I ett antal uppmärksammade och hett omdiskuterade fall i Sverige har avgående VD:ar och styrelseordföranden fått pensionspaket på miljardbelopp och bolagsledningar har föreslagit och lyckats få igenom obegränsade bonusprogram till sig själva. Bonusen har betalts ut oavsett om bolaget har genererat vinst till sina aktieägare eller inte. Som en följd av dessa skandaler har förtroendet för näringslivet i allmänhet och aktiemarknaden i synnerhet fått sig en allvarlig törn. Börsbolag har beskyllts för att vara ”ägarlösa” där stora, institutionella aktieägare, i alltför hög grad har det visat sig, förlitat sig på sina valda styrelseföreträdare. Men även internationella skandaler där bolagsledningar begått rena bedrägerier och uppgivit falska siffror för att hålla börskursen uppe och få hög personlig bonus, har bidragit till en ökad skepticism mot aktiemarknaden.
Därför tillsatte regeringen hösten 2002 den så kallade Förtroendekommissionen vilken fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Ett stort antal länder i Europa har antagit så kallade koder för bolagsstyrning. I Norden har koder givits ut i Danmark, Finland och Norge. Förtroendekommissionen tog därför initiativ till att, i samarbete med ett antal organisationer i näringslivet såsom Stockholmsbörsen, Aktiespararna och Svenskt Näringsliv, utarbeta en svensk kod för Corporate Governance. Den så kallade Kodgruppen presenterade i april 2004 ett förslag till svensk kod för bolagsstyrning.
Målgrupp
Koden är primärt skriven för svenska aktiebolag noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Tanken är att koden bland annat ska bli en bilaga till det noteringsavtal som alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen ingått och som därmed är bindande för dessa bolag. Koden ska även kunna tillämpas av andra kategorier av bolag såsom medelstora och större privatägda bolag och inte minst många statliga och kommunala bolag. Då det är staten som har initierat hela arbetet skulle det vara konstigt om staten valde att inte tillämpa koden, särskilt med tanke på att staten är en av de största aktieägarna i Sverige. Ett bolag som inte är noterat kan dock frivilligt avgöra om det ska tillämpa koden eller inte. Tanken är alltså att koden ska vara en form av självreglering som ska spegla de mer ”moraliska” uppfattningar som finns hos aktieägare, företagare, företag organisationer med flera som verkar i näringslivet.
Ett bolag som följer koden kan ändå välja att avvika från enskilda regler i koden. I så fall ska bolaget motivera avvikelserna enligt principen ”följ eller förklara”. För börsbolagen får sedan marknaden avgöra om motiven för en avvikelse är godtagbara eller inte. Om redovisade skäl inte anses som välgrundande och rimliga riskerar bolaget att drabbas av negativ publicitet i massmedia och förtroendeförlust på kapitalmarknaden. Det i sin tur leder kanske till att folk undviker att köpa aktier i det bolaget. För mindre aktiemarknadsbolag kan vissa av kodens regler framstå som orimligt kostnadskrävande. Dessa bolag kan då välja att redogöra för de avvikelser som bolagen anser nödvändiga att göra.
Kodens innehåll och form
Koden innehåller huvudsakligen regler för bolagsstämman, styrelsen, bolagsledningen och revisorerna samt hur samspelet dem emellan ska fungera. Vidare ges riktlinjer för bolagets rapportering till ägare och kapitalmarknad. I stor utsträckning går bestämmelserna ut på att stärka ägarinflytandet i bolaget dels genom att stärka bolagsstämmans ställning i förhållande till övriga bolagsorgan men också genom att ge bolagsstämman ytterligare rättigheter och skyldigheter. Tanken är att vissa beslut inte ska kunna delegeras av bolagsstämman till bolagsledningen och på så sätt ska bolagen få mer aktiva ägare. Vissa regler i koden är exakt definierade handlingsregler, andra har mer karaktär av riktlinjer och goda intentioner.
Regler om bolagsstämman
För att förbättra möjligheterna för aktieägarna att på ett informerat sätt delta i bolagsstämmas beslutsfattande innehåller koden föreskrifter om kallelse till och genomförande av bolagsstämma. Senast sex månader före ordinarie bolagsstämma ska bolaget offentliggöra när och på vilken ort som stämman kommer att hållas. Vidare föreskriver koden att bolagen ska ge aktieägarna möjlighet att med hjälp av modern kommunikationsteknik följa eller delta på bolagsstämman från annan ort. Sannolikt kommer möjligheterna att medverka på bolagsstämma genom Internetuppkoppling att öka och därigenom kommer fler aktieägare kunna närvara och utöva sitt ägarinflytande.
Enligt aktiebolagslagen finns inte någon uttrycklig närvaroplikt för styrelsen på bolagsstämman. Koden skärper dock kravet och föreskriver att såvitt möjligt ska hela styrelsen närvara på ordinarie bolagsstämma och i vart fall en beslutsför styrelse på extra bolagsstämma. Vidare ska verkställande direktören och minst en av bolagets revisorer närvara. För att underlätta för aktieägare att ställa frågor och fatta beslut på bolagsstämma föreskriver koden att bolagsstämman ordförande ska se till att aktieägarna på ett tillfredsställande sätt ges möjlighet att ställa frågor, kommentera och föreslå ändringar i och tillägg till framlagda förslag innan stämman fattar beslut. Protokoll från bolagsstämman ska enligt koden sändas kostnadsfritt till aktieägare som begär det.
Valberedning
Koden föreskriver att förfarandet för nominering och val av styrelseledamöter ska handhas av aktieägarna och ge alla aktieägare möjlighet att lämna förslag till ledamöter. Varje bolag ska därför ha en valberedning. Valberedningen kan utses genom val på bolagsstämma eller så kan stämman besluta om efter vilka kriterier valberedningen ska utses. Valberednings huvudsakliga uppgifter är att lämna förslag till val av ordförande och övriga styrelseledamöter samt revisorer och principer för deras arvode. Valberedningen förslag ska presenteras i kallelsen till bolagsstämman. Valberedningen ska också utvärdera styrelsens arbete och inför val av revisor utvärdera revisorsinsatsen.
Kodens regler om styrelsen
Koden innehåller en rad bestämmelser om styrelsens storlek och sammansättning. Styrelsen ska ha en ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens och erfarenhet. Styrelsen får dock inte vara så stor att effektiva arbetsformer inte kan tillämpas. Styrelsen ska därför ha högst nio stämmovalda ledamöter. Styrelsesuppleanter till de stämmovalda ledamöterna ska inte utses. Styrelsen ordförande ska väljas av bolagsstämman. Från bolagsledningen får endast verkställande direktören vara ledamot av styrelsen.
Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna i styrelsen ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. De får alltså inte ha en sådan relation till bolaget eller bolagsledningen att ledamotens oberoende kan ifrågasättas. Dessutom ska två av dessa ledamöter också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Härmed menas ägare som direkt eller indirekt kontrollerar mer än tio procent av aktierna eller rösterna i bolaget.
Slutligen innehåller förslaget till kod för bolagsstyrning regler innebärande att om en styrelseledamot ingått i styrelsen i åtta år eller mer så ska valberedningen särskilt motivera förslaget till omval. Det gäller också förslag till val eller omval av styrelseledamot som har fyllt 70 år. Dessa bestämmelser har väckt stor uppmärksamhet i massmedia och vi får se om de finns kvar i det slutgiltiga förslaget till kod.
Kodens regler om bolagsledningen
Enligt koden får VD inte ha fler än två uppdrag som ledamot i styrelser för andra aktiemarkandsbolag. VD:n får inte heller vara styrelseordförande i andra aktiemarknadsbolag. Ett av styrelsen inrättat ersättningsutskott ska till styrelsen lämna förslag om ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga bolagsledningen. Förslaget ska innehålla information om och motivera de huvudsakliga villkoren för ersättning, förmåner, pension, avgångsvederlag med mera. Styrelsen ska i sin tur lägga fram förslaget till bolagsstämman för godkännande av aktieägarna. Styrelsens ordförande ska på stämman motivera föreslagna program samt redovisa beräknade kostnader för bolaget och utspädningseffekter för aktieägarna.
Kodens regler om finansiell rapportering och revisorer
För att förtydliga vem som har ansvaret för den finansiella rapporteringen innehåller koden bestämmelser om att styrelsen och verkställande direktören i årsredovisningen ska lämna en försäkran med innebörd att årsredovisningen, såvitt de känner till, är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Vidare ska styrelsen uppställa krav på finansdirektören genom att årligen kräva en skriftlig försäkran med innebörd att bolagets finansiella rapporter i alla väsentliga avseenden uppfyller kraven i gällande regelverk. För att säkerställa kvalitén i bolagens interna kontroll föreskriver koden att bolag som inte har någon internrevision, varje år ska utvärdera behovet av en sådan.
Koden innehåller också bestämmelser om revision även om kapitlet om revisorer är kort. Ett exempel värt att nämna är i alla fall att bolagets halvårs- eller niomånadersrapport ska granskas av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapport
De bolag som tillämpar koden ska till årsredovisningen foga en särskild rapport om bolagsstyrningsfrågor. I den ska bolagen, i enlighet med principen ”följ eller förklara”, ange att koden tillämpats och vilka regler i koden som bolaget valt att avvika ifrån. Vidare ska skälen för avvikelserna tydligt redovisas. Bolagen ska också på sin hemsida ha en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor.
Reaktioner på koden
När förslaget till kod presenterades skickades det ut på remiss till och med den 30 september 2004 och kritiken lät inte vänta på sig. Även om så gott som samtliga remissinstanser har varit positiva till införandet av en kod för bolagsstyrning har åsikterna om kodens innehåll skiljt sig betänkligt från Kodgruppens förslag.
I yttranden över koden och i massmedia har det särskilt riktats kritik mot att koden är alltför detaljreglerad och krävande för de små börsbolagen. Förslaget om att val av styrelseledamöter över 70 år eller omval av styrelseledamöter som suttit i styrelsen i åtta år särskilt ska motiveras, kommer sannolikt inte att finnas med i det slutgiltiga förslaget till kod. Andra reaktioner på koden har varit att regelverket är så invecklat att det skulle hämma bolag att söka sig till börsen. Stockholmsbörsen har uttalat att om koden ska bli en bilaga till noteringsavtalet så kräver det bred förankring bland börsbolagen.
Nu ska Kodgruppen försöka sammanställa remissvaren och ge ut ett slutgiltigt förslag till kod. Det slutgiltiga förslaget beräknas komma den 17 december 2004.Ordföranden i Kodgruppen, Erik Åsbrink, har uppgett att det kommer bli betydande förändringar i det slutgiltiga förslaget till kod. Förslag som innebär alltför sträng detaljreglering eller bara tar upp självklarheter kommer enligt Åsbrink att utmönstras.
Det återstår således att se hur den slutliga versionen av en svensk kod för bolagsstyrning blir och kanske framför allt hur den kommer att följas och om den kommer att leda till att framtida skandaler undviks.
Juridikskolans tre delar:
1. Aktieägarnas rättigheter
2. Regelverket för börsbolag
3. Bolagsstyrning
Text: Karim Sahibzada och Karin Pehrsson, AJB Bergh Advokatbyrå AB