Varje förvärvsarbetande svensk är genom PPM-systemet ansvarig för en del av sin framtida pension. Detta blir man inte minst påmind om en gång per år, när det orangefärgade kuvertet dimper ned i brevlådan.
Reaktionerna är förstås olika inför mottagandet av kuvertet. Vissa dissekerar varenda detalj i de olika uppgifterna, medan förmodligen en stor andel av befolkningen kastar kuvertet oöppnat i papperskorgen.
Till en början är premiepensionspengarna beloppsmässigt ganska små, men med tiden handlar det om ganska stora summor, och PPM-sparandet (PPM = Premiepensionsmyndigheten) blir en betydande del av din framtida pension. Därför är det viktigt att du i god tid förbereder dig för framtiden genom att placera pengarna aktivt och på rätt sätt.
Det är din uppgift och ditt ansvar att skapa så god avkastning som möjligt i ditt PPM-sparande under den tid du har kvar till pensionen. För att kunna få så hög avkastning som möjligt gäller det att du har en stor andel av portföljen i aktiefonder. Aktier ger nämligen bäst avkastning över tiden jämfört med andra sparformer.
För den som försöker ta tag i sitt PPM-sparande är valmöjligheterna obegränsade, och kanske just detta är skälet till att en stor del av spararna drar sig för att göra ett aktivt val. Faktum är att det i verkligheten är betydligt enklare än man tror att komponera en portfölj som passar den enskilde placerarens preferenser och riskaptit.
Enkel modell
Det finns mer eller mindre en enkel och allmän modell för framgångsrikt sparande, inräknat PPM-sparande. När du väl har börjat tillämpa denna enkla modell blir den som ett självspelande piano. Det enda du därefter behöver göra är att titta över din portfölj en enda gång per år och göra små justeringar i den. Svårare än så är det faktiskt inte!
Hela denna modell bygger på att du utgår ifrån den tid du har kvar till pensionen och anpassar risken i din premiepensionsportfölj så att den motsvarar den återstående tiden till pensionen. På så sätt får du så hög avkastning som möjligt genom att placera i aktiefonder under de år du kan tåla högre risk och kraftigare svängningar, för att därefter minska risken i takt med att du närmar dig pensionsåldern.
Men innan vi ger oss in på hur man skapar en fondportfölj som motsvarar ålder och riskpreferenser vill vi se vilka andra alternativ som är tillgängliga i PPM-systemet för den som inte vill skapa sin egen portfölj.
En nybliven PPM-sparare har i princip två huvud-sakliga ”val”: att inte välja någonting eller att aktivt välja fonder.
Om du inte gör ett aktivt val hamnar dina nuvarande och framtida premier i en fond som heter Premiesparfonden och som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Men om du någon gång gjort ett aktivt val kan dina pengar aldrig placeras i denna fond igen.
Huvuddelen i aktier
Huvuddelen av pengarna i Premiesparfonden placeras i aktier (för närvarande 82 procent) och runt 10 procent i alternativa investeringar, som hedgefonder och riskkapitalfonder. Den resterande summan på 8 procent är placerade i räntebärande värdepapper.
Sjunde AP-fonden har även en annan fond som, liksom övriga fonder i PPM-systemet, aktivt kan väljas: Premievalsfonden. Premievalsfonden har en portföljstruktur som påminner om Premiesparfondens och placerar för närvarande 90 procent av pengarna i aktier och 10 procent i alternativa investeringar.
Ett stort problem med dessa två fonder är att alla placerare, oavsett riskprofil och återstående tid till pension, behandlas på samma sätt. Detta gör att de två fonderna passar bättre för vissa grupper av sparare, medan de är mindre lämpade för andra grupper.
Man kan förstås välja Premievalsfonden som vilken annan fond som helst när man bygger sin egen portfölj. I så fall finns den tillsammans med andra fonder i en portfölj bestående av olika fonder som speglar de egna förutsättningarna.
Vad vi nu ska fokusera på, som är den bästa lösningen för individuellt sparande, är att skapa en egen portfölj av PPM-fonder som du över tiden anpassar till din riskprofil och återstående tid till pensionen. För att göra detta utgår vi ifrån tre olika personer i olika åldrar och visar hur varje individ med hänsyn tagen till sin ålder kan sätta ihop en portfölj som speglar den återstående tiden till pensionen och därmed den risk personen kan acceptera.
Robin, 25 år
Robin är yngst av personerna i detta exempel, och med sina 25 år har han 40 år kvar till pensionen. Eftersom han har så lång tid kvar har han råd med att ta stora risker med sitt sparande, eftersom han inte ”behöver” pengarna på 40 år.
För att kunna få den högsta långsiktiga avkastningen bör han därför placera 100 procent av sina pengar i aktiefonder – och gärna sådana med hög risk. Observera att det inte är den högsta risken i sig vi är ute efter utan snarare den högre potentiella avkastning som högriskfonder över tiden erbjuder. Allmänt kan man säga att de fonder som finns på denna höga risknivå är tillväxtmarknadsfonder och fonder som placerar i tillväxtbranscher.
I kategorin tillväxtmarknadsfonder kan man nämna fonder som traditionellt investerar i regionerna Asien, Latinamerika, Östeuropa och, på senare år, även Afrika. Mellanöstern har också börjat ansluta sig till denna grupp, och nu startas flera fonder med fokus på detta område.
De branschfonder som brukar förknippas med hög-re tillväxttakt är IT/ny teknik och bioteknik. Sedan ett par år tillhör även fonder som investerar i bolag inom alternativa energikällor, såsom biobränsle, sol, vind och vatten, denna grupp av branschfonder.
Om man sorterar det fondutbud PPM har efter risk på 36 månader hamnar många tillväxtmarknadsfonder och enskilda länder som Kina, Indien och Ryssland i den absoluta toppen, med en volatilitet på nivåer kring 30 procent per år. Bland dessa fonder finns också branschfonder som bland annat satsar på teknik och ny energi.
Hur ska då Robin placera sina PPM-pengar så att han så tidigt som möjligt kan få fart på sitt sparande medan han har ”råd” med risken? Eftersom aktier är den överlägset bästa sparformen för långsiktigt sparande bör Robin ha alla sina pengar i aktiefonder – gärna med en övervikt mot högriskfonder. Ett förslag kan se ut enligt nedanstående tabell:
| Fondtyp |
Procent av innehav |
| Tillväxtmarknader |
40 |
| Branschfonder med hög tillväxt |
30 |
| Utvecklade länder |
30 |
Genom att låta pengarna vara placerade på detta sätt kan Robin långsiktigt få en god avkastning. Samtidigt köper han nya andelar till olika nivåer när nya avsättningar till PPM-kontot görs, vilket sprider riskerna över tiden. Det enda han behöver göra i detta läge är att en gång per år gå in på sitt PPM-konto och göra en rebalansering av fondernas vikter till de ursprungliga nivåerna. På så sätt återställer han den totala risken i portföljen till den nivå han en gång valde.
Karin, 40 år
För Karin, som fyllt 40 år, är situationen lite annorlunda än Robins. Karin har nämligen inte lika lång tid kvar till sin pension som Robin har. Visserligen har hon fortfarande många år kvar (25), vilket tillåter henne att ta ganska höga risker med sina placeringar. Men hon kanske ändå ska akta sig för att placera alltför stora delar av sin portfölj i fonder med mycket hög risk.
Karin kan fortfarande ha 100 procent av sina PPM-pengar i aktiefonder. Men hon kanske ska lägga risk-nivån något lägre än vad Robin gör. Han hade exempelvis 70 procent av sina placeringar i aktiefonder med mycket hög risk och resterande 30 procent i aktiefonder med lägre risk. Karin kan välja att tvärtom ha 70 procent av sina pengar i aktiefonder med lägre risk och 30 procent i aktiefonder med hög risk.
Enligt ovanstående resonemang kan Karins PPM-portfölj se ut på följande sätt:
| Fondtyp |
Procent av innehav |
| Tillväxtmarknader |
20 |
| Branschfonder med hög tillväxt |
10 |
| Utvecklade länder |
70 |
Inom kategorin utvecklade länder kan Karin välja att satsa på breda globalfonder men även enskilda regioner och länder, som Europa, USA eller Japan. Även Karin måste dock en gång per år göra en omfördelning av sin portfölj till de ursprungliga nivåerna för att den totala risken ska hållas någorlunda konstant.
Björn, 55 år
Björn, som är 55 år, borde tänka till en extra gång när han ska placera sina pengar. Han har nämligen bara tio år kvar till pensionering, och även om det är en relativt lång investeringsperiod kan han ändå inte ta hur stora risker som helst.
Även om det är svårt att hitta en tioårsperiod med negativ avkastning för aktier i modern tid (med undantag för Japan) har många aktiemarknader under de 100 senaste åren haft ett antal tioårsperioder som gett negativ avkastning.
Sådana negativa perioder hittar man exempelvis under 1930-talet och början av 1940-talet. Nu finns det förstås inget som talar för att förhållandena som rådde i början av 1930-talet och depressionen ska upprepas, ej heller de förhållanden som rådde i början av andra världskriget. Men det är bra att man kan sin historia och vet att risken trots allt finns. Dessutom borde Björn, som om tio år börjar ta ut pengar från sitt PPM-sparande, ändå ha en lägre risk i sina placer-ingar än Robin och Karin, som har en mycket längre sparhorisont.
Hur ska då Björn göra för att både vara med på en potentiell bättre avkastning som aktier på längre sikt ger och samtidigt begränsa risken för att förlora en del av sina pensionspengar när han behöver dem? Här gäller det för honom att komponera en portfölj som består av såväl breda aktiefonder som säkrare ränte-fonder. En sådan portfölj skulle kunna se ut enligt nedanstående tabell:
| Fondtyp |
Procent av innehav |
| Breda globalfonder |
40 |
| Övriga aktiefonder med lägre risk |
20 |
| Räntefonder |
40 |
De breda globalfonderna har normalt lägre risk än enskilda regioner och länder. Men det finns också enskilda aktiefonder som inte har så hög risk. I PPM:s utbud hittar vi exempelvis fonder som placerar i Euro-pa, Japan och läkemedel.
I takt med att Björn blir äldre borde han minska andelen aktiefonder till förmån för räntefonder. I exemplet ovan skulle han kunna minska andelen aktiefonder med 5 procentenheter per år och öka räntefonderna med lika mycket. Då har Björn fortfarande 10 procent i aktiefonder när han går i pension. Sedan är det hans eget beslut om han vill behålla aktiefonderna som krydda eller föra över kapitalet till räntefonderna.
Det viktigaste är dock att han har säkrat sin portfölj, som han löpande kan börja ta ut pengar ifrån.