Antalet möjliga definitioner av en entreprenör är förmodligen lika många som antalet entreprenörer. Själva ordet ”entreprenör” har franska anor och användes redan på 1100-talet, då som beskrivning för en person som var villig att ta risker. I dag har näringslivet till stor del lagt beslag på ordet och många förknippar det helt med företagande. Men betydelsen kan vara bredare än så.
– En entreprenör är för mig någon som drömmer stort, en kombination av ”satsar stort” och ”drömmer”. Det är någon som vill förändra världen genom att starta ett projekt, säger Fredrik Härén.
Fredrik Härén är en eftertraktad föreläsare inom ämnet kreativitet och en av grundarna av företaget interesting.org vars kärnverksamhet är en idémäklartjänst. Han är också författaren till uppmärksammade ”Idébok”, en kombinerad bok/anteckningsbok framtagen för att främja kreativiteten och uppmuntra till att fler idéer tas tillvara. Fredrik Häréns bana som entreprenör började när han, efter avslutade studier i marknadsföring i Växjö, fick chansen att köpa in sig i ett företag.
– Från början hade jag ingen ambition att bli entreprenör och hemifrån hade jag inga sådana förebilder. Men så fick jag ett erbjudande om köpa in mig i ett företag där jag börjat jobba, 10 procent för en krona. Det erbjudandet tog jag, och senare fick jag möjlighet att köpa in mig ytterligare för några kronor till. Det slutade med att jag drev företaget tillsammans med två andra. Så jag brukar säga att jag är en räkmackaentreprenör. I dag är min policy att varje år skriva en ny bok och starta ett nytt bolag, säger Fredrik Härén.
Entreprenörer på börsen
Fredrik Härén är en i raden av framträdande entreprenörer som vuxit fram i Sverige i modern tid. Två storheter i sammanhanget är Ingvar Kamprad och Jan Stenbeck.
– De är två entreprenörer som haft störst betydelse för Sveriges näringsliv. Ingvar Kamprad visade entreprenörer att det går, medan Stenbeck å sin sida rörde om ordentligt i grytan, säger Fredrik Härén.
På senare år har entreprenörer såsom Jonas Birgersson, grundare av Framtidsfabriken sedermera Framfab, och Johan Staël von Holstein, grundare av Icon Medialab, skapat stora rubriker och turbulens på marknaden. Många entreprenörer har också lotsat sina företag in på börsen. Sådana exempel är Stefan Krook (Glocalnet, O-listan), Torsten Jansson (New Wave Group, O-listan), Mikael Karlsson (Axis Communciations, Attract 40) och Christer Fåhraeus (Anoto och Precise Biometrics, O-listan).
Kan alla bli entreprenörer?
Trots Sveriges långa lista på spännande entreprenörer visar flera undersökningar att det är få svenskar som satsar på nyföretagande och entreprenörskap. GEM (Global Entrepreneurship Monitor) är ett amerikanskt konsortium som varje år mäter den entreprenöriella aktiviteten i ett antal olika länder. År 2004 hamnade ett 30-tal länder under luppen och resultatet för Sveriges del var nedslående. Landets entreprenöriella aktivitet är en av de lägsta i hela Europa, och lägre än i de övriga nordiska länderna.
Ett liknande resultat visade 2004 års entreprenörsbarometer från Nutek, Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Enligt undersökningen kan många svenskar tänka sig att bli företagare, men få blir det.
Johan Carlstedt, tidigare VD för Ung Företagsverksamhet och nu ansvarig för entreprenörskap och företagande på Svenskt Näringsliv, menar att Sverige står inför en spännande uppgift.
– Det måste till fler företag och en entreprenöriell nivå hos gemene man för att driva landet framåt. Vi har kommit till ett vägskäl och det är dags att välja riktning. Det kommer att bli en nationell kraftansamling i Sverige nu, säger Johan Carlstedt.
Fredrik Härén menar att orsaken till den låga entreprenöriella aktiviteten i Sverige beror på att människor inte uppmanas till att skapa eget. Vi får lära oss att vi ska skaffa ett jobb och att det är regeringen som ska skapa dem. Av samma åsikt är Christer Fåhraeus som menar att en del av orsaken är en djupt rotad mentalitet.
– Med hänsyn till utbildningsnivån i landet och svenskarnas nyfikenhet borde Sverige ha ett bra klimat för entreprenörskap. Men problemet är att vi sedan en lång tid tillbaka har en storbolagsanpassad kultur. Det är en mentalitet som måste ändras, säger Christer Fåhraeus som är VD för det högteknologiska företaget Anoto.
Såväl Svenskt Näringsliv som Fredrik Härén och Christer Fåhraeus anser att utbildning i entreprenörskap redan tidigt i skolan är det bästa sättet att öka den entreprenöriella aktiviteten i landet. Detta har nu också uppmärksammats av regeringen, som gett Nutek i uppdrag att under år 2005–2007 genomföra ett nationellt program för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar. Första året satsas 45 miljoner kronor. Programmet riktar sig framför allt till elever och studenter i grund- och gymnasieskolan och i högskolan, vilka ska få råd och utbildning i frågor kring entreprenörskap och få prova på företagande.
Entreprenör via skolan
För den som vill börja sin entreprenöriella bana via skolbänken finns redan nu ett flertal olika entreprenörsutbildningar att välja bland på högskolenivå, exempelvis på Handelshögskolan i Göteborg, Stockholms universitet och Umeå universitet. En sådan utbildning kan vara ett sätt att skaffa sig värdefull kunskap och sätta igång tankeverksamheten.
Men entreprenörskap, är det något för alla?
– Under mina år på Ung Företagsamhet märkte jag att vem som helt kan bli entreprenör om de ges möjlighet, säger Johan Carlstedt.
Men forskningen visar ändå att personliga egenskaper och bakgrund har viss betydelse.
Frédéric Delmar, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har 14 års erfarenhet av forskning inom området entreprenörskap.
– För den som vill bli entreprenör är det bra att vara prestationsorienterad, motiverad och i måttlig mängd kreativ. Det är även en fördel om man har en social kompetens och kan kommunicera väl. Pedagogik är inte att underskatta. Det nätverk man befinner sig i är också betydelsefullt, och utbildning har visat sig vara en positiv faktor. Det handlar även om att kunna kombinera sina kunskaper till en affärsidé, affärsidéns natur och om att ha tur, säger Frédéric Delmar.
Fredrik Härén är övertygad om att alla kan bli entreprenörer och uppmanar också alla att prova på det. Han liknar att starta eget med att flytta hemifrån eller åka iväg utomlands.
– Det är skrämmande, men du kommer aldrig att ångra att du gjorde det, säger Fredrik Härén.
Fredrik Häréns bästa tips
- Starta företag som löser problem.
- Starta företag inom ett av dina tre största intresseområden.
- Starta inte företag för att bli rik
- Slå dig samman med någon eller några andra som delar ditt intresse, men som har andra kunskaper än dig.
- Just do it!
Fem smarta tips när du startar företag
1. Gör en affärsplan
Förbered dig så noga du kan, kartlägg dina kunder och konkurrenter. Sätt siffror på dina tankar genom budgetar, först då blir din affärsidé konkret. Vässa affärsplanen! Bolla gärna din affärsplan med andra som har erfarenhet av företagande och branschen, men kom ihåg att det ibland är bra att hålla det unika i affärsidén för sig själv. Du behöver visa upp affärsplanen om du söker extern finansiering.
2. Försök att vara ”kloksnål” – låna så lite pengar som möjligt
Om du använder eget sparkapital slipper du låna. Du kan också använda tillgångar du redan äger, exempelvis en dator eller en bil. I bland är kapitalbehovet större och då kan banken eller någon annan långivare vara ett alternativ, kanske kombinerat med ett lån från ALMI Företagspartner. Leasing är en annan möjlighet, om du inte vill binda upp kapital. I bland kan du få leverantörskrediter som kan göra att ditt finansieringsbehov minskar.
3. Tänk efter vilken företagsform som passar för din verksamhet
Ta reda på mer om vad de olika företagsformerna innebär. Är du ensam med din affärsidé kan du välja mellan aktiebolag, som kräver ett aktiekapital på 100 000 kronor, och enskild firma som kräver det startkapital som du behöver för att starta verksamheten. Skriv kompanjonavtal om ni är flera och tänk igenom andra juridiska aspekter som verksamheten medför.
4. Håll koll på likviditeten
Se till att du har pengar till att betala dina fakturor. Skicka ut dina egna fakturor så snart du bara kan. Försök att ”välja” dina kunder och leverantörer så att de betalar och levererar i tid. Vid behov, kontrollera om det finns möjlighet till kredit hos dina leverantörer. Bygg upp goda och hållbara relationer med dina kunder och leverantörer. Lägg inte alla ägg i samma korg utan satsa på flera kunder och bygg upp goda och hållbara relationer till dem.
5. Köp in professionell kompetens som kompletterar dina egna kunskaper
Att avgöra vilka tjänster som ska köpas in och vad man ska sköta själv är ibland svårt. Fundera på hur du bäst använder din tid. Du kanske tjänar på att ”lägga ut” exempelvis bokföringen till någon bokföringsfirma eller en redovisningskonsult. Men kom ihåg att det alltid är du själv som bär ansvaret för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Att förstå bokföringen är också viktigt när du fattar beslut om företaget.
Du ska också tänka igenom marknadsföringen – vilka är dina kunder, hur når du dina kunder och hur ska du behålla dem? Planera marknadsföringen och gör en marknadsplan. En professionell profil med snygga offerter, fakturor och visitkort kan vara avgörande för att skapa förtroende.
De juridiska aspekterna är också viktiga. Tydliga och genomtänkta avtal är viktiga för att verksamheten ska fungera väl och för att en konfliktsituation ska kunna hanteras på ett smidigt sätt. Kompetensen hos en affärsjurist kan vara ovärderlig.
Källa och mer information:
Gunilla Thorstensson, chef för Nuteks informationstjänster, Startlinjen och Företagarguiden. Startlinjen bemannas av jurister, ekonomer och samhällsvetare som ger gratis information och vägledning till nyföretagare. Startlinjen nås på telefon 020-35 10 10, öppet vardagar klockan 9-12. På webbplatsen Företagarguiden hittar du information, söktjänster och guider av olika slag som hjälper dig som funderar på att starta företag, www.nutek.se/foretagarguiden.