Livet, makten och konsten att våga vara sig själv
Svenskt näringsliv är mansdominerat. Affärslivet i Sverige har lyckats dåligt med att ta till vara den dynamiska kraft som finns i mångfald och kvinnligt deltagande på hög nivå. Ebba Lindsö fick bittert erfara hur det är att som framgångsrik kvinna försöka genomföra förändringsprojekt i motlut. Att hon visste vad hon ville och inte var rädd för att säga det gjorde inte saken lättare.
Svenskt Näringsliv blev för mycket. Den taktik som hade gått utmärkt när hon var VD för TT fungerade inte alls i Svenskt Näringsliv. Ebba Lindsö fick fiender redan innan hon hade börjat sitt uppdrag. Det faktum att hon var negativ till euron i valtider gav en dålig start och låg trovärdighet hos delar i organisationen och hos medierna – inte minst när hon ändrade ståndpunkt efter att ha tillträtt som VD för Svenskt Näringsliv.
Förändringsarbetet satte i gång i högt tempo men mötte motstånd och kunde inte förankras på ett sätt som gav VD och organisation energi och arbetsro. Ebba Lindsö menar att hon möttes av interna skuggformationer som ville ha bort henne, att missnöjda PR-byråer sände illvilliga signaler till omvärlden, att ledande aktörer i organisationen inte ställde upp på henne, att det hade varit lättare om hon varit man och att medierna misstolkade det mesta. Ofta handlar det om att det är någon annans fel.
Men här och var i boken glimtar en öppenhjärtig självanalys. Kanske var hon fel kvinna på fel plats, det gick kanske för fort, hon lyssnade dåligt, hon kunde ha haft större tålamod …
Särskilt tänker Ebba Lindsö i efterhand på att hon borde ha samarbetat närmare med dem hon redan hade med sig. Hon lade alldeles för mycket energi på att bli uppskattad hos sina fiender. Det är lätt att vara efterklok, men hennes initiala motstånd mot euron gjorde uppdraget omöjligt, och det verkar inte som om hennes strategi var den rätta för att övervinna de starka strukturer som gällde inom organisationen.
Ebba Lindsös berättelse visar att det är viktigt att man gör det man tror på så att man kan vara sig själv och möta sina egna drivkrafter. Numera arbetar hon som hållbarhetskonsult och pendlar mellan Sverige och Egypten, där hon hittar ny energi och får distans till allt som hänt de senaste åren. Det som förståeligt nog är svårt att släppa är mediestormen kring AMF, där hon satt i styrelsen. Här får vi lära känna manlig vänskapskorruption när den är som värst och se hur massmedierna särbehandlar kvinnor på ett obehagligt sätt. Detta fråntar inte samtliga styrelsemedlemmars ansvar, men boken klargör på ett personligt uttrycksfullt sätt att genomlysning och tydliga beslutsvägar är ett måste när det gäller bonus och pensioner.
Sanningen om Ikea
Titeln lovar mycket – kanske mer än författaren kan leverera. Johan Stenebo har jobbat inom Ikea i 20 år i olika chefspositioner, som informationschef och även som ung assistent till företagets grundare. Det ger en alldeles särskild känsla av närvaro och inblick i hur Ikea bygger sin framgång genom en väloljad maskin, en genial Ingvar Kamprad och en stark företagskultur. Den närgångna granskningen av affärsmodell och sätt att tjäna ”svenska pengar” har stora förtjänster. Om boken är vederhäftig i alla delar är svårt att säga. Intressant läsning är det hur som helst, även om boken också innehåller väl mycket av personliga åsikter och skvaller.
När Johan Stenebo blickar tillbaka på sin karriär i Ikea ser han många positiva inslag. Men i Sanningen om Ikea gör författaren också en bister genomlysning av Ingvar Kamprads och företagets mindre goda sidor, maktkamper och negativa personbedömningar – inte minst av den nya generationen Kamprad som ska ta över efter Ingvar, vare sig han vill det eller inte. Det framgår tyvärr inte varför Johan Stenebo slutade hos Ikea, men han är skeptisk till den nya generationen av ledare och ägare och deras möjligheter att bygga vidare på framgångssagan. Det är klart att denna andra bok på svenska om företaget Ikea har andra utgångspunkter än Bertil Torekulls Historien om Ikea, som Johan Stenebo menar kommit till på uppdrag av Ikea.
Historien om Ikea
Bertil Torekulls bok Historien om Ikea kom ut första gången 1998, har sålt i omkring 100 000 exemplar i Sverige och kan läsas på 18 språk. Nu finns en uppdaterad version att läsa i pocketupplaga. Bertil Torekull är pionjär inom svensk affärsjournalistik och grundade Dagens Industri 1976. Han har också varit chefredaktör för Svenska Dagbladet och Veckans Affärer.
Ingen annan har kommit närmare företagsbyggaren, legenden och människan. Författaren, god vän med Ingvar Kamprad, gör ingen kritisk granskning av Ikea. Men boken är en innehållsrik, vederhäftig och levande skildring av bolaget. Ikea har 150 000 anställda över hela världen, besöks av en halv miljard människor i 275 varuhus i ett 30-tal länder, ger ut en katalog i nära 200 miljoner exemplar och blir allt starkare som varumärke. Historien om Ikea ger en särskilt god inblick i hur bolaget har utvecklats genom åren. Boken speglar också människan och företagaren Ingvar Kamprad på ett nära och levande sätt.
Googlekoden
Efter att ha läst Andrea Ekströms bok Google-koden måste jag säga att fler dagstidningsjournalister borde skriva böcker om företag. Ekonomijournalister har ett annat perspektiv än skribenter som gärna skriver om livsåskådning, samtida svensk litteratur och Melodifestivalen. Andreas Ekström (född 1975) arbetar till vardags på Sydsvenska Dagbladet i Malmö-Lund. Han är en flitig användare av Googles tjänster, vilket är en av förutsättningarna för att man ska kunna sätta sig in i företagets verksamhet. Författaren ger en god inblick i hur Googles affär fungerar, hur företagskulturen ser ut, vilken roll grundarna spelar, förklarar tekniken på ett enkelt sätt och pekar på Googles ambitioner att bli synonymt med Internet.
Läsningen av Googlekoden ger en bitterljuv eftersmak. Ekström pendlar på ett lysande sätt mellan ont och gott i Googles värld. Google är ett extremt lönsamt företag. Det går att göra pengar på Internet – stora pengar. Google eftersträvar monopol. Företaget är teknikdrivet och vill samla och organisera all världens information – och göra den sökbar. För det är sökmotorn som är navet och sökordsannonsering som ger Google mest intäkter. Google vill att annonsören ska nå nischmarknader, inte massmarknader, vilket går i linje med Internetanvändarnas behov och efterfrågan. Googles affärsverksamhet drivs av teknik, och allt ska vara automatiserat. Hos Google är de kreativa ingenjörerna kungar – inte ekonomerna.
Google vill etablera relationer, dock inga personliga relationer som bara kostar pengar, med så många användare som möjligt så fort som möjligt. Kanske de kan bli kunder i framtiden. Google skannar just nu miljontals böcker för att göra dem tillgängliga för alla, gratis och sökbara. Det är ett innovativt sätt att nå den äldre generationen Internetanvändare, som också ligger i linje med Googles strategi att samla och organisera information och göra den sökbar. Företaget går på tvärs med hur mediebranschen brukar göra utan skapar i stället och går sin egen väg. Google dansar dock på en slak lina, både när det gäller integritetsfrågor och konkurrenslagstiftning.
Historien om Google är så levande att större problem kan solka varumärket. Men vad göra om man är missnöjd med Google eller vill ha större frihet att välja? I Sverige använder 90 procent Googles sökmotor av dem som söker information på Internet. Det är ett hisnande tal som ger kalla kårar längs ryggraden. Framtiden är här …
History Marketing
”Story Telling” har blivit ett begrepp inom nutida marknadsföringsstrategier. Google, Apple och Microsoft är bara några av de företag som är bra på att berätta levande historier om sina företag. Nu uppmanar Centrum för Näringslivshistoria till att använda History Marketing. Boken avser att hjälpa företag och organisationer att använda deras historia i kommunikationen. Den är en vidareutveckling av Alexander Schugs bok från 2003. Han är författare och historiker bosatt i Berlin.
För de flesta företag är dess historia en användbar källa att ösa ur, men det hänger verkligen på vilken historia man har berätta. Företagshistoria, hur spännande den är, räcker inte för att kommunicera ett levande budskap i en allt mer invecklad verklighet. Historien är bara en av många källor. Boken ger en bra bild av vad man behöver tänka på för att hantera sin företagshistoria på ett aktivt sätt. Här presenteras några intressanta exempel på företagshistorier som kan göra skillnad: Arla, Ericsson, ICA och Handelsbanken.
Anders Ström, skribent och förlagskonsult.