Illustration: Gustaf von Arbin
Framgång och lycka är alltid beroende på hur vi förhåller oss till våra motparter; om kollegerna tjänar mer anser vi oss vara underbetalda och om grannarna har en platt-tv vill vi också ha en för att bli lyckliga. I finansens värld kallas den gyllene måttstocken för index. Har fonden gått bra? Det beror på hur den har rört sig i förhållande till ett utvalt index.
Det här med index känner nog de flesta till. Men att det är en speciell konst att tillverka index, att det finns tusentals olika varianter och det finns ett stort antal företag världen över som sysslar med uträkningarna bakom index är mindre känt. Och det är inte självklart hur man ska gå till väga.
Den viktiga frågan är: hur ska man vikta? Alltså, hur ska man väga ihop olika aktier och värdepapper för att få en samlad kurva som visar en rättfärdigande bild av utvecklingen i det land, den sektor, den världsdel eller vad det nu må vara som man vill mäta?
I dag är de flesta index viktade efter marknadsvärde. Det innebär att varje aktie påverkar indexet i förhållande till dess storlek på börsen. Om Ericssons marknadsvärde är 20 procent av Stockholmsbörsen kommer Stockholmsbörsens index till 20 procent vara helt styrt av Ericssons kursupp- och nedgångar.
I detta ligger ett problem eftersom indexen blir oerhört känsliga för trender på börsen. Ju mer haussat ett företag blir på börsen, desto större ”makt” har det över index. Det gör att bubblor blåses upp i ett index som endast avspeglar marknadsvärde.
Men det finns andra sätt att bestämma storlek på bolag än just marknadsvärde. Många börjar nu titta på det som kallas fundamentalindexering. Här är det fundamentala värden i stället för marknadsvärde som avgör hur tungt ett företag ska påverka index. För ungefär ett år sedan lanserade indexföretaget FTSE en serie fundamentalindex som baseras på företags egna kapital, omsättning, aktieutdelningar och kassaflöden.
Index används inte bara som måttstock – det går också att investera i exempelvis indexfonder, och -obligationer. Både för direkta investeringar i index, och för de som anpassar sina andra investeringar efter index har fundamentalviktning visat sig ge bättre avkastning på lång sikt, till något lägre risk. Dessutom är volatiliteten, det vill säga svängningarna, mindre.
På kort sikt går det inte alltid lika bra – i stora börsuppgångar tenderar fundamentalindex att släpa efter. Detta är inte så förvånande eftersom de företag som boomar inte ökar sitt inflytande över index, vilket är fallet i ett vanligt index.
Hur gör man då för att använda sig av fundamentalindex? Det är kanske inte alltför många småsparare som stirrar sig blinda på index i sina privata investeringar. På fondsidan finns i dag en fond vid namn XACT FTSE RAFI Fundamental Euro som följer ett fundamentalviktat index.
Att de fundamentala värdena är avgörande vid investeringsval är förstås ingen nyhet för oss som följer Unga Aktiesparares fem gyllene regler, men på marknaden i stort kommer fundamentalindexering som en nyhet. I dag har svenska andra och tredje AP-fonderna förstått värdet av fundamentalindex och med de nämnda fördelarna som motiv valt att investera delar av sina fonder enligt en fundamentalviktad modell. Kanske är en liten fundamentalindexerad revolution på gång.