Redan i förra höstens budgetproposition aviserade regeringen att den hade för avsikt att tillsätta en utredning för att se över bland annat aktie- och fondskatter. I maj förde finansmarknadsminister Mats Odell i en debattartikel upp Aktiespararnas idé om ett särskilt allemanskonto som modell för utredningen. Kontot liknar i hög grad den nuvarande kapitalförsäkringen, med skillnaden att de innehavda värdepapperen även offentligt ska ägas av kontohavaren.
– I ett allt mer globaliserad ekonomi fungerar uppskov allt sämre. Därför gillar vi inte förslag som går ut på skattefria omplaceringar av aktier, säger Ingemar Hansson. Bilder: Fredrik Stehn.
Aktiespararens Mats Blomberg har träffat den utredningsansvarige, statssekreterare Ingemar Hansson, för att få en inblick i resonemangen. Hansson visar sig dock vara ganska förtegen om detaljer. Dessutom avslöjar han att det kanske inte ens är säkert att utredningen når resultat – så svårt är området. Ingen tidsplan finns heller, trots att det är val nästa år. Utredningen arbetar inte ens med några uttalade direktiv, som annars är vanligt vid politiska utredningar:
Den som av sparskatteutredningen hade sett fram emot att få en plan för borttagande av skatter som spelat ut sin roll bedrar sig dock. Statens avsikt är i stället att se över skatterna på sparande för att svenskarna ska få en enkel, neutral och effektiv beskattning. Skattesänkningar i syfte att få fram fler investeringsvilliga aktieägare utlovas alltså inte.
Aktiespararen: Vilka är egentligen tankarna bakom utredningen?
Ingemar Hansson: – Att det ska bli administrativt enklare att spara, bland annat i aktier. Skattesystemet ska också bli mer neutralt mellan olika former att spara i aktier. Vi ska helt enkelt se över skattereglerna för olika typer av sparande.
Är det inte enkelt att spara i aktier i dag?
– Nej. Framför allt är reavinstberäkningarna komplicerade. På senare år har det berört många människor genom att vissa företag med många aktieägare har löst in aktier. Detta har också påverkat många som inte själva tagit initiativ till att sälja. Vid sådan inlösen uppkommer normalt en reavinst som man ska deklarera. Det kan bli ganska komplicerat att räkna ut anskaffningskostnaden. Skatteverket har till och med skickat ut röda lappar till ägare i de bolag som löst in aktier med en uppmaning att de måste beräkna reavinsten på denna tekniska försäljning. Vi ser om det finns något enklare alternativ. Vi tittar då även på något som liknar Aktiespararnas förslag och professor Sven-Olof Lodins idé om någon sorts schablonbeskattad aktiedepå. Om det sedan är möjligt vet vi inte.
Hur ser det ut runtom i världen? Har inte andra länder problem på det här området?
– Nederländerna har något som liknar Lodins förslag, med schablonbeskattning i stället för beskattning av faktiska reavinster. Men vi tittar inte systematiskt på andra länder, det är alldeles för resurskrävande. Vi tittar på de länder vi tycker är intressanta.
Är du ensamutredare här?
– Nej, men jag är statssekreterare för skatteområdet. Alla skatteprojekt som pågår i Finansdepartementet har jag ett ledningsansvar för. Jag initierar och driver på och gör urvalen i projekten. Vid stora frågor stämmer jag av med finansminister Anders Borg, men om det handlar om riktigt stora frågor går frågan upp till hela regeringen.
Hur har ni organiserat arbetet?
– Det är ett beredningsarbete som görs av ordinarie anställda vid departementets skatteavdelning, som redan arbetar med olika lagstiftningsprojekt. Även finansmarknadsavdelningen är involverad. Sparandebeskattning har karaktären av ett projekt – lite mer utdraget i tiden och lite mer omfattande. Syftet är att det ska resultera i ett lagförslag, och huvudsyftet i detta är att folk ska kunna äga aktier på ett mindre krångligt sätt.
Har ni kopplingar även utanför huset, så att exempelvis Skatteverket är inblandat?
– Både ja och nej. Om någon av mina tjänstemän behöver veta hur en sak fungerar ringer han/hon till Skatteverket för att stämma av.
Men hur är det med nivåerna? I Aktiespararnas förslag ligger också att aktieägaren ska kunna få ut mer av en kapitalvinst efter skatt.
– Det kan jag mycket väl tänka mig att Aktiespararna önskar. Allt annat vore förvånande.
Men om ni har utgångspunkten att förslagen ska vara statsfinansiellt neutrala?
– Det har vi inte sagt. Huvudmålet är en jämnare spelplan mellan olika sparformer och förenklingar.
Men problemet för en som har ägt en aktie i 20 år och vill sälja den för att investera i något annat men då bromsas av en skattekostnad, hur kommer ni åt det?
– Vi har en inkomstskatt, och syftet är att alla inkomster ska beskattas, oavsett om det är utdelningsinkomst eller reavinst och oavsett om man ägt en aktie i en dag, i fem år eller i hundra år. Att vi även fortsättningsvis ska beskatta hela inkomsten är avsikten. Men om man går på Lodins förslag eller på Aktiespararnas idé kommer man inte att gå på faktisk värdeförändring utan på en schablon i stället – alltså samma modell som kapitalförsäkringen. En sådan schablon skulle innebära att man beskattas med en viss procent av aktiens värde i början av året, oavsett om man fått utdelning eller inte, oavsett om aktierna gått upp eller ned i värde, oavsett om man sålt eller inte. Fonder kanske också kommer att ingå. Det skulle överensstämma med systemet i Nederländerna.
Det finns riktlinjer för beskattning som Riksdagen tog 2008, där en är att man ska undvika uppskov. I en allt mer globaliserad ekonomi fungerar uppskov allt sämre. Vi kan inte ta ut skatten när personen flyttar utomlands. Därför gillar vi inte förslag som går ut på att man ska få göra skattefria omplaceringar på aktier och således få uppskov. I stället för att öka antalet uppskov vill vi minska det. Uppskov är en källa till osäkerhet för både statsfinanserna och den skattskyldige.
Jobbar ni med flera tänkbara modeller?
– Ja, men grundtanken är densamma – schablonskatt är inte främmande för svensk skatterätt. En sådan införde vi redan 1991 för kapital- och pensionsförsäkringarna. Men för enskildas aktie-innehav är det inte lika självklart. Man kan ställa sig frågan: Ska man betala skatt för en aktie när värdet har minskat? I aktiefonder tas normalt fondavgifter ut oavsett om värdet gått upp eller ned. Det finns det förståelse för. Måhända finns det förståelse för om aktieskatten utformas på liknande sätt.
Är det viktigt?
– Det är oerhört viktigt att skatten uppfattas som legitim. Den gamla fastighetsskatten uppfattades som ickelegitim, vilket var orsaken till att regeringen ersatte den med en kommunal fastighetsavgift. Det var ett exempel där vi förlorade flera miljarder kronor i skatteintäkter för att göra systemet legitimt. Det är lika viktigt här. Hittar vi inget system som uppfyller legitimitetskravet går vi inte vidare.
När ska ni vara färdiga?
– Tidsplanen förskjuts hela tiden, allteftersom det dyker upp projekt som är mer akuta och involverar samma personal. Vi har ingen fast tidsplan.
Tycker ni det är viktigt att det privata sparandet ökar?
– Det är viktigt att skattesystemet är neutralt mellan olika former av sparande och placeringar och inte snedvrider alltför mycket. När det gäller den allmänna sparandenivån är den hög i Sverige – om man ser på det totala sparandet. I hushållen och företagen sparar vi mer än vi investerar. Det syns på överskottet i bytesbalansen, som utgör 6–8 procent av BNP. En stor del av detta sparande ligger i pensionssparandet, inklusive de avtalsmässiga pensionerna.
När man ser tillbaka har Sverige förlorat nästan en halv miljon direktägare av aktier. Är det bra?
– Ja, om man väljer år 2000 som utgångspunkt, men se det på lång sikt. Svenska hushåll är bättre på att spara i aktier än många andra länders. Syftet med vår översyn är att det ska bli enklare för vanliga hushåll att äga aktier. Det är inte roligt när Skatteverket skickar ut röda lappar till flera hundra tusen personer.
Försöker ni komma bort från dubbelbeskattningen på aktier?
– Nej. Det ligger inte med i projektet. Däremot finns det med i en annan utredning om skatteincitament för kapitaltillskott, och den tittar på tre olika modeller.
Ingår att se över fonder i sparskatteutredningen också?
– Det finns som bekant en schablonintäkt på svenska fonder. Om fonderna ligger i exempelvis Finland eller Luxemburg finns dock ingen schablon, vilket är ett visst problem. Vi tittar på det också. Men om vi kommer fram till ett tekniskt bra förslag är nästa fråga. För det första ska våra tjänstemän tycka att det är bra och att det fungerar juridiskt och ekonomiskt. Det andra filtret är att jag tycker det är någorlunda bra. Det tredje filtret är finansministern och det fjärde hela regeringen.
INGEMAR HANSSON
Ingemar Hansson är statssekreterare i Finansdepartementet och finansminister Anders Borgs högra hand i skattefrågor. Redan på 1980-talet var han anställd som skatteexpert i Finansdepartementet under de socialdemokratiska finansministrarna Kjell-Olof Feldt och Allan Larsson. Han var också en av sekreterarna i den stora offentliga skatteutredningen, RINK, vars förslag 1991 ledde fram till besluten på den ”underbara natten” mellan Allan Larsson och dåvarande Folkpartiledaren Bengt Westerberg, som lade grunden till dagens skattesystem. Sedan dess har han hunnit vara chef för Konjunkturinstitutet och professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
HUR MYCKET HANDLAR KAPITALSKATTERNA OM?
Ekonomistyrningsverket beräknar att kapitalskatterna 2009 kommer att summera till 142 miljarder kronor, ned från 209 miljarder 2007. Det är ett dramatiskt fall, som kommer att orsaka ett stort hål i statsbudgeten. En orsak är kursfallen på börsen.
Den stora delen är skatt på företagsvinster, som 2009 beräknas summera till 76 miljarder kronor, trots nedjusteringen till 26,3 procent i skatt på företagsvinster, medan enskilda väntas stå för 15 miljarder. Här ingår allt – skatt på utdelningar, skatt på nettot av ränteinkomster och ränteutgifter samt skatt på reavinster från försäljningar av fastigheter, aktier och fonder. År 2007 betalade enskilda in nästan 50 miljarder kronor. Avkastningsskatten, som tas ut mer dolt på bland annat fonder och tillgångar i pensionsförsäkringar, summerar till 14 miljarder kronor. Den ännu mer betydande fastighetsskatten ligger i sin nya form kvar på 26 miljarder kronor – oförändrat jämfört med 2007.
Förmögenhetsskatten gav staten bara 6 miljarder kronor sista året den var i kraft, 2006, och borttagandet skedde utan direkta påfrestningar på statskassan.
Totalt plockar staten in 708 miljarder kronor i skatt 2009. De allra största posterna är arbetsgivaravgifter och moms, medan skatten på arbete till större delen utgörs av kommunalskatter. Bara en liten del av skatten på arbetsinkomster går till staten.
Relaterad länk
"Borttagen skatt räddar Sverige från skamvrån"
(Aktiespararen, 2009-09-24)