Nätverksgurun Robin lever som han lär

När jag först ber Robin berätta om sig själv, kontrar han snabbt.

– Jag gillar inte att prata så mycket om mig själv. Det är ofta roligare och mer givande att vara nyfiken på andra. Dessutom är det ett enkelt sätt att få kontakt med nya människor. Genom att lära sig att lyssna på andra och vara genuint intresserad av människor får man ofta ett bättre bemötande, säger han.

Men efter en kort stunds trugande får jag ändå hela hans bakgrund berättad för mig: snabbt, ocensurerat och på lagom detaljnivå. Robins uppväxt i Åkersberga, enligt honom själv ”the last frontier”, kantades av kossor på andra sidan vägen, trumpetspelande hemma på Murkelvägen och ett tidigt intresse för kampsport och österländsk kultur.

– Det enda jag någonsin ångrat är att jag inte tog den sista graderingen till svart bälte i karate innan jag bytte till Kung Fu, ingen vet ju vad ett brunt bälte med två streck är, säger han.

Drivkraftig och engagerad

Efter ett år som ridande militärpolis i lumpen gav sig Robin ut i arbetslivet.

– Jag sökte allt möjligt. Jag sökte jobb som hotellstädare, på Mc Donalds och som damblusförsäljare. Jag ville bara ha ett jobb! säger Robin.

Han hamnade till slut på ett callcenter-företag som hade hand om Riksgäldskontorets kundservice. Där sålde han obligationer och pratade räntor hela dagarna.

– Det var så jag började intressera mig för ekonomi och sökte till Uppsala universitet.

Robins ideella meritlista under studietiden avslöjar att han har både drivkraft och energi. Han har varit ordförande för PR/Mediautskottet hos Uppsalaekonomerna, blev senare vald till ordförande för hela Uppsalaekonomerna och har utöver det varit ansvarig projektledare för den gamla webbplatsen Tigos studentturnéer.

– Vi samlade ihop en massa företag och slog upp stora tältområden vid de 20 största universiteten och högskolorna i Sverige. Det var som om Circus Scott kom till campus ungefär! Jag var projektledare två år i rad och lärde mig jättemycket, berättar Robin.

Nätverk i blodet

Efter examen bestämde sig Robin för att han vill arbeta på PR-byrån JKL.

– Jag skickade in min ansökan men fick avslag direkt. Tack, men nej tack helt enkelt - ansökningsbrevet var inte tillräckligt bra. Då blev jag irriterad, jag hade ju bestämt mig för att arbeta på JKL! Så jag ringde upp personalchefen och fick en halvtimme dagen därpå för att bevisa varför de gjort fel som slängt min ansökan. Jag fick jobbet, säger han.

Efter tre år som rådgivare i kommunikation på JKL fick Robin erbjudandet om att bli VD och chefredaktör för Shortcut. Hur ser då chefen för ett av Sveriges största nätverk på just nätverk?

– Ett nätverk är något väldigt personligt. Men för mig handlar det just om att träffa nya människor. Jag har både en första, andra och tredje krets av vänner och bekanta som jag håller kontakt med i varierande grad.

Men är det verkligen nödvändigt att underhålla ett stort personligt nätverk för att lyckas här i livet?

– Nätverkstänket är inte nödvändigt, men allt blir väldigt mycket lättare! När konkurrensen ökar på grund av allt fler homogena, nybakade studenter är det viktigt med kontakter för att stå sig i konkurrensen, säger Robin som själv arbetar aktivt med att underhålla sitt eget nätverk. Bland annat håller han kontakt med sina studiekompisar från Uppsalatiden genom att tillsammans med en kompis anordna ”Uppsalapuben” några gånger om året.

– Ett nätverk fyller dubbla funktioner, både som en språngbräda och som ett skyddsnät. Blir du arbets- eller bostadslös har du större chanser att komma igen med ett bra kontaktnät.

Robin menar att ett nätverk måste handla om ett ömsesidigt engagemang. Annars är det bara ett sammanhang eller en arena som har potentialen att utvecklas till ett nätverk. Shortcut i sig är inget nätverk, säger han, men det ger människor ett sammanhang där de sedan kan skapa sig ett nätverk.

Att Shortcut både är en tidning och en mötesplats ger en extra dimension till organisationen.

– Läsarna av tidningen Shortcut har något som andra läsare inte har. De har en möjlighet att även bolla tankar, idéer och erfarenheter med andra som är i en liknande situation och kanske i samma skede av livet. Shortcuts genomsnittlige medlem är 30 år och storstadsbo, 99 procent av medlemmarna har pluggat minst två år på högskola eller universitet, berättar han.

Unga Aktiesparare

Robin blev för ett år sedan invald i Unga Aktiesparares styrelse, just på grund av sin erfarenhet av PR och media. Han erkänner att det inte var hans kunskaper om aktier som var den avgörande faktorn.

– Faktum är att jag har pinsamt dålig koll på min privatekonomi. Men jag försöker och har en placeringsfilosofi som går ut på att köpa bolag som jag känner för. Och hittills har det faktiskt aldrig slagit fel. Exempelvis har jag köpt Digital Illusions eftersom dataspel är bland de bästa sätten jag vet att koppla av på. Jag tror också att själva dataspelsbranschen kommer att vinna mycket mark de närmaste åren. Lustigt nog är det inte så många som vet att Sverige är en av världens mest framgångsrika producenter av just dataspel, säger Robin.

För Robin har därför styrelseplatsen i Unga Aktiesparare inneburit mer kunskap om aktiesparande. Dessutom har det gett nya bekantskaper och kontakter.

– Unga Aktiesparare har varit bra på flera plan. Jag tror definitivt att många kan vinna på att engagera sig inom UA om man exempelvis vill in i finansbranschen eller bara vill utöka sitt kontaktnät utanför den egna kompiskretsen, säger Robin.

Att nätverk kommer naturligt för Robin Askelöf är det inget tvivel om. Inte heller att han faktiskt lever som han lär.

– Både min tjänst här på Shortcut och styrelseplatsen i Unga Aktiesparare fick jag faktiskt tack vare mitt nätverk, berättar han.