Omvända företagsförvärv har i Sverige blivit synonymt med ”köksvägen till börsen”. Detta innebär att ett litet bolag köper ett större eller att ett svagt bolag köper ett starkt. Det köpta bolaget tar sedan ledningen och övertar köparens börsplats, oftast på marknadsplatserna Aktietorget, First North och NGM.
Metoden har inte det bästa rykte, eftersom den också ofta används för att ta en genväg till aktiespararnas plånböcker. Illaluktande aktiefärs packas om och märks med ett nytt bäst-före-datum, och de evigt optimistiska småspararna köper och stoppar ännu en rutten surdeg i sina portföljer.
Man kan dela in de omvända förvärven i fyra grupper:
1. Två svaga bolag går ihop.
2. För kort tid att bedöma resultatet.
3. Bolag B sysslar med fastigheter. B är lönsamt och kan tillgodogöra sig A:s förluster. 1+1 blir 3.
4. Aktiespridning. Bolag B köps via ett dotterbolag till A, och B:s aktier delas ut till A:s aktieägare. Senare introduceras bolag B, men inte ”köksvägen”.
Tabellen på nästa sida omfattar bolag ur grupperna 1 och 2 (grupperna 3 och 4 följer senare). Tabellen kan inte göra anspråk på att vara komplett trots ansträngningar. Den omfattar 39 omvända förvärv med summa 34 kvarvarande bolag B (CISL-gruppen, Shelton Petroleum och Skycom/Bredband 2 har flera omvända förvärv bakom sig).
Det som räknas är utvecklingen för bolag B efter noteringen. Om man hade satsat 10 000 kronor i alla 34 B-bolagen, eller totalt 340 000 kronor, fanns bara 40 procent, eller 136 127 kronor, kvar av pengarna i oktober/november 2010 (se tabellen nedan).
I två fall, Redland Farming och Trollhättan Mineral, inställdes förvärven i sista minuten. Fermentas förvärv av Larmag och efterföljande turer är alltför komplicerade för att kunna beräknas. I något enstaka fall, Formpipe, har bolag A utvecklats bra. Det är en klen tröst.
De bolag som tar den vanliga vägen till marknadsplatserna brukar ha bara runt hälften kvar av värdet efter några år (se Aktiespararen nummer 5/6-2010).
De omvända förvärven går alltså ännu sämre. 40 procent kvar i genomsnitt ger dåliga odds och rankar denna småbolagsinvestering jämsides med stryktips men sämre än trav. Korrekt värde blir närmare 39 procent om man korrigerar för ökningen av börsindex (OMXS 30-index) från 1 050 till 1 080 mellan mättillfällena.
För ett 20-tal år sedan brukade jag med stort intresse följa Sveriges Radio P 1:s programserie Det gäller livet. Där utvecklade nytänkare sina idéer. Ena veckan beskrev sångaren och kompositören Thomas Di Leva livet på andra planeter och möten med dessa varelser. Nästa vecka berättade Patrik Engellau om planerna på att skapa en mötesplats för entreprenörer och investerare där innovationer och affärsidéer kunde frodas. Engellau byggde upp Aktietorget, och efter cirka 15 år kan man göra bokslut över Aktietorget och konkurrenterna First North och NGM.
Resultatet är att Engellau och hans kollegor har misslyckats. Det hade varit mycket roligare och lönsammare att satsa på Di Leva. Han tjänar bra med pengar, bland annat på sin ekologiska rymdpasta, men det kan man tyvärr inte säga om bolagen på Aktietorget. Där mötte vi i stället före detta entreprenörer som tagit på sig investerarkostymen och ville bygga upp en privat förmögenhet. För att bli ekonomiskt oberoende har de överdrivit framtidsutsikterna och drivit upp priserna på företagen till det dubbla vid aktieintroduktionen. I köksvägsfallet lyckades de ockra till sig 2,5 gånger pengarna.
Vi har förlorat 50–60 procent av våra sparpengar och är rejält missnöjda. För entreprenören och företagaren Patrik Engellau, däremot, har floden av nya underpresterande bolag – som trofast betalar sina månadsavgifter – blivit en mycket god affär.
En genomgång av de misslyckade affärsidéerna och motgångarna i grupperna 1 och 2 följer i en kommande artikel, och serien avslutas med grupperna 3 och 4.
Möt Alexander Richards, Hans Pandeya, Henri Bergstrand, Leif Danielsson, Jesper Stevrin, Leif Ek, Ulf Löwenhav, Rolf Tedestedt med flera. Dessa ”entreprenörer” brukar inte synas i de glättade -affärsmagasinen eller i de seriösa affärsnätverken.
(Fortsättning följer i Aktiespararen 2011/3)
Klicka på tabellen för att förstora den.
Läs hela Aktiespararen (2011/2) här!