I september intog Christopher Ödmann Riksdagen – igen, och han tjänstgör för Miljöpartiets Per Bolund. Tidigare har han varit ersättare för språkröret Maria Wetterstrand och Mehmet Kaplan, när de i olika omgångar varit tjänstlediga. Stockholmare kan känna igen honom som tidigare gruppledare för Miljöpartiet i stadsfullmäktige, där han satt i tolv år.
Christopher, som blev medlem i Aktiespararna i början av 2008, har positiv erfarenhet av aktieägande. Själv gjorde han ett litet klipp i Gambro, som han 2003 köpte mot bankens råd. Han föredrar aktier framför fonder som investering. Läs mer om Christopher Ödmann via länken längst ned (Aktiespararen, 2008-08-14).
Debatt om aktier i Riksdagen
Frågestunden den 27 november började med att finansminister Anders Borg svarade på en interpellation (2008/09:73) om det minskade aktiesparandet, som Christopher Ödmann ställt till finansmarknadsminister Mats Odell.
Anders Borg höll bland annat med Ödmann om att det är bra för Sverige om aktieägandet sprids bland medborgarna. Borg lyfte även fram att den svenska schablonregeln vid reavinstbeskattning (20 procent av försäljningspriset som ingångsvärde) ofta är fördelaktig vid ett långsiktigt innehav.
Finansminister Anders Borg. Bild: Joakim Serrander.
Anders Borg nämnde också att regeringen i budgetpropositionen för 2009 aviserade en kommande översyn av beskattningen av sparande genom bland annat indirekt ägande av aktier genom kapitalförsäkringar i syfte att åstadkomma en enkel, neutral och effektiv beskattning.
Ödmanns första anförande: Bolagsstämmor, deklarationskrångel och skatter
Christopher Ödmann betonade bland annat att han i den skrivna frågan inriktat sig på aktier och aktieägarna, speciellt de mindre och enskilda aktieägarna. Ödmann sade att det är viktigt att så många som möjligt äger aktier i Sverige, för det är den bästa sparformen – en klar och tydlig sparform.
När det kommer till deklarationen kan det, enligt Ödmann, bli räkneövningar som det ”inte står i mänsklig makt att klara ut”. För varje år som går kan det även bli ett större och större problem för de enskilda aktieägarna, som vid arv och emissioner. För övrigt kan deklarationshjälp kosta en massa pengar.
Christopher Ödmann påpekade även att det finns möjligheter för aktieägarna att gå på bolagsstämmor och ställa viktiga frågor om till exempel arvoden, bonusar, etik, miljö, jämställdhet med mera. Ödmann menade att det ofta är de mindre aktieägarna som tar upp de här frågeställningarna medan de stora institutionerna ofta är ”tysta och inte driver så väldigt mycket opinion”.
Christopher Ödmann sade också att han inte tycker schablonregeln är så lönsam längre, för ju mer tiden lider blir den mindre och mindre lönsam. Ödmann tror att det vore mycket bättre om Sverige hade ett system som gör att spararen kan räkna ut reavinstskatten på ett enkelt sätt eller får någon typ av skattebefrielse totalt sett (exempelvis två basbelopp – i dag drygt 80 000 kronor).
Christopher Ödmann sade sig även vara lite orolig över att regeringen tänker mer på fondsparande på olika sätt. Fondsparande är, enligt Ödmann, något som kanske är speciellt gynnsamt för fondbolagen själva, och han tycker att det är viktigt att regeringen inte glömmer bort det enskilda aktieägandet.
Borgs andra anförande: Storägare, opersonligt ägande och skatter
Anders Borg sade att stora aktieägare på många sätt kanske är de allra viktigaste (ägarna) för samhällsekonomin. Han tänker på det faktum att det finns svenska ägare nära det lokala samhället och som man känner till – det är viktigt för det civila samhället.
Anders Borg sade att det är problematiskt om ägandet är opersonligt och han tror att ”ju fler företag som har riktiga och starka ägare desto bättre är det … ägare som ser till att ledningarna inte drar till sig alltför stora resurser, som ser till att man inte tar större risker än vad som är nödvändigt, som ser till att bolaget är välskött”.
Finansministern betonade att det är väldigt viktigt att det finns ett starkt ägande av svenska företag och att ”vi ska vara bekymrade när vi ser stora svenska företag få utländska ägare som ligger väldigt långt borta från våra lokala förhållanden”.
Ett enskilt aktieägande är, enligt Borg, positivt därför att det ökar människors engagemang i de ekonomiska frågorna, och det kan också vara ett konkurrenstryck på fondspararbolagen.
Anders Borg tycker att det är viktigt att ”vi ur beskattningssynpunkt försöker förhålla oss relativt neutrala till olika former av ägande”. Dessutom ska inte ägande gynnas framför arbete, och olika former av ägande inte missgynnas så att skatterna styr människor att försöka komma undan beskattning. De före detta arvs- och gåvo- samt förmögenhetsskatterna har, enligt Borg, varit förödande för Sverige.
Anders Borg tror också att det är viktigt att Sverige har en helhetsbeskattning som inte missgynnar svenska kontra utländska ägare, och att en gynnsam beskattning ger Sverige ett bra företagsklimat. Enligt Borg har Sverige i dag en radikalt bättre beskattning av ägande än vad vi historiskt haft.
Ödmanns andra anförande: Storägare, fonder och skatter
Christopher Ödmann sade bland annat att det inte är oväsentligt att det finns några stora ägarfamiljer i Sverige, för ofta är det lättare att ställa frågor till storägare än till olika institutioner eller mer ansiktslösa ägare.
Christopher Ödmann tror att om politikerna skulle gynna mindre aktieägande och enskilt aktieägande skulle nog fler köpa aktier i svenska bolag och följa dem på olika sätt. Ödmann sade att det är klart att det ska finnas fonder och att politikerna också ska underlätta för den sparformen. Han är dock bland annat kritisk till att fondsparbolagen har en förmåga att ta väldigt bra betalt.
Ödmann drog även en parallell till att regeringen börjat sänka skatten för dem med låga inkomster, och han tycker att samma tankegång borde vara vägledande när det gäller dem som har ett mindre aktiekapital (skattebefrielse för mindre belopp).
Borgs tredje inlägg: Relationsfritt ägande, risktagande och skatter
Enligt Anders Borg är det inte svårt att se en koppling mellan ansvarstagande och ägande, och problembolag i USA nämndes. Opersonligt ägande är, enligt Borg, inte bra för ansvarstagande, risktagande eller uthållighet. ”Relationsfritt ägande”, som fonder, kan ge alltför kortsiktigt ägande (bland annat kanske bolagen inte sparar tillräckligt inför sämre tider). Anders Borg tycker att det är bra med svenska och långsiktiga ägare samt ägare som lever för och med sina bolag.
Anders Borg tror att synen på sparande är på väg att förändras, för vi har levt i en ekonomi där skuldsättning har gynnats (både skattemässigt och regelmässigt) snarare än ägande. Eget kapital hos företag och individer beskattas hårdare än lånat kapital, vilket hänger samman med ränteavdragen. Detta har, enligt Borg, under en lång tid bidragit till att bygga upp en skuldsättning som inte är sund utan leder till alltför mycket av spekulation och risktagande.
Enligt finansministern är det dock självklart att politikerna alltid måste beakta en trygg finansiering för det gemensamma ansvarstagandet (offentlig sektor), speciellt i sämre tider – skattebaserna måste värnas och staten måste ha goda offentliga finanser. Varje skattesänkning måste därför prövas lika hårt som varje utgiftsökning så att skattesänkningen har största möjliga effekt på sysselsättning och långsiktig produktionsförmåga.
Ödmanns tredje inlägg: Åtgärder efterfrågas, som allemanskonto
Christopher Ödmann sade bland annat att problemet är att de enskilda aktieägarna blir allt färre, och att trenden pekar nedåt. Ödmann tycker att det är angeläget att fundera över på vilket sätt aktieägandet kan underlättas också i framtiden, så att Sverige får en spridning på aktieägandet.
Ödmann nämnde Aktiespararnas investerarkonto (allemanskonto) där samtliga former av marknadsnoterade värdepapper och fonder skulle kunna tas upp. Det skulle inte vara någon beskattning av byten inom kontot utan i stället en årlig avkastningsskatt.
Till sist påpekade Christopher Ödmann att han tog upp frågan utifrån de mindre aktieägarnas perspektiv. Ödmann sade sig också ibland vara lite orolig över att ”moderaterna tittar väldigt mycket på storföretagen och storägarna”, och han hoppas därför att de enskilda och de mindre aktieägarna ska finnas med i skatteöversynen. När det dessutom är kriser i stora bolag är det, enligt Ödmann, de mindre aktieägarna som i större utsträckning än andra går in i emissioner och bidrar med kapital.
Relaterade länkar
”Riksdagens snabbprotokoll, 2008/09:34”
(riksdagen.se, 2008-11-24)
”Ny aktiespararröst intar Riksdagen”
(Aktiespararen, 2008-08-14)
”Allemanskonton intresserar regeringen”
(Aktiespararna, 2008-09-22)
”Medlemmarna intresserade av allemanskonton”
(Aktiespararna, 2008-09-18)
”Fler aktieskatter måste sänkas”
(Aktiespararna, 2008-09-08)