperspektivet är avgörande för vilken risk spararen kan ta i sitt sparande. Det finns en poäng i att skilja på den individuella riskbenägenheten spararen har och den risk som är förknippad med fondens placeringsstrategi.
Avkastning och risk
Risken är kopplad till vilken avkastning ett sparande förväntas generera. Ett sparande i en fond med låg riskprofil kommer förmodligen att generera en relativt låg avkastning medan ett sparande i en fond med högre riskprofil kan generera en högre avkastning. Men en hög risk innebär förstås också att pengarna sätt på spel. Den individuella riskbenägenheten samt vilket tidsperspektiv spararen har för sitt sparande är alltså viktiga.
Ett långsiktigt perspektiv innebär att spararen kan välja fonder med högre riskprofil än vid ett kortsiktigare perspektiv på till exempel ett halvår. Under ett halvår kan marknaden svänga kraftigt. Risken att hamna i fel svängning är därför relativt stor i ett kortsiktigt perspektiv, det vill säga att köpa när kursen står som högst och tvingas sälja när den står som lägst. Har spararen dessutom valt att placera i högriskfonder kan kombinationen bli något av en katastrof. Därför är ett långsiktigt sparande att föredra. Om spararen väljer att spara långsiktigt kan val av högriskfonder resultera i en totalt sett relativt låg riskprofil eftersom marknaden inte svänger lika kraftigt på lång sikt.
Utbudet på den svenska fondmarknaden uppgår idag till cirka 3 000 fonder. Det är därför en utmaning i sig att hitta rätt. Det finns dock en branschpraxis som delar in fonder i huvudsakligen tre olika kategorier; räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Det underlättar för spararen eftersom varje kategori kan relateras till låg, medel och hög risknivå. Utifrån den individuella riskbenägenheten samt tidsperspektivet för sparandet kan valet mellan dessa kategorier göras relativt enkelt. Därmed har valet till en början begränsats till tre kategorier.
Räntefonder och blandfonder
Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper exempelvis obligationer eller statsskuldväxlar. Vid köp av till exempel obligationer har fonden alltid en garanti att få tillbaka de satsade pengarna. Det är viktigt att tänka på risken i termer av fondens placeringsinriktning men även i form av tidsperspektiv. För långa räntefonder bör du ha ett tidsperspektiv på cirka tre till fyra år eftersom dessa fonder placerar i värdepapper med en löptid på minst ett år.
Om du däremot placerar i en kort räntefond kan du förvänta dig en jämnare avkastning och en lägre risk då de endast placerar i värdepapper med en löptid som är kortare än ett år. De korta räntefondernas genomsnittliga avkastning de senaste sju åren har enligt Svensk Fondstatistik legat mellan 2 och 4 procent.
Blandfonder placerar i både räntebärande papper och aktier. Fördelningen mellan räntebärande och aktier varierar mycket från fond till fond. För att avgöra vilken riskprofil en blandfond har bör spararen undersöka just denna fördelning. Ju större placeringar i räntebärande papper, desto lägre riskprofil har fonden.
Aktiefonder
Om spararen har ett längre tidsperspektiv ökar automatiskt möjligheterna att ta en högre risk till en potentiellt bättre avkastning. Aktiefonder placerar minst 75 procent av fondens förmögenhet i aktier. Historiskt sett har aktiefonder haft en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 12-15 procent. Många har kanske IT-kraschen färskt i minnet och minns då även de år av börsnedgång som följde efter mars 2000. En placering i en IT-aktiefond gav allt annat än 15 procent i avkastning tiden efter IT-kraschen. Detta visar hur viktigt det är att sprida sina risker i flera olika aktiefonder som placerar i företag verksamma i olika branscher och på olika marknader. Det är först då vi kan prata om denna relativt höga avkastningsnivå. Detsamma gäller således för fonder. Spararen bör ha ett tidsperspektiv för sitt sparande som sträcker sig över fem till sju år för att kunna hämta hem en avkastning på 12-15 procent.
Risktrappan underlättar valet
För att sprida sina risker mellan olika aktiefonder kan risktrappan vara ett bra hjälpmedel. Om räntefonder och blandfonder finns på nedersta respektive näst nedersta trappsteget i risktrappan kommer därefter globala aktiefonder, regionala aktiefonder, landfonder och till sist branschfonder. Ju högre upp på trappan man kommer desto större grad av specialisering har fonden i sin placeringsstrategi.
Efter att ha fattat beslut om vilket steg i trappan som passar just dig bäst är det dags att gå in på detaljnivå. Enligt den nya fondlagen som togs i bruk 2004 ska det alltid finnas enkla faktablad som är enhetligt uppställda för varje fond. När ett fondbolag marknadsför sin fond måste de tydligt redogöra för hur den potentiella kunden, eller fondandelsägaren som det också kallas, kan hitta informationsbroschyrer och faktablad. Detta är ett sätt att underlätta för fondsparare när denne vill jämföra olika fonder, och helt enkelt veta hur fondbolaget tänker placera de pengar som satsas och vilken risk fondbolaget tar.
Fond, fondbolag och förvaringsinstitut
En person som köpt en fond blir alltså andels-ägare i fonden. De tillgångar som finns i fonden, värdepapper och/eller likvida medel tillhör andelsägarna och kan inte användas som till exempel säkerhet för lån. Det innebär bland annat att fonden inte får genomföra så kallade blankningsaffärer det vill säga affärer som görs med lånade aktier. Fonden är även helt juridiskt skilt från bolaget som förvaltar fonden. Om fondbolaget som förvaltar fonden skulle drabbas av ekonomiska svårigheter får detta ingen ekonomisk effekt på fonden eftersom fondbolaget är en separat juridisk person.
Fondbolaget sköter det dagliga arbetet med fonden, till exempel registrering av fondandelsägare, köp och försäljning av värdepapper samt produktionen av faktablad och informationsbroschyrer. När fondbolaget köper aktier eller andra värdepapper för fondens räkning måste dessa förvaras säkert. Enligt lag måste alla svenska investeringsfonder ha en bank eller kreditinstitut som förvaringsinstitut. Dessa förvaringsinstitut ser till att utgivning och inlösen av fondandelar sker på ett korrekt sätt. För att ytterligare skydda den enskilda andelsägaren finns ytterligare en organisation, Finansinspektionen, som ser till att gällande lagar och regler följs. De inspekterar med jämna mellanrum fonden och fondbolaget.
Hur tar fondbolaget betalt?
För att fondbolaget skall få betalt för den tjänst som tillhandahålles, det vill säga skötsel och förvaltning av fonden, tas en förvaltningsavgift ut. Det är en årlig kostnad som täcker de fasta kostnaderna. Därtill kommer courtagekostnader som är de rörliga kostnaderna fondbolaget måste betala när det handlar med olika värdepapper. Courtaget varierar beroende på hur mycket fondbolaget köper och säljer värdepapper under året. Förvaltningsavgiften och courtaget tillsammans kallas för fondens totalkostnader och förkortas TKA. Den motsvarande internationella termen är TER som står för Total Expense Ratio och den enda skillnaden mellan den svenska och engelska termen är att courtageavgifterna inte ingår i TER. I stället för att ta betalt för courtaget via fondavgiften tar mäklarna ut avgiften genom att ha olika pris på aktier för köpare respektive säljare. Detta kallas att handla på "spread".
NAV-kurs
Att följa fondens utveckling görs bland annat genom att läsa av den dagliga NAV-kursen. Det betyder på engelska Net Asset Value och på svenska nettoandelsvärde. NAV-kursen redovisas som resultatet efter totala tillgångar efter avdrag för kostnader dividerats med antalet fondandelar. Detta värde beräknas varje vardag. Genom att jämföra NAV-kursen med olika index ges en uppfattning om hur fonden utvecklats i förhållande till aktiemarknaden. En Sverigefond som placerar i stora svenska bolag är till exempel relevant att jämföra med Stockholmsbörsens generalindex eller OMXS30, som är index för de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Ett index mäter den samlade eller genomsnittliga utvecklingen för en grupp aktier eller värdepapper. Svensk Fondstatistik sammanställer ett användbart index som heter Fondindex. Det visar den genomsnittliga utvecklingen för samtliga fonder av en viss kategori, till exempel blandfonder. Detta index är viktat så att en större fonds upp- eller nedgång påverkar indexet i större utsträckning än en mindre fond.
Bestäm ditt mål
Detta är grunderna till hur fondmarknaden fungerar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det första du bör ta ställning till är vilket mål du har med ditt sparande. Därefter är det lättare att avgöra hur mycket pengar du vill avvara varje månad eller vid en engångsinsättning. Beroende på vad du sparar till vet du hur lång tid du måste avvara pengarna. Ju längre tid, desto lägre är risken att du hamnar i en kortsiktig svacka på marknaden. När du har kortare perspektiv bör du kanske välja räntefonder eller blandfonder medan om du har ett längre tidsperspektiv kan du med fördel välja aktiefonder.
Till fondskolans andra del