När staten tog över Carnegie

Misskötseln av Carnegie kom först upp till ytan när Finansinspektionen (FI) i september 2007 varnade banken på grund av allvarliga brister i styrningen och kontrollen av bolagets verksamhet. Carnegie dömdes att betala en maximal straffavgift på 50 miljoner kronor. Styrelse och VD byttes ut, och med nytt folk i ledningen skulle det nu bli ordning på torpet.

Men under sommaren 2008 upptäckte FI att bolaget återigen hade misskött sig. I juli fick FI för första gången information om att banken hade en alltför stor exponering mot en enskild kund. Under hösten inledde FI en utredning, som visade att Carnegie vid fyra tillfällen under sommaren och hösten 2008 hade otillåtet stora exponeringar mot denna kund.

Detta leder oss fram till den för Carnegies aktieägare ödesdigra måndagen i november. FI skulle meddela sitt beslut om banken klockan 15. På morgonen beslutade regeringen att bemyndiga Riksgälden att ge ett lån till Carnegie på högst 5 miljarder kronor. FI informerade vid 13-tiden Riksgälden om att ”sannolikheten var stor” för att den skulle dra in bankens tillstånd. Några minuter efter det att beslutet blev känt tog Riksgälden över de aktier som legat som pant för det stödlån Carnegie fått. Detta innebar att Riksgälden nu var ägare till Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen, båda dotterbolag till det börsnoterade företaget D. Carnegie & Co.

Den 11 februari blev det klart att Riksgälden säljer Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen till riskkapitalbolagen Altor och Bure Equity för 2,2 miljarder kronor. Hur värderingen ska ske råder det dock strid om.

Så här skriver Riksgälden i ett pressmeddelande:

”Om värderingen visar att aktiernas värde vid övertagandet översteg lånets storlek ska överskjutande belopp återbetalas till den tidigare ägaren, det börsnoterade bolaget D. Carnegie & Co. Värderingen av aktierna ska ske med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för övertagandet. Vid den tidpunkten var samtliga Carnegies tillstånd för bank- och värdepappersrörelse i Sverige indragna och laglig skyldighet förelåg att avveckla Carnegies rörelse, vilket enligt Finansinspektionens beslut skulle ha skett via likvidation. Värdet ska bestämmas som om bolaget inte hade omfattats av statligt stöd.”

Carnegie var dock utan tillstånd i bara tio minuter. När Riksgälden trädde in som ägare ändrade nämligen FI snabbt beslutet till en varning. Det är alltså dessa minuter som ska ligga till grund för den värdering som avgör hur mycket pengar Carnegies aktieägare har rätt till.

Riksgälden fick alltså 2,2 miljarder kronor för de två dotterbolagen. Detta ska jämföras med de 2,4 miljarder i nödlån som Riksbanken gav till Carnegie i höstas. Carnegie har dock redan betalat av 123 miljoner på lånet, som alltså just nu uppgår till 2,3 miljarder kronor. Lånet har omvandlats till eget kapital i Carnegie, som nu består av 3 miljarder kronor.

Men fortfarande vet vi inte vad bolagen är värderade till. Den låga värdering som Riksgälden säger ska gälla betraktar Carnegie som en bank under avveckling. Den betydligt högre värdering som bland andra Aktiespararna har krävt ser Carnegie som en bank i verksamhet.

– Köpeskillingen är långt under det värde som återspeglades i Carnegies börskurs före övertagandet. Kan detta verkligen vara en bra affär? Nu är det viktigt att Riksgälden fullständigt redovisar värderingen! Aktieägarna verkar gå helt lottlösa efter att de berövats sina aktier genom ett felaktigt övertagande, säger Günther Mårder, Aktiespararnas tillförordnade VD.

Aktiespararna gav i november advokaten Stefan Kamlin vid advokatfirman DLA Nordic i uppdrag att utreda turerna i Carnegie. Rapporten konstaterar att Riksgälden har vidtagit en rad åtgärder i syfte att överföra värden från Carnegie och dess aktieägare till staten. Rapporten visar att dessa åtgärder och på det sätt de genomförts strider mot flera lagar, med följd att pantavtalet mellan Carnegie och Riksgälden helt eller delvis är ogiltigt. Men Riksgälden avfärdar dessa slutsatser och vidhåller att allt gått rätt till.

I december hölls en extra stämma i D. Carnegie & Co, nu ett tomt moderbolag utan verksamhet. Stämman beslöt att bolaget ska drivas vidare, utsåg en ny styrelse samt en särskild granskare som ska titta på skadeståndsfrågan.

I skrivande stund pågår förhandlingar mellan den nya styrelsen och Riksgälden, i syfte att nå någon typ av uppgörelse. Förhandlingarna har hittills dock inte lett någon vart. Vad gäller den omtvistade värderingen av aktierna i dotterbolagen är det inte omöjligt att den blir ett ärende för den statliga prövningsnämnd som utses enligt stödlagen.