När oron sprider sig på börsen letar många efter alternativ bortom aktier, men detta behöver inte innebära ett tvärkast till guld. Investeringen kan fortfarande omfatta börsbolagen men med fokus på deras finansiering, där du får en relativt hög och stabil avkastning för utlånat kapital.
I våras lanserade Nordea så kallade räntebevis, en typ av företagsobligation ompaketerade och utgivna av banken med notering på Stockholmsbörsen. Där blir de, till skillnad från de flesta företagsobligationer, tillgängliga för småsparare.
Räntebevisen säljs i poster om 10 000 kronor med en löptid på fem år. Som tack, för att investerare tar på sig en risk för att inte få tillbaka det investerade beloppet om antingen företaget eller utgivaren Nordea skulle gå i konkurs, ges en ränta, som betalas ut kvartalsvis. Ju mer riskfyllt papperet är (enligt analyshusen Standard & Poor’s och Moody’s), desto högre är räntan. Vid betalningsinställelser gäller inte insättningsgarantin. Men vid en eventuell konkurs har räntebevisen samma prioritet som företagsobligationer.
Räntebevisen säljs även via Avanza, vars kunder slipper Nordeas kurtage på 99 kronor (eller 59 kronor om du är premiumkund), eftersom Nordea betalar Avanza för tillhandahållande och marknadsföring. En årlig administrationsavgift om 0,6 procent per år av det nominella beloppet tas ut av Nordea, oavsett var räntebeviset köps. Precis som med fonder är avgiften redan dragen när avkastningen/räntan presenteras. Nordea är, oavsett vem du handlar hos, utgivare, det vill säga om exempelvis Avanza skulle gå i konkurs påverkar det inte investeringen. Detsamma gäller om du köper räntebevisen hos Nordnet. Där är kurtaget dock högre: minst 198 kronor, eller 0,14 procent om du handlar för mer än 141 000 kronor.
Jämför gärna belåningsgraden hos de olika aktörerna eftersom den varierar. Med belåning menas att du med dina räntebevis som säkerhet kan låna pengar till köp av ytterligare bevis, främst med syfte att uppnå en hävstångseffekt på investerat kapital. Räntebevisen i Stena kan du till exempel belåna med 30 procent hos Nordnet och med 50 procent hos Avanza. Hos Nordea är möjlig belåningsgrad 80 procent på samtliga räntebevis.
På den fasta räntan adderas 90 dagars Stibor, som i dag ligger på 2,142 procent. (Stibor är den referensränta bankerna betalar för att låna pengar av varandra.) Detta gör att räntan på räntebevisen till stor del följer marknadsräntan. Högst kupongränta ger i dag Stena, på 5,45 procent plus Stibor av det nominella beloppet (alltid 10 000 kronor) efter att avgiften är dragen.
Kurserna anges inte i kronor utan i procent av det nominella beloppet. Eftersom kursen på Nokias räntebevis har fallit till 87 procent av nominellt värde får en köpare en årlig ränta på 5,35 procent ”till rabatt”, nämligen en årsavkastning på 7,9 procent. Motsatsen gäller för exempelvis Carlsberg och Volkswagen, som nu handlas något högre än nominellt värde.
Detta betyder att det utöver den dubbla kreditrisken, dels i Nordea, dels i underliggande bolag, även finns en marknadsrisk. Om du vill sälja räntebeviset före löptidens slut finns en risk, precis som med aktier och obligationer, för att kursen har fallit om det allmänna ränte-läget stigit.
Likviditetsrisken, att det kan vara svårt att sälja räntebevisen innan de löper ut 2017, är närmast obefintlig, enligt Anders Nicander, ansvarig för Nordeas försäljning av räntebevis.
– I dag har Nordea 2,5 miljarder kronor i utestående volym. Om det inte skulle finnas en fysisk köpare köper Nordea tillbaka beviset i egenskap av likviditetsgarant, säger han.
En likviditetsgarant ser till att det alltid finns en köp- och en säljsida, så att investerare inte ska fastna i sina positioner. Det är dock inte gratis. Likviditetsgaranten tjänar på den så kallade spreaden genom att sätta en högre säljkurs än köpkurs, vilket är normalt i värdepappershandel. För långsiktiga köpare, som köper bara för nominellt värde, har skillnaden mellan köp- och säljkurs ingen betydelse. Runt 80 procent av handeln med räntebevis går genom Nordea.
En annan sak att ha i åtanke är att köparen måste betala upplupen ränta om räntebeviset köps mellan två ränteutbetalningar, det vill säga den ränta som ägaren av räntebeviset tjänat ihop sedan senaste utbetalningen men ännu inte fått. Den upplupna räntan läggs till köpkursen och syns på avräkningsnotan.
Räntebevisen kan handlas i både investeringssparkonto, ISK, och kapitalförsäkring, KF. Då betalar du en årlig avkastningsskatt i stället för reavinstskatt, vilket är ett förmånligt alternativ eftersom avkastningsskatten i år är bara 0,495 procent.
Exempel 1: Köp Stenas räntebevis i ISK/KF: Du får en årlig ränta på runt 7,1 procent efter skatt (ränta 5,45 + Stibor 2,142) – 0,495 i skatt = 7,097 procent.
Exempel 2: Köp Stenas räntebevis i en vanlig depå: Du får då en årlig ränta på runt 5,3 procent efter skatt (ränta 5,45 + Stibor 2,142) – skatt på 7,592 x 0,3 = 5,3144 procent.
I nominella tal innebär 7 procents ränta efter skatt på 10 000 investerade kronor 175 kronor per kvartal. Direktavkastningen kan dock variera med den rörliga 90-dagars referensräntan.
Dessutom planerar Nordea redan i år att ge ut ytterligare räntebevis. När du läser den här artikeln har redan två nya lanserats: ett av världens största stålföretag, Luxemburgbaserade Arcelor Mittal, och den spanska tele-operatören Telefónica.
RÄNTEBEVISEN SKAPADE DEBATT
När räntebevisen lanserades uppstod en debatt om produkten och administrationsavgiften, i vilken motståndarna ansåg att Nordea tar ut en avgift som om banken bär en del av risken, vilket den inte gör. Förespråkarna, å sin sida, menade att det oavsett bransch finns ett vinstintresse hos såväl köpare som säljare.
