Lösning på energibehovet – men pris och bidragsberoende ger hög risk

I Sverige och övriga Norden har solkraften hittills mest lyst med sin frånvaro, till viss del beroende på att solen inte lyser lika intensivt här som i andra delar av Europa. Stora europeiska nationer inom solenergi är Tyskland, Italien och Spanien.

– I till exempel Tyskland finns helt andra bidragsformer än i Sverige. Ett hushåll som använder solkraft släpper ut den producerade elektriciteten på ett nät och får cirka 4,60 kronor betalt per kilowatttimme, berättar Kristoffer Lind.

Samtidigt finns det andra stora soliga delar av jordens yta, och där finns framtida tillväxtmöjligheter. Det som håller tillbaka solenergin som elproducerande källa är att priset fortfarande inte är konkurrensmässigt i jämförelse med traditionell elproduktion. Solcellsel i Europa är 15–20 gånger dyrare än traditionellt producerad el. Solcells-el kostar i dag motsvarande runt 4 kronor per kilowattimme i Spanien, och i det mer solfattiga Sverige är priset det dubbla.

– I Spanien är du garanterad motsvarande runt 4,50 kronor per kilowattimme i 25 år när du säljer solelen ut på nätet. Då förstår man att det är en god affär att investera i solkraft redan nu, och det blir än mer attraktivt framöver, eftersom solkraft med tiden blir billigare. Italien spås redan 2010 nå ett läge där solkraft är lika billig som el från elnätet utan bidrag, vilket beror på stark sol, höga energipriser och kostnadsminskningar de närmaste åren, säger Kristoffer Lind vidare.

Han är övertygad om att solenergin på sikt kommer att närma sig priset för den traditionellt producerade energin:

– Priset på vanlig energi kommer att öka, och samtidigt kommer priset på solenergi att minska när tillgången på råvaran kisel ökar. Det är en råvara som det finns gott om i världen, och med ett större intresse för solenergin ökar även antalet kiselgruvor. Då sjunker priset på råvaran, och kunderna kommer inte längre att vara beroende av offentliga bidrag för att ha råd med solenergi.