Direkt till innehållet ?

Medvind för vindkraften

Börskurserna stiger kraftigt i vindkraftsföretagen, som förväntas bidra till en hållbar miljöutveckling i världen. Men är vindkraften värd att satsa på?

Just nu byggs vindkraften ut rejält i Sverige, men det finns mycket att ta igen. I dag står den för under en procent av elproduktionen. Foto: Hans Blomberg

Vindkraften är en bransch som får mycket uppmärksamhet när klimatfrågorna blir allt hetare. Elprisrushen och det stigande oljepriset innebär ett rejält uppsving för alternativa energikällor som vindkraft och samtidigt som allt fler tillstånd ges till byggandet av nya vindkraftverk jublar börshajarna över stigande börskurser.

I dag finns ett antal bolag i landet som är specialiserade på vindkraft och tjänar sina pengar när det blåser som bäst, men vindkraft är egentligen inget nytt. Vindkraftens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och har främst använts för att driva vattenpumpar och väderkvarnar. I mitten av 1900-talet började man så använda kraftverken till att generera el. Detta sker genom att vindkraftverket fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el.

Förnyelsebart

Vinden är en förnyelsebar energikälla som skapas av de skillnader i temperatur och tryck som uppstår av solens energiinstrålning. Energin som produceras av vindkraftverken ger inga utsläpp och kräver inte heller några transporter, vilket gör att energikällan anses viktig både i dag och inför framtiden.

Vid början av 2007 fanns 784 vindkraftverk registrerade i drift i Sverige. Potentialen för ny vindkraft är störst i havet och längs blåsiga kustområden. I Sverige är därför Skåne idealiskt ur vindkraftsynpunkt och flertalet vindkraftverk är placerade just där. Nyligen presenterades också förslag om vindkraft i Roslagen och Ålands hav, men om något projekt blir av återstår att se eftersom planer likt dessa ofta blir överklagade av boende runt omkring kraftverken.

De nordiska vindkraftbolagen har gått bra på senare tid. Alltför bra menar vissa, men andra menar att de höga värderingarna i många fall är befogade. Foto: Hans Blomberg

De svenska vindkraftverken producerade knappt en terawattimme el under 2006, enligt Statistiska centralbyrån. Det var mer än dubbelt så mycket som fem år tidigare. Elproduktionen från vindkraften kan jämföras med elbehovet för ungefär 45 000 småhus uppvärmda med el, men är trots allt en droppe i havet; svensk elförbrukning låg år 2005 på cirka 147 terawattimmar. Vindkraften står alltså i dag för mindre än en procent av Sveriges årliga elförbrukning.

En av de största nordiska aktörerna på vindkraftmarknaden är Vattenfall. Bolaget har arbetat med utveckling av vindkraft i närmare 30 år och har i dag vindkraftverk i Sverige, Finland, Danmark, Polen och England. Ett av deras projekt, Lillegrund i Öresund som byggs för fullt just nu, kommer att bli Sveriges största vindkraftspark med investeringar på 1,8 miljarder kronor. 48 vindkraftverk är planerade sju kilometer utanför den skånska kusten. Lillgrund är således den största satsningen på vindkraft i Sverige och en av de största i världen. Den planerade vindkraftparken sätter Sverige och Skåne på kartan som föregångare när det gäller havsbaserad vindkraft, och enligt Vattenfall kommer satsningen förhoppningsvis att öka produktionen av vindkraft i Sverige med 30-40 procent.

Uppåt på börsen

Så hur går det för vindkraften på börsen? Blackrock Merrill Lynch lanserade för några år sedan fonden New Energy som placerar främst i företag inom förnyelsebara energikällor. De största innehaven är vindkraftverkstillverkarna Clipper Windpower och danska Vestas Wind Systems. Historiskt har fonden svängt mycket, den dök hela 64 procent under 2004 för att sedan stiga 47 procent under 2005 och 11 procent under 2006.

På den nordiska listan finns i dag två renodlade vindkraftbolag, tidigare nämnda Vestas Wind Systems, som är ledande på världsmarknaden för vindkraftsystem, och Greentech Energy Systems, även det ett danskt bolag som sysslar med projektering och uppförande av vindkraftverk.

Ett antal vindkraftverk i Sverige fungerar som ekonomiska föreningar, där intressenten får köpa in sig och garanteras ett lågt elpris. Riskkapitalet har också vaknat till liv och riskkapitalbolaget Proventus köp av företaget O2 Produktion är bara ett exempel på det ökade intresset för vindkraft.

För att hitta svenska aktier får man gå utanför börsen. På Aktietorget återfinns det svenska bolaget Borevind, ett litet investmentbolag som investerar i onoterade företag inom förnyelsebar energi. På den inofficiella listan finns Eolus Vind, ett bolag som genom flera projekt har etablerat vindkraftanläggningar och sålt dem nyckelfärdiga till olika intressenter. På samma lista hittar man också Vindenergi Väst som har uppfört och driver tre vindkraftverk på den svenska västkusten.

De nordiska vindkraftbolagen har överlag gått bra på senare tid. Alltför bra menar vissa. Jan Rosenqvist på Öhman fondkommission förvaltar bolagets miljöfond. Han menar att de höga värderingarna i många fall är befogade.

– Vindkraft är en snabbt växande marknad. I fallet Vestas är den höga värderingen motiverad eftersom det är ett bolag som växer snabbt och levererar vinst.

Andra bolag kan vara mer osäkra kort, särskilt eftersom många är små och relativt oprövade.

Hur går det i framtiden?

– Vindkraften kommer definitivt att komma mer och mer, säger Jan Rosenqvist. Det finns en global enighet om att något måste göras åt energifrågan och vindkraft är ett av de alternativ som har kommit längst.

Det innebär att marknaden för vindkraftverkstillverkning såväl som -projektering och energigenerering kommer att fortsätta växa. Så även bolagens värde på börsen, kan tänkas.